Förslaget har landat: Så stor blir statens insats i ny kärnkraft

För att ny kärnkraft ska bli verklighet bör staten stå för 75 procent av lånen samt garantera ett elpris på 80 öre per kilowattimme, enligt utredare Mats Dilléns förslag. På så sätt ska de första fyra reaktorerna komma på plats, förhoppningen är att följande reaktorer ska kräva mindre av staten.

Vid pressträffen på måndagseftermiddagen inleder bokstavsutredaren Mats Dillén med att snabbt gå igenom vilka modeller för riskdelning och finansiering som andra europeiska länder har valt för att få ny kärnkraft på plats. Finlands och Storbritanniens varianter hör till dem han har valt bort och för att istället landa i en blandmodell med inspiration från Tjeckien:

Staten går in med lån för 75 procent av byggkostnaderna samt garanterar ett lägsta elpris på 80 öre per kilowattimme under 40 års tid.

Totalt omfattar förslaget 300 miljarder i statliga lån, företagen ska skjuta till 100 miljarder kronor, tillsammans ska det förverkliga fyra reaktorer.

Wykman: Regeringen kan ändra i modellen 

Förslaget ska nu raskt skickas ut på remiss, meddelar finansmarknadsminister Niklas Wykman (M) vid pressträffen.

Det finns ju flera modeller än den utredaren valt. Har regeringen alltså redan bestämt sig för det här spåret?

– Vi kommer att arbeta vidare utifrån den här modellen, men det betyder inte att alla de parametervärden som nämns i utredningen kommer vara oförändrade. Nu ska vi ha ett sekretariat på finansdepartementet, de kommer arbeta vidare med utredningens förslag och kalibrera detta, säger Wykman och fortsätter:

– Det behöver givetvis ske med öppenhet, transparens och nyfikenhet på bolag som kan vara med i detta, men också statsstödsgodkännade i EU.

Förutom de statliga lånen, så föreslår utredaren ett garanterat elpris till bolagen på 80 öre per kilowattimme under 40 år tid. Går elpriset under det, då skjuter staten till. Går elpriset över 80 öre, då för företagen betala överskottet till staten.

Vattenfall har nämnt högre kilowattpris än 80 öre för att bygga ny kärnkraft, mellan 90 och 110 öre per kilowatt. Kan 80 öre komma att ändras i det slutgiltiga förslaget?

– Det är ett av de parametervärdena där man givetvis måste lyssna på bolag och andra experter, lära mer från andra länder, säger Wykman.

Tror du att ni får med er marknaden med det här förslaget?

– Uppdraget är att säkra att man kan vara med på det här på affärsmässiga villkor, samtidigt som man värnar skattebetalarnas pengar, säkra marginaler och trygghet i offentliga finanser. Vad jag bedömer finns ett stort intresse att vara med i den gröna omställningen.

Tror du att ni får med er väljarna på det här förslaget, som innebär risker för staten och eventuellt högre kostnader för elkonsumenten?

– Utredaren här var tydlig med att går inte säga om elen blir billigare eller dyrare. Det är väldigt osäkert. Det man kan konstatera är att det finns ett stort behov av mer elproduktion i Sverige. Allt är förknippat med olika kostnader och risker, säger Niklas Wykman och fortsätter:

– Givet det som hänt i omvärlden, med Rysslands invasion av Ukraina och så vidare, är min bedömning att det finns en stor uppslutning och förståelse, att om vi ska klara den gröna omställningen och trygga  svenska jobb och svensk tillväxt, då spelar kärnkraften en viktig roll.

Efter fyra reaktorer: Löpande band

Den modell för finansiering och riskdelning som Mats Dillén föreslår är tänkt att gälla för fyra reaktorer. Därefter gör han bedömningen att modellen sannolikt bör göras om. Regeringens uttalade plan är att behovet av ny kärnkraft motsvarar tio traditionella reaktorer.

– När man har byggt fyra eller kanske fem reaktorer i Sverige, och fler i andra länder, och har fått mer ruljangs, då finns det skäl att tro att det går lite mer efter löpande band-princip. Då kanske det inte behövs ett så här omfattande program, säger Mats Dillén vid pressträffen.

Dillén får även en fråga vid pressträffen om hur ett statligt stödprogram särskilt för kärnkraften kan påverka andra kraftslag, men det ligger utanför utredningens uppdrag.

– Vi vet inte om vindkraften vinner eller förlorar netto. Det kan vi inte uttala oss om, säger han.

Lånetak vid 600 miljarder

Förslaget tar även höjd för att projekt kan bli dyrare än beräknat, upp till en fördubbling av kostnaderna gäller samma fördelning på 75 procent statliga lån och 25 procent från bolagen. Därför ska riksdagen godkänna att regeringen får utrymme att låna inte 300 miljarder, utan upp till 600 miljarder kronor för investeringar i ny kärnkraft, enligt förslaget.

Den nya lagen som utredningen innehåller, som ska reglera förutsättningarna att ta del av stöd, stödformerna samt vad en ansökan ska innehålla, föreslås träda i kraft den 6 maj 2025.

Beslutskedja: Finansiering och riskdelning vid investeringar i nya kärnkraftsreaktorer

16/11
2023
16/11
2023
21/12
2023
15/1
2024
28/2
2024
12/8
2024
12/8
2024
12/8
2024
15/8
2024
3/12
2024

Forrige artikel Brittisk kritik mot svensk anmälningsplikt Brittisk kritik mot svensk anmälningsplikt Næste artikel Myndigheter: Så ska fler lockas till naturvetenskapliga utbildningar Myndigheter: Så ska fler lockas till naturvetenskapliga utbildningar
Så mycket får myndigheterna

Så mycket får myndigheterna

Kriminaliteten och säkerhetsläget präglar regeringens fokus i budgeten. Försvarsmakten, Polismyndigheten och Kriminalvården är de myndigheter som får mest.