Experter om det svenska EU-ordförandeskapet: ”En framgång”

Det svenska EU-ordförandeskapet sjunger på sin sista vers för den här gången. Efter sex månader med Sverige i ledartröjan lämnas ordförandeklubban för ministerrådet på lördag över till Spanien.

EU-minister Jessika Roswall (M) ledde i tisdags sitt sista ministermöte i Luxemburg.

– Det är blandade känslor. Dels känns det lite tråkigt när man nu kommit in i det. Samtidigt känns det lite skönt också. Det är ju mycket arbete att leda och vara ordförande, konstaterar hon i en intervju med Altinget i Bryssel i veckan.

Själv är hon mycket nöjd över vårens resultat.  

– Vi hade våra prioriteringar och i efterhand kan man konstatera att de har varit helt rätt givet det geopolitiska läget. Ukraina och säkerhetsfrågorna har varit viktigast. Där har vi lyckats att behålla enigheten inom EU och fått igenom nya sanktionspaket och fått upp frågan om frysta ryska tillgångar på bordet och startat en process för detta, säger ministern.

Även inom de andra prioriterade områdena – klimat, konkurrenskraft och rättsstatens principer – har Sverige levererat tycker Jessika Roswall. Förhandlingarna om de återstående delarna av EU:s klimatpaket har nästan nått i mål. Frågan om långsiktig konkurrenskraft har lyfts upp på den politiska dagordningen. Vad gäller rättsstatens principer så anordnade Sverige nyligen ett symposium på temat. De har också valt att fortsätta sätta press på Polen och Ungern att leva upp till dessa genom det så kallade Artikel 7-förfarandet.

Att Sverige under sina sista veckor lyckades förhandla fram en uppgörelse mellan medlemsländerna om den så kallade migrationspakten är dock kanske det som står ut mest.

– Det är historiskt. Det är det som vi kommer att bli ihågkomna för skulle jag tro, säger Jessika Roswall.

”Uppnått väldigt mycket”

Experter som Altinget pratat ger också det svenska EU-ordförandeskapet gott betyg. Elizabeth Kuiper är biträdande direktör för den Brysselbaserade tankesmedjan European Policy Centre (EPC), där hon även är chef för programmet Socialt Europa och välbefinnande.

– Jag tycker att det svenska ordförandeskapet har uppnått väldigt mycket, säger hon till Altinget – men understryker att hennes utlåtande hade varit väldigt annorlunda några veckor tidigare.

– I början av ordförandeskapet fanns det ganska mycket tvivel om Sverige skulle kunna komma framåt med frågor som migration och klimat. Under den första halvan av ordförandeskapet såg det intrycket ut att bli bekräftat. Men de senaste veckorna har svenskarna lyckats nå flera överenskommelser, inte minst vad gäller den historiska uppgörelsen kring migration, men också inom klimatfrågorna, säger hon.

Vad gäller Ukraina har Sverige enligt Elizabeth Kuiper haft en viktig roll i den svåra uppgiften att skapa enighet mellan medlemsländerna – speciellt med länder som Ungern som blockerat framsteg kring exempelvis sanktionspaket mot Ryssland – men också i att mobilisera globalt stöd för landet.

Den för Sverige prioriterade frågan om konkurrenskraft är svårare att utvärdera framgången kring eftersom den inte utgör något konkret lagförslag. Elizabeth Kuiper pekar ändå på att Sverige lyckats få igång en diskussion om långsiktig konkurrenskraft som kommer att följa med i flera år framöver.

Hon lyfter också fram det faktum att man i ministerrådet, under svensk ledning, nyligen lyckades få tillräckligt stöd för att EU formellt ska anta Istanbulkonventionen mot våld mot kvinnor, något som diskuterats i sju år utan att man kommit framåt. Ett viktigt steg, inte minst för kommande EU-lagstiftning på området, anser Elizabeth Kuiper.

– Så jag tycker att Sverige har gjort stora framsteg och bedömningen av det svenska ordförandeskapet är väldigt positiv, säger hon.{{toplink}}

Oro för SD-inflytande

Ignacio Molina är EU-analytiker på den spanska tankesmedjan Elcano Royal Insitute. Även han påpekar att det fanns en oro i Bryssel och i Europa kring vad som skulle hända med det svenska ordförandeskapet med en nytillträdd regering vid rodet, som dessutom samarbetar med ett EU-skeptiskt parti som Sverigedemokraterna. Men av flera anledningar – ”kanske med säkerhetssituationen i Europa, de ekonomiska konsekvenserna av kriget och att det svenska ordförandeskapet faktiskt tog sin roll som neutral medlare på allvar” – så har de farhågorna inte besannats.

