Ex-bostadsministern vill åter till Bryssel för att ta kampen mot ”skitföretagen”

Efter att ha varit ifrån EU-politiken i två år har nu tidigare bostadsministern Johan Danielsson (S) siktet inställt på en comeback i parlamentet efter valet. Som LO-organisationens kandidat och tvåa på Socialdemokraternas lista ser chanserna goda ut. 

De senaste veckorna har valrörelsen rullat igång i stor skala. Men som anställd rådgivare på LO har Danielsson kampanjat för LO:s räkning ända sedan årsskiftet. 

– Nu börjar alla andra också komma i kapp, säger han till Altinget. 

I EU-valet 2014 var han den fjärde mest kryssade socialdemokraten, men kryssen räckte inte hela vägen. Det var först 2019 som han tog en plats i parlamentet. Men redan tre år senare, 2022, lämnade han för att bli bostadsminister i Magdalena Anderssons regering.

Efter valförlusten gick han tillbaka till sin tidigare arbetsgivare, LO, och har sedan dess arbetat som senior rådgivare. Det är också arbetsmarknadsfrågorna och det han beskriver som ”kampen mot skitföretagen”, bland annat i byggbranschen, som är hans prio när han nu ska ta sig tillbaka till Bryssels korridorer.

– Vi vill att man går fram med åtgärder som gör det svårare för de här företagen att fuska, att vi ser till att det blir enklare för oss att ta fast dem. Och sen att det blir mer kännbara straff när vi väl tagit fast de här företagen. Det är det enda sättet att slå undan deras affärsmodeller.

Dyrare böter och färre led

Byggbranschen pekas ut som en av de branscher med störst problem med arbetslivskriminalitet och fusk. Johan Danielsson menar att arbetet med att minska kriminaliteten och att få bort de företag som inte sköter sig måste bedrivas på EU-nivå, eftersom marknaden sträcker sig över EU och att företagen i flera fall är utländska. 

– Många gånger när man upptäcker fuskande företag så flyttar de hem och då kommer man inte åt dem längre. Här behöver man hjälp av europeiska myndigheter att jaga skurkföretag över gränserna. Det är ingenting vi klarar av själva nationellt, säger han. 

Han vill också se ett närmre samarbete på EU-nivå när det gäller sanktioner mot de företag som inte följer regler, likt den lagstiftning som idag gäller för GDPR. Där baseras sanktionsavgifterna på företagets globala årsomsättning vilket gör att avgifterna kan bli dyra även för stora bolag. 

– Det vore väl rimligt att vi hade motsvarande sanktioner kopplat till arbetsmiljöregler och arbetsrättsliga regler. För då riskerar det att bli dyrt för företag som också bryter mot den typen av regler, säger han. 

– Idag riskerar man högre sanktioner från EU om man tappar bort fel mejllista än om man utsätter en anställd för livsfara och det är klart att det är ett sjukt incitament.

Socialdemokraterna driver frågan om att begränsa antalet leverantörsled för att komma åt arbetskriminalitet och oseriösa företag, samt för att se till att de många olyckorna som sker inom byggbranschen kan minska. Något som även fackförbundet Byggnads vill se. Danielsson menar att en lång rad leverantörer är ett osundhetstecken i en bransch. 

– Det är en kraftig varningssignal på att det pågår människohandel. Vi bör precis som man redan har gjort i Norge, på europeisk nivå gå in och begränsa antalet underentreprenörer, säger han. 

Där menar ju Byggföretagen att det kommer begränsa mycket hur det kan agera. Vad tänker du om det? 

– Ja, det är väl tanken eftersom sättet man organiserar arbetet på idag ju gör att vi får in kriminellt företagande och får osäkra arbetsplatser. Jag tycker det är synd. Det är klart att en begränsning av antalet led av underentreprenörer är inte förenligt med en affärsmodell som går ut på att leja bort arbete i fem led.

