Djurpolitik: MP kniper förstaplatsen från V

MP petar V från förstaplatsen i Djurens rätts valjämförelse av partiernas djurpolitik. L får ett hedersomnämnande för att ha bytt uppfattning om minkuppfödning. KD tar bottenplatsen. ”Vi är tydliga i våra svar. Det gör väl sitt.” säger Magnus Oscarsson (KD).

I Djurens rätts valgranskning av riksdagspartiernas djurskyddspolitik har toppositionerna kastats om jämfört med år 2018. Nu har Vänsterpartiet halkat ned ett steg och Miljöpartiet erövrat förstaplatsen.

– Jag blev så glad när jag såg det, säger Elisabeth Falkhaven, MP:s djurskyddspolitiska talesperson, till Altinget.

Bland annat får Miljöpartiet pluspoäng för att vara det enda partiet med ett djurpolitiskt program. De är partiet med såväl den bäst förda politiken under den senaste mandatperioden som högst ambitioner inför kommande period, enligt Djurens rätts uppfattning.

L:s minkbeslut får beröm

Liberalerna, som får ett hedersomnämnande för att ha bytt fot om minkuppfödningen, hamnar på plats tre. Tätt efter kommer Sverigedemokraterna. Partiets miljöpolitiska talesperson Martin Kinnunen konstaterar att det är ungefär i mitten som partiet brukar hamna när Djurens rätt rankar partierna.

– Men det här visar ju inte vem som har bäst politik, utan vem som ligger närmast det Djurens rätt tycker, säger han till Altinget.

Sverigedemokraterna lägger vikt vid djurskyddsfrågorna, i kombination med lantbruksfrågorna.

– Vi vill inte göra det dyrt och komplicerat att bedriva lantbruk. MP och V som ligger högst, deras djurskyddspolitik innebär att det blir svårare för lantbrukarna.

Djurens rätt har ställt åtta frågor om vad partierna vill driva under den kommande mandatperioden. I en av dem står SD och MP ensamt enade: Att partierna vill se en expertmyndighet för djurskydd. Alla andra partier svarar nej, utom Vänsterpartiet som svarar vet ej.

– Vissa frågor funkar bättre under en särskild djurskyddsmyndighet, exempelvis att hitta alternativa åtgärder för djurförsök, säger Martin Kinnunen.

KD: Vi vill att man ska äta mer kött

I botten hamnar Kristdemokraterna. Magnus Oscarsson tror partiets tydlighet är en bidragande orsak.

– Det här med att äta mindre kött till exempel, vi vill inte det, tvärtom, vi vill att man ska äta mer svenskt kött. Vi är tydliga i våra svar, det gör väl sitt, säger han.

Om MP och L får varsitt hedersomnämnande av Djurens rätt för sitt djurskyddsprogram respektive kursändring i pälsdjursuppfödning, så får KD ett bistert omnämnande under rubriken ”Initiativ som kan ha negativ effekt på djur” för att ha drivit på för att se över beteskravet för kor i lösdrift.

Magnus Oscarsson säger att djurhållningen såg mycket annorlunda ut när beteskravet infördes, i dag går de flesta mjölkkor i lösdrift och står inte uppbundna.

– Vi kan väl låta en utredning se över beteskravet, utan att vara så rädda? Jag förstår inte varför man inte törs det? säger han.

Kattförslag som splittrade riksdagen

En annan fråga där Kristdemokraternas agerande inte är i linje med Djurens rätts uppfattning om god djurpolitik rör lagförslaget från S och MP om obligatorisk märkning och registrering av katter. Det är en fråga som djurskyddsorganisationen drivit länge. Propositionen fick stöd från V, L och SD. Men M, C och KD röstade emot.

– Vi tror helt enkelt inte att en obligatorisk märkning kommer påverka något för katterna, säger Magnus Oscarsson.

Forrige artikel Så mycket tjänar universitetens och högskolornas rektorer Så mycket tjänar universitetens och högskolornas rektorer Næste artikel Överblick: SD-politiker i blåsväder och Annie Lööf duckar i skogsbruksfrågan Överblick: SD-politiker i blåsväder och Annie Lööf duckar i skogsbruksfrågan
Så mycket får myndigheterna

Så mycket får myndigheterna

Kriminaliteten och säkerhetsläget präglar regeringens fokus i budgeten. Försvarsmakten, Polismyndigheten och Kriminalvården är de myndigheter som får mest.