Kulturmyndigheterna oeniga om sammanslagning

Konstnärsnämnden och Kulturrådet har inte lyckats enas inför den sammanslagning av myndigheterna som regeringen vill se. Ökade kostnader och en risk för att de kulturpolitiska målen inte nås är några av riskerna som Konstnärsnämnden pekar ut.

Regeringen och Sverigedemokraterna vill dra ner på antalet myndigheter. Utöver att se över de mindre myndigheterna och statens analys- och utvärderingsmyndigheter har man även gett tio myndigheter i uppdrag att lämna förslag på sammanslagningar.

Först ut att presentera sina bedömningar är Kulturrådet och Konstnärsnämnden som har olika syn på värdet av att gå samman.

Medan Kulturrådet ser att en sammanslagning kan bidra till att förbättra arbetet med att nå de kulturpoltiska målen, är Konstnärsnämnden – som föreslås inordnas i den större myndigheten – kritiska och vill att regeringen avvaktar med beslut.

”Bland annat riskerar konstnärspolitikens genomslag i utförandet av den samlade kulturpolitiken att minska. Konstnärernas möjlighet till finansiering för konstnärlig utveckling kan försämras när en stor del av den statliga bidragsgivningen sker i en samlad myndighet”, skriver myndigheten i ett pressmeddelande.

”Viktigt att vi lyssnar”

Klys, som samlar yrkesverksamma i det svenska kulturlivet, har tidigare uppmanat regeringen att avstyra planerna på en sammanslagning. Konstnärsnämnden bedömning, som presenterades på måndagen, är att sammanslagningen på kort sikt innebär ökade kostnader, och att möjligheterna till besparingar på sikt är små. Myndigheten pekar också på ett ansträngt ekonomiskt läge för svenskt kulturliv.

Kajsa Ravin, generaldirektör för Kulturrådet, är medveten om att myndigheternas uppfattningar går isär.

– Det finns skillnader i bedömningar och det är viktigt att vi lyssnar och tar till oss de olika perspektiven. Men vi ser möjligheter att hantera de utmaningar som kan finnas, säger hon i ett pressmeddelande.

Även Kulturrådet konstaterar att det på kort sikt tillkommer kostnader för att slå samman myndigheterna och att verksamhetens kvaliteten kan minska under en period.

För att säkerställa armlängds avstånd betonar Kajsa Ravin vikten av att behålla Konstnärsnämndens beslutsprocess vid fördelning av stipendier, där beslut fattas av arbetsgrupper med sakkunniga. 

Sammanslagningen föreslås träda i kraft den 1 januari 2026, men det är upp till regeringen att nu avgöra hur man vill gå vidare med frågan. {{toplink}}

Forrige artikel Här är EU:s nya sanktioner mot Ryssland Här är EU:s nya sanktioner mot Ryssland Næste artikel Ungern röstar ja – Sverige på väg in i Nato Ungern röstar ja – Sverige på väg in i Nato
Så mycket får myndigheterna

Så mycket får myndigheterna

Kriminaliteten och säkerhetsläget präglar regeringens fokus i budgeten. Försvarsmakten, Polismyndigheten och Kriminalvården är de myndigheter som får mest.