Riksdagsledamöterna kan få kortare sommarlov
Borde riksdagsledamöterna återvända till kammaren tidigare efter sommaren? Det ska den nya riksdagsutredningen titta på för att jämna ut ledamöternas arbetsbelastning under året.
Altinget har tidigare rapporterat om den nya riksdagsutredningen som bland annat ska se över stödet till riksdagsledamöterna.
Den parlamentariska kommittén ska bland annat titta på hur arbetsbelastningen för ledamöterna kan lätta, bland annat genom att justera fördelningen av ärenden mellan utskott, men också genom att se över riksdagsårets rytm.
– Om man tittar på kammarens sammanträdesplan så ligger det väldigt mycket ärenden och debatter mot slutet av terminerna, i november– december, respektive maj och juni, säger talman Andreas Norlén till Altinget.
Utredningen ska därför överväga om riksdagens sommaruppehåll kan kortas, antingen genom att avslutas senare på våren eller inledas tidigare på hösten.
Kortare sommarlov, helt enkelt?
– Ja, det är en fråga som ryms inom den rubriken. Samtidigt så hänger riksdagens arbetsbelastning väldigt nära samman med flödet av propositioner från regeringen, säger Norlén.
Särskilt budgetpropositionen innebär en stor ansträngning för riksdagsarbetet. Men tidpunkten för budgeten ska inte ses över av den nya utredningen och är grundlagsfäst. Däremot är det ledamöterna själva som beslutar om när i september det nya riksdagsåret inleds och riksmötet öppnas.
Minoritetsregeringarnas konsekvenser
En anledning till att stödet till riksdagens ledamöter nu ses över är enligt direktiven till utredningen de senaste årens parlamentariska läge. Mellan 2010 och 2022 har Sverige haft minoritetsregeringar som behövt söka stöd i riksdagen för sin politik.
– Det är alldeles uppenbart att under de här tolv åren så hade ledamöterna och utskotten en mer framskjuten roll än om man har en majoritetsregering, eller en regering med ett majoritetssamarbete som nu, säger Andreas Norlén.
Talmannen säger till Altinget att det parlamentariska läget medfört såväl mer förhandling i utskotten som fler tillkännagivanden riktade till regeringen.
– Det är en sån sak som påverkar ledamotsrollen ganska mycket och som man kan fundera över då vilket stöd som krävs. Då är frågan, ska man anpassa och kalibrera stödet utifrån de här olika, skiftande förutsättningarna eller ska man inte göra det?
Den senaste större översynen av riksdagens organisation gjordes vid millennieskiftet. Då fick Riksdagsförvaltningen ett samlat ansvar för stödet till ledamöterna och utskotten. Nu ska det administrativa stödet, kunskapsstödet och riksdagsstyrelsens roll ses över.
– Jag tror att det är nyttigt för vilken organisation som helst att man ibland tar ett steg tillbaka, zoomar ut och tar ett samlat grepp och funderar kring vad det är man ska göra, varför och hur, säger Norlén.
Direktiven till den parlamentariska utredningen är omfattande men öppet hållna och med utrymme för kommittén att själva avgöra vad de vill prioritera och hur. Det tror talmannen är bra, och han har själv velat lyfta fram ledamöternas roll i riksdagsarbetet.
– Min förhoppning är att utredningen kommer att presentera ett antal konkreta förslag och att de kommer att vara väl förankrade. Det är centralt att riksdagens ledamöter känner en delaktighet och ett ägarskap kring den här utredningen, säger han.
{{toplink}}
De är Miljöpartiets topptrio i EU-valet – Isabella Lövin gör comeback
EU-kretsens nyaste Putin-vän gör entré i Europa
