Grönt ljus för att konfiskera ryska medel – men ingen enighet om gemensamma lån på toppmöte

BRYSSEL. Miljarder i ränteintäkter och andra typer av avkastning från frysta ryska tillgångar i Europa kan snart vara på väg till Ukraina, säger EU:s institutionschefer efter ett toppmöte i Bryssel.

Även om inget slutgiltigt beslut har fattats om hur man ska gå vidare var toppmötets ledare och rådets ordförande Charles Michel på torsdagskvällen övertygad om att det nu finns en principöverenskommelse om den kontroversiella planen.

– Vi har fattat viktiga beslut för att stödja Ukraina, särskilt för att möjliggöra användning av avkastning från ryska tillgångar här i Europa. Vi är beredda att mycket snabbt fatta beslut om att använda dessa pengar, bland annat för militärt stöd. Vi vet att det är bråttom, säger Charles Michel.

EU-kommissionen har föreslagit en plan som till en början skulle kunna frigöra tre miljarder euro per år till Ukraina, utöver det militära stöd som Europa redan ger till det krigshärjade landet.

von der Leyen: Miljarderna kan rulla snart

– Jag är glad över stödet för att vi ska kunna använda inkomster från frysta ryska medel. Vi kan förvänta oss cirka tre miljarder euro 2024 och liknande belopp under de följande åren, sade EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen efter toppmötets diskussioner.

– Det finns ett starkt stöd för att använda de här intäkterna till militärt stöd till Ukraina. Om vi agerar snabbt kan vi betala ut den första miljarden euro redan den 1 juli, säger hon.

EU-kommissionen har föreslagit att intäkterna från den ryska centralbankens 19 miljarder euro ska konfiskeras, som är frysta hos det belgiska finansinstitutet Euroclear. Det är från dessa som de tre miljarderna i år som kommer att kanaliseras till den ukrainska krigsinsatsen.

Det finns ett brett stöd för detta bland EU-länderna, sade Ursula von der Leyen och Charles Michel.

Stöd från Sverige och Danmark

Bland de många ledare som uttryckte ett tydligt stöd för planen fanns Sveriges och Danmarks statsministrar.

– Vi borde gå längre. Det finns hundratals miljarder dollar i frysta ryska medel. De borde satsa ännu mer på att finansiera det som Ukraina behöver, säger statsminister Ulf Kristersson.

Statsminister Mette Frederiksen erkänner att det finns en stor juridisk huvudvärk förknippad med att använda mer av de beslagtagna ryska medlen. Men om advokaterna kan hitta en väg dit, skulle hon tycka att det var helt på sin plats.

– Det här är egentligen också värdepolitik. När Ryssland bryter mot alla spelregler, både i sitt eget land och mot oss andra, finns det nästan en viss tillfredsställelse förknippad med att se de ryska tillgångarna användas till något vettigt i Ukraina i stället för att gå tillbaka i fickorna på oligarker och andra, säger hon.

Tyskland kommer att använda pengar till militärt stöd

Ledarna har dock ännu inte kommit överens om vad man ska göra med pengarna. När idén först sändes för mer än ett år sedan var tanken att de skulle gå till att återuppbygga det sönderbombade landet. Men det finns inte längre någon konsensus.

– Jag tycker att ammunition ska prioriteras i första hand. Självklart skulle jag gärna satsa på återuppbyggnad. Men det är lite meningslöst att satsa på återuppbyggnad om det finns risk att man förlorar hela landet, säger Belgiens premiärminister Alexander De Croo.

Tysklands förbundskansler, som annars inte är en av hökarna bland EU-ledarna, vill också använda ryska ränteintäkter för att stärka Ukrainas militär.

– De måste först och främst användas för att köpa de vapen och den ammunition som Ukraina behöver för att försvara sig, sade den tyske förbundskanslern.

