Politikerna som utreder valsedlarnas framtid

Tidigare i år tillsattes en parlamentarisk kommitté som ska se över valsedelsystemet. Här är alla ledamöter.

Den parlamentariska kommittén som ska göra en översyn av det svenska valsedelsystemet tillsattes i februari efter önskemål från Valmyndigheten som fort vill se förändringar för att undvika köer vid de allmänna valen. Översynen är också en del av Tidöavtalet och ska bland annat titta på om man ska avskaffa partiernas valsedlar för att i stället övergå till en gemensam.

I kommittén sitter bland annat den tidigare justitieministern Morgan Johansson (S). Två sakkunniga, statsvetaren Paula Blomqvist och Benny Lindholm Närlinge, kansliråd på justitiedepartementet, och tre experter, Anna Nyqvist från Valmyndigheten, Caroline Näslund, valansvarig Länsstyrelsen i Göteborg och Eva Debels, ansvarig för allmänna val i Stockholm, är också knutna till kommittén vars arbete leds av Margareta Bergström, tidigare hovrättspresident och ordförande i Valmyndighetens nämnd. 

Kommittén ska presentera sitt betänkande den 15 september 2025 och det är ännu oklart om de förslag som kan komma kan träda i kraft i tid för valet 2026.

Ledamöter

Morgan Johansson (S), riksdagsledamot, tidigare justitie- och inrikesminister

Carina Sammeli (S), kommunstyrelsens ordförande i Luleå

Peter Hedberg (S), riksdagsledamot

Filip Persson (SD), gruppledare och oppositionsråd i Bromölla

Fredrik Lindahl (SD), riksdagsledamot

Susanne Nordström (M), riksdagsledamot

Ulrik Nilsson (M), riksdagsledamot

Jessica Wetterling (V), riksdagsledamot

Christina Linderholm (C), tidigare riksdagsledamot

Lennart Sacrédeus (KD), tidigare riksdagsledamot och Europaparlamentariker

Anna Sibinska (MP), tidigare riksdagsledamot

Oscar Söderström Wåglund (L), kanslichef och internationell chef, tidigare statssekreterare

{{toplink}}

Forrige artikel Försvaret polisanmäler Jan Emanuel Næste artikel Hon föreslås bli ny riksrevisor
Så mycket får myndigheterna

Så mycket får myndigheterna

Kriminaliteten och säkerhetsläget präglar regeringens fokus i budgeten. Försvarsmakten, Polismyndigheten och Kriminalvården är de myndigheter som får mest.