Granskning av elnätsavgifter väcker frågor: ”Ei behöver få mer muskler”
(Foto: Janerik Henriksson/TT, Sveriges Allmännytta)
Nils Holgersson-samarbetet mellan bostadsorganisationer har identifierat flera förhållanden på elnätsmarknaden som de vill att tillsynsmyndigheten djupdyker i. ”De behöver få mer muskler, resurser och pengar för att jobba med den här frågan”, säger Björn Berggren, Sveriges Allmännytta
Flera av de storbolag som tar ut höga elnätsavgifter gör samtidigt goda resultat. Samtidigt ”mörkar” flera elnätsbolag att de använder sig av rörliga elnätstariffer i inrapporteringen till tillsynsmyndigheten Energimarknadsinspektionen. Och därtill visar det sig att mindre kommuner med långa avstånd fortsatt kan ta ut låga elnätsavgifter, trots att det ofta anges som skäl till att ta ut högre avgifter.
Det är tre av de observationer som Nils Holgersson-gruppen tagit ut från årets elnätssammanställning, som publicerades förra veckan.
Björn Berggren, energiexpert på organisationen Sveriges Allmännytta som är en av medlemmarna i Nils Holgersson-samarbetet, är en av dem som djupdykt i årets resultat och varit med och identifierat punkterna ovan.
– Nils Holgersson-gruppen har sammanställt uppgifterna och tittat på mönster och avvikelser. Men också kontrollerat dessa mot tillsynsmyndigheten och de aktuella bolagen. Och det är bland annat där vi sett att flera bolag gått över till exempelvis rörliga överföringsavgifter, samtidigt som det inte rapporterats fullt ut till Energimarknadsinspektionen, säger Björn Berggren.
Det, och andra observationer, hade behövt kartläggas mer av tillsynsmyndigheten Energimarknadsinspektionen (Ei) anser Berggren. Han trycker på att det, om inte annat, behövs i samband med att nästa intäktsram från 2027 fastställs.
– Ei behöver få mer muskler, resurser och pengar för att jobba med den här frågorna, säger Björn Berggren till Altinget.
Under våren har debatten om intäktsramarna emellanåt varit hård mellan parterna, och frustrationen över att tillsynsmyndigheten beviljat att intäktsramen utökas med 40 procent under den kommande perioden fram till 2027 har varit stor.
På Energimarknadsinspektionen har myndigheten redan också pekat i budgetunderlaget på att ytterligare resurser behövs för tillsynsarbetet. Dels på grund av det ökande antalet rättsakter på området, dels på grund av att antalet ärenden inom dessa ökar.
Ifrågasätter investeringsbehovsargumentet
Genom att sammanställa inrapporterade elnätsavgiftuppgifter till tillsynsmyndigheten och tvärköra det med elnätsbolagens nettoomsättning och rörelseresultat för det senaste fullständiga året 2022, drar Berggren även andra slutsatser.
– I alla fall för vissa storbolag är det så att kostar de mycket, så tjänar de även mycket pengar. Då faller, tycker vi, deras argument om att de måste ta betalt för att de har mycket underhåll. För då borde de ha högre kostnader, och alla borde ha samma resultat. Men nu är det väldigt olika resultat, fortsätter Berggren.
Ingen generell trend
Bland annat visar sammanställningen på att grannkommuner i norra Sverige med liknade förutsättningar, men olika elnätsbolag, tar ut väldigt olika avgifter. Det är inte heller ett tydligt samband mellan högre resultat och högre avgifter, när alla elnätsbolag sammanställs.
– Utan då blir mönstret mer av en hagelsvärm. Och det är kanske inte heller så konstigt, då vissa bolag är kommunalägda och inte har samma intressen av att gå med vinst, medan andra aktörer har högre vinstkrav på sig från ägare, fortsätter Berggren, och fortsätter:
– Det är därför det är intressant med de som sticker ut.
Samtidigt, hur är det – från nätägare pekas det samtidigt ofta på att investeringsbehovet i elnäten är väldigt stort, vilket motiverar att nätpriserna får utökas kraftigt?
– Så är det – men hur kommer det sig då att priserna skiljer sig så kraftigt mellan olika nät? Det blir då vårt motargument. För varför ska exempelvis Eon vara så himla mycket dyrare än Göteborg energi? Det är därför Energimarknadsinspektionen behöver få mer resurser för att sätta sig in i datan, fortsätter Berggren.
Bostadsorganisationssamarbetet trycker annars i årets rapport på att flera större nätbolag som lovat sänkta priserna, har gjort motsatta. Det lyfts dock fram att Ellevio levt upp till löftet som gavs förra året, om att sänka avgifterna.
– Att de ändå samlat nu får ta ut ännu högre avgifter framöver via intäktsramsbeslutet, provocerar då än mer, fortsätter Berggren.
”Arbete pågår” med reformförslag
De återkommande konflikterna kring hur intäktsramarna fastställs har samtidigt satts under lupp, som en del i en större utredning som lämnade sina slutsatser 2023.
Inför den kommande intäktsramsregleringen från 2027 ligger det nu förslag på regeringens bord på flera styrmedelsförändringar, bland annat genom att Energimarknadsinspektionen ska få ett större mandat att sätta spelreglerna själva – vilket på krävs av en dom i EU-domstolen.
Från regeringshåll är beskedet att ”arbete pågår” med att ta hand om förslagen, som remitterades i våras.
Från Sveriges Allmännytta välkomnas förslagen från utredningen. Bland annat ses det likt utredningen inte som bara positivt att få till en stärkt klagorätt för kundkollektivet. Det hade annars kunnat vara en väg att ta till i relation till de uppgifter som framkommit i Nils Holgersson-samarbetet.
– Det skulle nog vara bättre med en offentlig konsultation av intäktsramsberäkningarna, som föreslagits. Men det är en ganska svår gränsdragning. Förenklat så vill vi såklart ha låga kostnader. Men vi är inte experter på varken el, fjärrvärme eller gas. Vi kan bara se att priserna ökar jättemycket, relativt konsumentprisindex.
Tillsynsmyndigheten Energimarknadsinspektionen, tillika Energiföretagen som företräder elnätsbolagen centralt, hade ingen möjlighet att ställa upp på en intervju angående Nils Holgersson-samarbetets slutsatser före publicering.
SD anmäler Kalla faktas avslöjande
Tuffare lagkrav för att få igenom försvarsavtal i Finland
