Flygplatsutredare vill se dubblerade statliga stöd till flyget

Det geopolitiska läget, ett större beredskapsbehov och ökade medicinska möjligheter gör att staten bör stärka medfinansieringen till den nationella flygplatsinfrastrukturen. Samtidigt går inte alla lyckosamma ur gallringen. ”Det är svåra avvägningar”, säger utredaren Peter Norman.

Förutsättningarna för flyget i Sverige är under omförhandling. Regeringen har nu definitivt skrotat planerna på att avveckla Bromma flygplats.

Tiderna ser ljusare ut även på andra håll i landet. I alla fall om förslagen från utredningen, som sett över statens ansvar för det svenska flygplatssystemet, införs.

”Flygplatsutredaren” Peter Norman vill nämligen genomföra ett stort antal förändringar, som sammantaget bland annat beräknas dubblera den statliga medfinansieringen av det icke-statliga flygnätet, som dragits med stora underskott de senaste åren.

Skärpt statligt ansvar i flera led

Utöver det föreslår Norman att statliga Swedavia tar över förvaltningen av tre ytterligare flygplatser, samtidigt som ersättning införs för att se till att det finns cirka 50-60 helikopterflygplatser i ett finmaskigt nät runt om i landet, bland annat på sjukhus. 

Samtidigt föreslås antalet beredskapsflygplatser utökas, från dagens 27 till 33, för att täcka ett antal ytterligare utpekade behov för staten.

Syftena mellan de två senare förslagen skiljer sig åt, säger Peter Norman till Altinget.

– Beredskapsflygplatserna täcker så att säga hela Sveriges landmassa. Helikopterflygplatserna är egentligen till för att kunna göra medicintransporter i eländigt väder – när det är dimma, totalt mörker eller snö. Man kan utföra transporter som man tidigare inte kunde utföra alls.

Vilka behov täcker beredskapsflygplatserna som inte helikopterflygplatserna kan tänka av?

– Som jag ser det är helikopterplatserna ett komplement vid eländigt väder. Men beredskapsflygplatserna fyller fler syften. Även om de medicinska är de mest primära, så är det andra uppgifter också. Det är polis, och inte minst brandflyg, säger Norman till Altinget och fortsätter:

– Där kan man tyvärr prognostisera ökad användning över tid, med tanke på klimatförändringarna. Så det är fler funktioner som täcks av.

Varför ska inte regionerna betala för de medicinska transportbehoven?

– I Sverige att vi har ett delat ansvar i Sverige av det totala sjukvårdsnätet. Praxis har förändrats de senaste åren, där staten har tagit över en del av de kostnader som sjukvården tidigare hade. Och vi har egentligen gått vidare på den praxis som finns, fortsätter Norman.

Geopolitiskt läge motiverar

Orsakerna till den föreslagna fördubblingen av statligt stöd – från dagens cirka 170 miljoner till 350 miljoner kronor i stöd – uppges vara flera, där det ”geopolitiska läget” bland annat anses leda till att det behövs fler beredskapsflygplatser än vad som finns i dag.

Samtidigt anges att det behövs mer ”ordning och reda” och utredaren Peter Norman vill se mer långsiktighet med femåriga beredskapsavtal, som syftar till att flygplatser bland annat ska kunna ställas redo inom en timme vid behov.

Ökade medicinska möjligheter

Norman anser att det är väl investerade offentliga medel av flera anledningar.

– Vi ser också det att den medicinska utvecklingen gått så fort att man nu kan rädda liv som man inte kunde rädda förut. Så en rimlig prognos är att ambulansflygen kommer att öka, samtidigt som organdonationen kommer att öka. Det blir en ökad efterfrågan av detta, vilket motiverar investeringen, säger han till Altinget. 

Kan de beräknade stödbeloppen på 350 miljoner sticka i väg?

– Det vet man aldrig. För det beror på hur trafiken etablerar sig framöver, eftersom stöden ska täcka det som inte bär sig själv, säger den tidigare finansmarknadsministern, som till vardags bland annat är styrelseordförande för Stockholmsbörsen.

Omprioriteringar sker också

Samtidigt går inte alla icke-statliga flygplatser vinnande ur processen. Utredaren menar att det varit en svår balansgång att sätta ner foten kring var tillgänglighets- respektive beredskapsbehoven för staten finns.

– Det är klart. Framför allt för dem som får det sämre. Det gäller framför allt Torsby, Hagfors och Kramfors, Sollefteå, där vi föreslår man att ta bort allmän trafikplikt, och i stället satsa på Karlstad och Sundsvall. Det betyder exempelvis att Karlstad får det bättre, och Hagfors och Torsby får det sämre, säger Norman och fortsätter:

– Men då gör vi bedömningen att Värmland som region får det bättre. De flyg som går mellan Torsby, Hagfors och Arlanda är samtidigt väldigt lågfrekventerade. Det är enstaka personer som åker där. Då har vi gjort bedömningen om de kostnaderna verkligen är rimliga.

Beslutskedja: Statens ansvar för det svenska flygplatssystemet

31/5
2022
17/2
2023
21/2
2023
22/2
2023
23/5
2023
31/5
2023
17/10
2023
21/2
2024
29/5
2024

Forrige artikel Ex-ministerns attack: Regeringen förstör för svenska bolag Ex-ministerns attack: Regeringen förstör för svenska bolag Næste artikel Utredaren: Mats Löfving borde få sparken Utredaren: Mats Löfving borde få sparken
Så mycket får myndigheterna

Så mycket får myndigheterna

Kriminaliteten och säkerhetsläget präglar regeringens fokus i budgeten. Försvarsmakten, Polismyndigheten och Kriminalvården är de myndigheter som får mest.