Kustbevakningen kämpar återigen för mer resurser

Lojala medarbetare, mycket övertid – och en gnutta ren tur. Det gjorde att Kustbevakningen klarade verksamheten förra året trots flera allvarliga händelser. Nu kämpar myndigheten för att inte glömmas bort när totalförsvaret rustas upp.

Det är inga vidare siffror som Kustbevakningen kan visa upp vad gäller förra årets miljöberedskap – ett av myndighetens grunduppdrag. Fyra av tio dygn under 2021 klarade inte Kustbevakningen att upprätthålla beslutad miljöberedskapsnivå. Det är en försämring för tredje året i rad. Dykberedskapen upprätthölls knappt åtta av tio dygn.

Det framgår av myndighetens budgetunderlag till regeringen. Kustbevakningen begär en ökning av anslagen med drygt 30 miljoner kronor nästa år och flaggar för rejäla behov av anslagsökningar på 273 respektive 246 miljoner de två följande åren.

Vab kan spräcka dagens plan

Förra året inträffade flera allvarliga händelser. Kustbevakningen klarade av det tack vare lojala medarbetare, mycket övertid samt en gnutta tur. Det förklarar Johan Lindgren, förbundsordförande vid fackförbundet Tull-kust, vid ett seminarium på riksdagen på torsdagen. Enligt honom är myndighetens rekryteringsbehov 200 personer under de kommande åren.

– Men man kan inte förlita sig på att folk ska jobba övertid. Det är så skört i dag att en vab eller ett sjukdomsfall på morgonen gör att man inte kan lämna kaj, säger han.

Myndigheten har haft en ansträngd ekonomi i åratal, men har haft svårt att få gehör hos regering och riksdag. Förra året kom en förstärkning, i och med att M+SD+KD-budgeten röstades igenom i riksdagen. Resurstillskottet innebär att myndigheten får en chans att komma upp till vattenytan igen, enligt Johan Lindgren.

Vikten av att klara vardagen

Med på samma seminarium som Johan Lindgren är även Therese Mattson, Kustbevakningens generaldirektör. Hon konstaterar, precis som Johan Lindgren, att det skärpta säkerhetsläget även påverkar Kustbevakningens verksamhet samt att förväntningarna på att myndigheten ska bidra är höga från många myndighetshåll. Men ska myndigheten klara att leverera även i kris och krig, då krävs att det finns en stabil grund, lyder generaldirektörens budskap.

– Det gäller att vara på topp i vardagen, då klarar man krisen bäst, säger hon.

Enligt Therese Mattsson kommer andra myndigheter, såsom MSB och Försvarsmakten, att göra sitt bästa för att också betona behovet för politikerna av att Kustbevakningen får tillräckliga resurser när totalförsvaret nu rustas. Ingen annan myndighet kan bogsera militära fartyg, hjälpa den kommunala räddningstjänsten vid en brand i en hamn eller säkra exempelvis kylvattnet vid kärnkraftverken i en krissituation. Dessutom lär Kustbevakningens insatser genom EU:s gräns- och kustbevakningsmyndighet Frontex knappast att minska de kommande åren.

Under förra året hade Kustbevakningen inte resurser nog för att ta in aspiranter, men det här året är det en aspirantklass och under de kommande åren är det planerat för två per år.

{{toplink}}

Forrige artikel Live: Försvarsmakten uppdaterar om säkerhetsläget och krigets lagar Live: Försvarsmakten uppdaterar om säkerhetsläget och krigets lagar Næste artikel Lokala framgångspartier vill växa ytterligare Lokala framgångspartier vill växa ytterligare
Så mycket får myndigheterna

Så mycket får myndigheterna

Kriminaliteten och säkerhetsläget präglar regeringens fokus i budgeten. Försvarsmakten, Polismyndigheten och Kriminalvården är de myndigheter som får mest.