– Det var länge ett ordförandeskap med väldigt låg profil. Men nu i slutet av sexmånadersperioden är utvärderingen väldigt positiv. Det har varit ett väldigt effektivt ordförandeskap, konstaterar han när Altinget träffar honom i Bryssel.

Den viktigaste meriten är enligt Ignacio Molina att man har lyckats upprätthålla enigheten mellan EU-länderna kring Ukraina.

– Det är en väldigt svår uppgift efter ett och ett halvt års krig, säger han.

Den andra stora framgången som även Ignacio Molina lyfter fram är uppgörelsen om migrationspakten – en uppgörelse som han inte tror hade varit möjlig med en socialdemokratisk regering vid rodet.

– För konservativa regeringar i länder som Italien och Grekland, och vissa medlemsländer i öst, var det troligen lättare att köpa en överenskommelse från en konservativ svensk regering med en restriktiv migrationsagenda, uppbackad av Sverigedemokraterna, än av en mer progressiv socialdemokratisk regering, säger han.

Få dikeskörningar

Göran von Sydow, direktör för Svenska institutet för europapolitiska studier, Sieps, tycker även han att det svenska ordförandeskapet kan betecknas som framgångsrikt – men tycker inte heller att det sticker ut som något exceptionellt.

– Jag skulle beskriva det som ett relativt stabilt ordförandeskap som har fungerat ungefär på en nivå som man kan förvänta sig, med några få undantag där man har överpresterat, säger han till Altinget och hänvisar till exempelvis uppgörelsen kring migrationspakten.

– Det har det varit ganska få dikeskörningar, det har varit få saker som stuckit ut åt det negativa hållet egentligen. Man har gjort jobbet och man har skött det på det här Brysselbaserade viset som gett stort utrymme för de som jobbar på den svenska representationen. Och det har nog varit ett väldigt framgångsrikt upplägg, säger han.

{{toplink}}Däremot tycker Göran von Sydow att Sverige i något mindre utsträckning använt rollen som "dagordningssättare” för att lyfta och driva på specifika frågor. Han jämför med hur det tjeckiska ordförandeskapet under hösten hade stark prioritet på energifrågorna och kallade in till flera extrainsatta ministermöten för att driva frågan framåt. 

– Ett tydligt undantag är dock konkurrenskraftsfrågorna där Sverige har försökt att driva på unionens arbete i en riktning som överensstämmer med svenska politiska prioriteringar, säger han. 

Att Sverige lagt in en högre växel i slutet av sitt sexmånadersperioden är dock inte något som är unikt – det gör det flesta ordförandeskap konstaterar Sieps-chefen.

”Ett missat tillfälle”

En kritik mot det svenska ordförandeskapet som återkommit under våren är bristen på synlighet på hemmaplan. Inga toppmöten har hållits i Sverige och de ministermöten som har ägt rum i ordförandelandet har av effektivitetsskäl förlagts till det föga insmickrande Arlanda stad i stället för att göra som andra ordförandeländer som ofta sprider ut mötena över flera delar av landet.  

– Det är ett missat tillfälle, att man inte varit mer synlig på hemmaplan, säger Elizabeth Kuiper på tankesmedjan EPC.

– Jag förstår varför svenskarna har varit pragmatiska. Men jag tror att det är viktigt, särskilt med nuvarande geopolitiska kontext, att människor förstår vad som händer på EU-nivå och att politiker förklarar för dem vilka beslut de tar i Bryssel. Det är verkligen ett missat tillfälle att förklara för medborgarna vad man har uppnått och det faktum att man är stolt över din prestation, säger hon.

EU-minister Jessika Roswall håller dock inte med om den kritiken.

– Vårt mål utöver de prioriterade frågorna har varit att vara effektiva och professionella. Det har vi också lyckats med. Vi har fokuserat på kärnuppgiften. Det är ett ordförandeskaps huvuduppgift, inte att synas utan att faktiskt göra jobbet. Och det har vi gjort, säger hon till Altinget.

Artikeln har uppdaterats med ett förtydligande citat från Göran von Sydow. {{toplink}}

charlotta@altinget.se