Försvarsberedningens ordförande: Behövs politisk enighet kring värnpliktiga i Nato
Värnpliktigas tjänstgöring i Nato är en komplex fråga där partierna bör sträva efter att hitta en bred politisk enighet, enligt Försvarsberedningens ordförande Hans Wallmark (M). Men det kan bli en utmaning, spännvidden mellan partiernas uppfattningar är stor.
Värnpliktigas tjänstgöring i Nato-operationer utanför Sveriges gränser är en komplex fråga. Det konstaterar Försvarsberedningens ordförande Hans Wallmark (M) vid pressträffen på fredagen. Med andra ord väljer ledamöterna i beredningen att inte sätta ner foten i frågan, men pekar ut det som något som behöver diskuteras mellan partierna framöver.
– När det gäller höjd beredskap, krig, artikel fem, så råder ingen tvekan om vad som gäller. Men när det gäller nuvarande regelverk i fredstid så inser vi att det är en mycket komplex fråga, säger han och fortsätter:
– Den behöver analyseras ytterligare. Därför så landar vi i att man ska försöka hitta så bred politisk enighet som möjligt vad gäller värnpliktiga i fredstid.
L: Har bestämt sig
I den parlamentariska beredningens rapport står att frågan behöver belysas ytterligare och att riksdagens partier bör involveras under arbetet ”exempelvis genom en parlamentarisk referensgrupp”.
Men förutom att det är en komplex fråga, så är det också en fråga där partierna står långt ifrån varandra i dag. Liberalerna är i grund och botten positiva till att involvera även värnpliktiga i Nato-operationer, enligt Anna Starbrink (L).
– Vi hade en bra diskussion om det i Försvarsberedningen. Det här är ganska svåra frågor. Det är mycket juridik vi behöver bottna i och förstå. Vi kände att vi behöver sätta oss in mer i detta innan vi kan sätta ner foten, säger hon och fortsätter:
– Men från Liberalernas sida så har vi tagit ställningstagandet att vi ser positivt på svensk medverkan i Nato-samarbetet och det innefattar även värnpliktigas medverkan. Naturligtvis inte så mycket under grundutbildningen, det handlar framför allt om när man har gått igenom sin grundutbildning.
MP: Tror inte på att tvinga iväg någon
Om Liberalerna är i grund och botten positivt inställt, så är Miljöpartiet av en annan uppfattning.
– Vi är skeptiska till att värnpliktiga ska skickas på Nato-operationer i fredstid. Vi tror det är bättre att det är yrkesmilitärer, antingen kontinuerligt anställda eller tidvis anställda, som blir vårt bidrag till det här operationerna. Vi tror att militärer som är motiverade och som vill vara där av egen fri vilja kommer göra ett bättre jobb, säger Emma Berginger (MP) till Altinget.
Ska partierna hitta en gemensam hållning så finns ”ett jobb att göra”, enligt henne. Men hon ser att det finns vägar framåt.
– Exempelvis tidvis anställda, hade varit en bra lösning. Jag tror det finns värnpliktiga som vill åka ut på den här typen av operationer, som vill åka ut och bidra efter sin grundutbildning. Då tror jag det är bättre att man skickar igenom sådana personer efter sin grundutbildning, än att man med plikt tvingar någon mot sin vilja att åka till ett annat land, säger hon.
V: Inte använda plikten för att skicka folk till Lettland
Vänsterpartiets Hanna Gunnarsson är inne på en liknande linje som Miljöpartiet. Hon betonar att det är en svår fråga som kräver diskussion.
– Vårt försvar är byggt på värnplikt, om vi är i krig eller krigsfara. Men i fredstid, internationella insatser, om det så är FN eller Nato eller EU, så ska det vara anställning och det ska vara frivillighet.
Vänsterpartiets hållning är principiell, enligt Hanna Gunnarsson.
– Vi ser inte var man kan enas i detta. Pliktinstrumentet är väldigt ingripande i en människas liv. Om vi pekar och säger ”nu ska du vara i Lettland i sex månader”, det är inte riktigt så vi ska använda plikten, utan den använder vi när det verkligen, verkligen är allvarligt. Vi får väl se lite var vi hamnar i detta, säger hon.
{{toplink}}
S: ”Förslaget vilar inte på en stabil ekonomisk grund”
Amanda Lind nytt språkrör för MP: ”Glad, stolt och hedrad”
