Lars Danielsson: Vi måste diskutera Sveriges roll i ett utvidgat EU

Den förre statssekreteraren Lars Danielsson lämnade rollen som Sveriges EU-ambassadör i somras, efter sju år på posten och beskriver sig nu som en ”fri man” som kan säga vad han vill. Engagemanget för EU-frågorna håller dock i sig och vid konferensen EU days, som hölls i Lund i veckan, presenterade han det han ser som de tio viktigaste frågorna för EU under det kommande året.

Altinget fick tillfälle efteråt att fördjupa vilka utmaningar han ser och vad hans tankar inför EU-valet.

Flera av frågorna Danielsson lyfte är kopplade till Rysslands invasion av Ukraina. Först av allt tog han upp betydelsen av att EU-länderna fortsätter att hålla ihop en enad front i stödet av Ukraina. En enighet som dock börjar krackelera.

– Vi har gjort väldigt mycket vad gäller att stoppa ryska invasionen och stödja Ukraina. Saker som har kostat för medlemsländerna. När det nu har pågått i två år är det naturligt att det blir svårare och svårare att hålla ihop. Sedan har det hela tiden funnits de som valt att fokusera på vilka problem som uppstår för det egna landet om man gör vissa saker till stöd för Ukraina snarare än vad man kan uppnå gemensamt. Den tendensen ser man lite mer av nu, säger han till Altinget.

Danielsson varnade också för nästa års amerikanska val och att Donald Trump återigen kan komma att bli president. Ett scenario som EU måste rusta sig för, bland annat vad gäller Ukrainakriget.

– Vi måste ha en diskussion internt om hur mycket större ansvar vi kan ta för Ukraina. Om vi får en ny administration som har en annan riktning då tappar vi kanske mycket av det amerikanerna gör. Hur hanterar vi det?

Ett utvidgat EU vid horisonten

Danielsson pekade vidare på behovet av att föra Ukraina, Moldavien och länderna på Östra Balkan närmare EU. Något som skulle kräva att EU förändras.

Han pekade på möjligheten att EU kan komma att bestå av olika lager, det vill säga att skulle kunna finnas olika slags medlemskap där länder är mer eller mindre involverade i EU-samarbetet. Den svenska linjen har hittills motsatt sig en sådan utveckling då man har hållit fast vid att det ska vara ”ett EU”.

– Men jag tror att om vi ska uppfylla det som just nu är det viktigaste, det vill säga att Ukraina, länderna på Östra Balkan och Moldavien kommer så nära som möjligt det europeiska samarbetet då måste vi acceptera att vi har en period framför oss där vi har olika hastigheter.

I ett framtida EU med olika grader av medlemskap ser Danielsson framför sig att de länder som kommer att utgöra kärnan är de som är med även i den monetära unionen. Själv har han alltid förespråkat att Sverige borde gå med i EMU men han ser en framtid där än mer står på spel.

– Jag måste säga att utanförskapet under de snart 20 åren som har gått sedan folkomröstningen har inte kostat oss så mycket i politiskt inflytande. Vi har klarat oss granska bra. Men det vi nu talar om är att man skulle ha ett tätare samarbete på många fler områden och då är frågan: hur ställer vi oss till det? Det viktiga är att vi börjar diskutera det och jag tycker att man värjer sig mot det lite grann.

Inför det stundande EU-valet i juni nästa år skulle Danielsson gärna se att denna fråga om EU:s framtid och Sveriges roll i den var i centrum för debatten. Men oddsen att det blir så är höga.

– Jag inser att det är ingenting som Svensson i Simrishamn vill diskutera i första hand och jag förstår det utan det kommer handla om klimatfrågan, det kommer handla om migration. Och det är helt ok för det är frågor som står väldigt högt på EU:s dagordning. Problemet är att EU-valet tenderar att bli mycket en upprepning av inrikespolitiska frågor men det hade varit kul om vi kunde få lite mera av en europeisk prägel på diskussionen.

{{toplink}}

Högre krav på rättsstatlighet måste ställas

Ett större EU med fler medlemsländer behöver inte nödvändigtvis bli så svårrott tror Danielsson. På frågan hur jobbet som EU-ambassadör skulle vara i ett läge med exempelvis ytterligare fem medlemsländer svarar han att det skulle bli längre diskussioner men att demokrati får ta tid.

– Det tycker jag inte är så jättebekymmersamt. Det bekymmersamma är om vi tar in länder i unionen innan de är helt redo.

Danielsson menar att det är viktigt att ställa högre krav på att nya medlemsländer respekterar rättsstatens principer än vad man har ställt tidigare. Det har visat sig att ett EU-medlemskap inte är någon garanti för att länder ändrar sin inställning till frågor som rör demokrati och rättsstatlighet.

Att värna om dessa principer är i hans tycke också en av de viktigaste utmaningarna de kommande månaderna och han lyfte fram det sätt som EU-kommissionen har hållit inne utbetalningar till Ungern som en framgångsrik modell för detta.

Ungern har samtidigt svarat med att använda sig av sin vetorätt och blockera beslut om att från att gå med på nya sanktionspaket mot Ryssland, till att skänka mer pengar till Ukraina, till att införa en global bolagsskatt. Allt till synes främst för att få loss sina pengar. Ändå är det en strategi EU-kommissionen bör hålla fast vid, anser Danielsson.

– Ja, det är det enda vi har. Det handlar lite om vem blinkar först. Men vi har försökt nu under många års tid med politisk övertalning och det funkar inte så bra. Det här med name and shame – det funkar inte.

Den förre EU-ambassadören har officiellt pensionerats och säger sig inte sakna Bryssel utan titta framåt. Men han berättar att han nyligen både talat inför EU-kommissionen och EU-parlamentariker. Vad är då hans roll som före detta ambassadör?

– Prata, svarar Danielsson och skrattar.

– Jag vill ju dela med mig av den erfarenhet jag har. Jag har många kontakter fortfarande och jag åker inte runt och tvingar mig på andra men vill folk höra vad jag tycker så säger jag det.

natacha@altinget.se