Nationell vårdförmedling snabbas på

Regionernas krisande ekonomi får konsekvenser för uppdraget att ta fram en nationell vårdförmedling. Uppdragstiden kortas med nio månader.

Inrättandet av en nationell vårdförmedling är en del av Tidöavtalet och syftet är att korta köerna inom hälso- och sjukvården. För ett år sedan fick Socialstyrelsen och E-hälsomyndigheten i uppdrag att bland annat följa upp och sammanställa vilka patienter som får vård hos en annan vårdgivare och också analysera om det behövs tekniska lösningar för att få en nationell lägesbild. En delredovisning lämnades i januari i år. 

I den konstaterades att ”Det finns för närvarande ingen informationskälla som ger en sammantagen nationell bild av vårdgivares möjlighet att ta emot patienter från andra regioner” och en teknisk lösning skulle kunna underlätta.

”Utveckling av en sådan lösning kan påbörjas omgående och börja användas i väntan på att långsiktiga lösningar för nationell vårdförmedling kommer på plats. E-hälsomyndighetens målsättning är att under år 2024 påbörja stegvis utveckling av föreslagen lösning, i nära samverkan med tilltänkta användare”, står det i delredovisningen.

Bristfällig data

I rapporten konstateras också att den väntetidsdatabas som finns har kvalitetsbrister vilket gör den svår att använda för analys. Rapporten hänvisar till Riksrevisionens granskning av vårdgarantin och kömiljarden som gjordes förra året och som då kom fram till att väntetidsdatabasen har brister i täckningsgrad och att innehållet inte är ändamålsenligt. Däremot finns det mer högkvalitativ statistik hos enskilda regioner och i de nationella kvalitetsregistren.

Slutredovisningen av uppdraget om en nationell vårdförmedling skulle komma först mars 2026, men nu kortar regeringen tiden med nio månader till juni 2025 och åtgärden motiveras med regionernas dåliga ekonomi. 

”För att motverka att patienter drabbas av regionernas tillfälligt försvagade ekonomi har regeringen under våren 2024 aviserat att ytterliga åtgärder ska vidtas för att stödja en effektivisering av vården samt för att säkerställa att patientnära verksamheter prioriteras”, skriver sjukvårdsminister Acko Ankarberg Johansson (KD) i regeringsbeslutet och skriver vidare att en sådan åtgärd är att förkorta uppdragstiden.

Ytterligare en delredovisning ska lämnas i oktober, tre månader tidigare än den ursprungliga tidsplanen.{{toplink}}

Forrige artikel Klimatrådets ordförande: Här behöver forskningen hjälpa regeringen Klimatrådets ordförande: Här behöver forskningen hjälpa regeringen Næste artikel Så hade hyresgästerna röstat om det var riksdagsval i dag Så hade hyresgästerna röstat om det var riksdagsval i dag
Så mycket får myndigheterna

Så mycket får myndigheterna

Kriminaliteten och säkerhetsläget präglar regeringens fokus i budgeten. Försvarsmakten, Polismyndigheten och Kriminalvården är de myndigheter som får mest.