EU kan komplettera bostadspolitiken

Johan Danielssons socialdemokratiska kollega, det europeiska socialdemokratiska partiets spetskandidat Nicolas Schmit (S&D), har lyft att Europa borde vara mer involverad i att lösa bristen på bostäder och att EU borde ge ekonomiskt stöd till medlemsländerna för att främja bostadspolitiken. Johan Danielsson delar dock inte helt sin kollegas inställning.

– Jag tror att vi ska passa oss för att detaljreglera bostadspolitiken i Bryssel. Huvudanledningen är att vi har valt olika system för att organisera bostadsmarknaden och bostadspolitiken i olika medlemsländer. Det är svårt att se hur detaljerade regler skulle kunna passa alla medlemsländer.

– Tar man då ett land som Sverige, där vi till exempel har en ganska speciell modell för hyressättningen som skiljer sig från övriga EU, då är det ju inte osannolikt att vi skulle hamna i kläm med den frågan till exempel. 

Däremot tror han att EU-samarbetet kan funka som ett komplement till den nationella bostadspolitiken. Bland annat genom att ta fram bra strategier och sprida goda exempel, som till exempelvis modellen för att minska hemlöshet, Bostad först.

– Det är klart att det finns alla anledningar att sprida den modellen i hela EU.

Han ser också att EU till viss del kan komplettera politiken genom konkreta ekonomiska åtgärder, som det lån på 800 miljoner kronor som Skellefteå kommun nyligen beviljats från Europeiska investeringsbanken (EIB), för att bygga nya bostäder.

– Det här kanske är en väg som fler kommuner kan gå. Men det kommer ju aldrig att kunna bli mer än ett komplement. Vi kan inte söka lösningen på avsaknad av fungerande politik hemma, i Bryssel.

{{toplink}}

Staterna måste ta ansvar

Under mandatperioden som varit har klimatfrågan stått högt på agendan. För fastighet- och bostadssektorn har det bland annat genererat i ett nytt direktiv för byggnaders energiprestanda (EPBD). Där menar Danielsson att det nu blir viktigt att medlemsstaterna skapar förutsättningar för dem omställning som ska ske för att kostnadernas ska kunna bäras.

– Det tror jag generellt är viktigt med klimatomställningen långsiktigt. Vi sätter mål på europeisk nivå för att vi ska klara av den nödvändiga omställningen. Sen måste Sverige och andra stater ta ansvar för att de här kostnaderna fördelas på ett rimligt sätt. Det gäller ju också energieffektiviseringar.

Tycker du att EU borde ta större ansvar för kostnaden eller ska det vara upp till länderna att hantera?

– Det är klart att EU kan ge kompletterande stöd och man kanske kan ta särskilt ansvar för regioner som blir särskilt utsatta. Men vi måste ju komma ihåg att EU-budgeten är ju så liten i relation till vad statsbudgeten är. Så medlemsstaterna kommer att behöva ta ett ansvar för att se till att kostnaderna för omställningen funderar på ett vettigt sätt. Det kommer vi inte att komma ifrån.

Utskottet han önskar

Hur utskottsfördelningen i parlamentet blir kommer att diskuteras först när valutgången är klar. Men går det vägen och han får som han önskar kommer han tillbaka till transportutskottet och arbetsmarknadsutskottet där han satt vid sin förra period i parlamentet. 

– Jag är nummer två på socialdemokraternas lista den här gången. Men jag har också stöd från LO:s medlemsförbund i min kandidatur, så det är klart att det är naturligt att jag arbetar med den här typen av frågor, säger han. 

Denna gången har han även erfarenheten från att suttit på andra sidan förhandlingsbordet, som minister, med sig. 

– Ofta är ju motparten när man lägger fram en slutförhandlad lagstiftning medlemsstaterna i ministerrådet. Det kan väl vara en bra erfarenhet att ta med sig in i arbetet i Europaparlamentet.

{{toplink}}

lco@altinget.se