Behovet av att snabbt få fram pengar till vapen och till nya investeringar i EU:s egen försvarsindustri cementerades med en brådskande uppmaning från Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj. På en videolänk till toppmötesrummet vädjade han till de europeiska ledarna att ”inte slösa någon tid” när det gäller att genomföra planerna på att öka leveranserna och produktionen.

– Jag hoppas att vi alla kan enas om att Europa verkligen bör vara självförsörjande på försvar. Detta kan bara uppnås genom att öka produktionen av vapen och ammunition på kontinenten, sade Volodymyr Zelenskyj.

Ny svår debatt om gemensamma EU-lån

Den ansträngningen kräver dock investeringar som går långt utöver vad konfiskerade ryska tillgångar kan inbringa i ränteintäkter.

Länder som Grekland, Frankrike, Polen, Litauen och Estland trycker därför nu på för att EU ska få fram pengar till rustningar genom nya gemensamma skulder för att inte överbelasta EU-ländernas statskassor.

Gemensam upplåning är en av unionens mest tabubelagda diskussioner. För de danska regeringarna var detta helt uteslutet tills covid-pandemin 2020 tvingade kontinenten på knä och länderna enades om att gå samman för att låna 750 miljarder euro för ekonomisk återhämtning.

Statsminister Ulf Kristerssons ståndpunkt var då att det var en engångsföreteelse.

Vid toppmötet var dock den debatten i hög grad tillbaka på dagordningen.

Alla typer av finansiering är i spel

– Om Europa ska förbli militärt motståndskraftigt måste vi utforska nya sätt att finansiera försvarsutgifter, sade Greklands premiärminister Kyriakos Mitsotakis, som stöder obligationer.

Den belgiske premiärministern, Alexander De Croo, underströk behovet av att se över både gemensamma lån, ökad användning av unionens egen bank, Europeiska investeringsbanken, och ländernas egna bidrag.

– Vi behöver alla typer av finansiering, sade han.

Estlands premiärminister Kaja Kallas, som är en av fanbärarna för projektet, gör klart att om det inte finns någon aptit för det bland de 27 EU-ledarna måste de snabbt komma med något annat.

– Jag har också sagt till mina kollegor att jag är helt öppen för andra idéer. Problemet är att vi befinner oss i kris nu. Vi måste investera nu, sade hon i en intervju med Altinget och ett antal europeiska medier inför mötet.

Kristersson skeptisk, men utesluter ingenting

Danmarks statsminister Mette Frederiksen är fortfarande inte särskilt förtjust i idén. Men det var också tydligt vid toppmötet att den danske statsministern inte vill sätta sig på tvären av rädsla för vilken signal det kommer att sända.

– Gemensam skuld är ju inte det första vi tittar på som danskar, det har vi aldrig gjort. Men omvänt kommer jag inte att stänga några dörrar i ett läge där Ryssland tittar in i Europa på ett sätt som inte är bra för någonting, sade Mette Frederiksen under en paus under mötet.

Samma budskap kom från Sverige, som också är notoriskt emot gemensam upplåning. Statsminister Ulf Kristersson medger att läget är så känsligt att Sverige inte bara kategoriskt kommer att säga nej, som den svenska regeringen har gjort tidigare.

Men han påminner om att de gemensamma coronalånen, som var tänkta att kickstarta nedstängningen av de europeiska ekonomierna efter pandemin, inte bara har kastat bort goda erfarenheter.

– Vi fick också veta att det har tagits stora lån som inte har landat på det sätt som det var tänkt från början. Det är mycket pengar som inte spenderas alls, säger han.

Rådets tjänstgörande ordförande Charles Michel konstaterade att det rådde delade meningar runt bordet.

– Men det råder enighet om behovet av att hitta gemensamma lösningar för mer investeringar i det europeiska försvaret, sade Michel.

Och sista ordet har inte sagts i frågan, säger kommissionens ordförande Ursula von der Leyen.

– Det är början på den debatten, inte slutet, sa hon efter mötet.

Artikeln är översatt och omarbetad från Altinget.dk.