Debatt: Sorteringen av elever sker öppet och ogenerat 

DEBATT. Skolans marknadsstyrning ger friskolor incitament att välja bort resurskrävande elever. Det blir orättssäkert och ojämlikt. Vi måste få till stånd en annan styrning av skolan, och det måste ske nu. Det skriver Linnea Lindquist, rektor och skoldebattör.

Linnea Lindquist
Rektor och skoldebattör


Jag skrev nyligen en tweet om att jag blivit uppringd av rektorer på fristående skolor som efterfrågar referenser på elever som går på min skola, när eleverna har sökt plats på deras skolor. Det har hänt vid tre tillfällen de senaste fem åren.

Kommentarsfälten fylldes snabbt av lärare och rektorer som har samma erfarenhet av att bli uppringda inför skolbyte. Rektorer och lärare vittnar om att det främst är elever med behov av särskilt stöd som det efterfrågas information om. Detta handlar inte endast om att rektorer på fristående skolor efterfrågar information, det framgår av kommentarerna att det även sker på kommunala skolor.

Skolans stora ödesfråga

Det är viktigt att diskussionen inte stannar vid att skolledare ringer och ber om information om en elev innan de fattar beslut om skolplacering. Problemet är nämligen mycket större än så. Det grundläggande problemet är att skolan är marknadsutsatt, vilket betyder att både kommunala och fristående skolor slåss om samma elever på skolmarknaden.

Det exempel jag gav i min tweet är endast ett symptom på ett stort problem. Marcus Larsson på Tankesmedjan Balans kom nyligen ut med en bok som heter De lönsamma, en bok om varför skolor slåss om elever. Marcus skriver i sin bok att marknadsstyrningen är skolans stora ödesfråga.

Jag håller med Marcus Larsson om det.

Försämrar vinstmarginalen

När vi tillåter att skolan är en marknad så accepterar vi samtidigt en osund relation mellan skola och elev eller vårdnadshavare. Att rektorer efterfrågar information innan beslut om skolbyte beror främst på att man vill veta om det är en resurskrävande elev.

Koncerndrivna aktiebolagsskolor värnar sin vinstmarginal och får en skola resurskrävande elever riskerar det att försämra vinstmarginalen. Ytterligare en aspekt är att skolans rykte och varumärke kan försämras med resurskrävande elever. Man vill inte att ens skola ska uppfattas som stökig.

Sker ogenerat

Vi vet sedan en lång tid tillbaka att fristående skolor har ett mindre resurskrävande underlag än kommunala skolor. Med det menar jag att fristående skolor har färre elever med utländsk bakgrund samt fler föräldrar med eftergymnasial utbildning. Att sorteringen av elever sker så öppet och ogenerat visar bara på hur stort problemet är med skolans styrning.

Likvärdigt och rättssäkert

En åtgärd som skulle mildra problemet med sorteringen av elever är de förslag som Björn Åstrand lägger fram i utredningen om en mer likvärdig skola. Skolvalet behöver reformeras från grunden och det behöver administreras av Skolverket såsom utredningen föreslår.

Med utredningens förslag kommer skolvalet att ske vid samma tidpunkt och utifrån samma premisser för alla elever. Med utredningens förslag blir skolvalet mer likvärdigt och rättssäkert. Då skulle det inte finnas någon poäng för skolor att efterfråga information om en elev innan en elev får beslut om skolplacering. Med utredningens förslag kommer elever att välja skola, inte som det är i dag där skolor delvis kan välja sina elever.

Kan inte vänta

Att reformera skolvalet är en åtgärd som skulle minska problemet med sortering av elever en aning, men det är inte en lösning på problemet med marknadsstyrningen.

Det finns bara ett sätt att få till stånd en annan styrning av skolan och det är genom att driva opinion i frågan. Marknadsstyrningen är som Marcus Larsson skriver i ”De lönsamma” skolans stora ödesfråga och vi kan inte vänta till nästa val år 2022 med att driva igenom en förändring.

Beslutskedja: Ökad likvärdighet genom minskad skolsegregation och förbättrad resurstilldelning

25/7
2018
10/12
2019
23/4
2020
27/4
2020
27/4
2020
27/4
2020
29/4
2020
30/4
2020
30/4
2020
8/5
2020
12/5
2020
20/5
2020
20/5
2020
26/5
2020
10/6
2020
23/6
2020
25/6
2020
17/9
2020
6/10
2020
8/10
2020
8/10
2020
13/10
2020
27/10
2020
30/11
2020
3/12
2020
8/12
2020
14/12
2020
19/1
2021
4/2
2021
25/3
2021
21/4
2021
29/4
2021
20/8
2021
31/8
2021
14/9
2021
10/2
2022
17/2
2022
17/2
2022
17/2
2022
8/3
2022
17/3
2022
22/3
2022
22/3
2022
5/4
2022
31/5
2022
7/6
2022
9/6
2022
14/6
2022
14/6
2022
16/6
2022
16/6
2022
12/9
2023

Forrige artikel Debatt: Vårda solelsboomen – ge besked om investeringsstödet Debatt: Vårda solelsboomen – ge besked om investeringsstödet Næste artikel SD: Sverige måste stå upp för mänskliga rättigheter SD: Sverige måste stå upp för mänskliga rättigheter
Så mycket får myndigheterna

Så mycket får myndigheterna

Kriminaliteten och säkerhetsläget präglar regeringens fokus i budgeten. Försvarsmakten, Polismyndigheten och Kriminalvården är de myndigheter som får mest.