Rapport: Allt svårare för unga att flytta hemifrån

Dubbelt så många unga bor hemma hos sina föräldrar jämfört med för 25 år sedan. Det visar en ny rapport från Hyresgästföreningen. ”Det är verkligen hög tid för politikerna att vakna och sluta sitta på händerna”, säger Ola Palmgren, talesperson för ungas boende på Hyresgästföreningen. 

Runt 26 procent av Sveriges unga vuxna bor fortfarande hemma hos sina föräldrar, enligt en ny rapport från Hyresgästföreningen.

Det är en fördubbling jämfört med hur det var för 25 år sedan, enligt Hyresgästföreningens talesperson för ungas boende, Ola Palmgren.

– Det är en trasig bostadsmarknad som vi har i dag. Det är verkligen hög tid för politikerna att vakna och sluta sitta på händerna, säger Ola Palmgren till Altinget.

– En kvarts miljon unga vuxna bor hemma hos sina föräldrar och nästan 200 000 av dem vill flytta hemifrån. Det är lika många som det bor i Växjö och Karlstad tillsammans.

Hyresgästföreningens rapport ”Unga vuxnas boende” släpps vartannat år. Förutom att det sedan senaste mätningen har blivit svårare att skaffa egen bostad har boendekostnaderna också skjutit i höjden.

År 2021 lade unga vuxna i genomsnitt 4 404 kronor i månaden på sitt boende. I år har snittet ökat med nästan en tusenlapp, till 5 395 kronor. Det är tydligt att levnadskostnadskrisen har slagit stenhårt mot den redan utsatta gruppen unga vuxna, menar Ola Palmgren.

– Över hälften har behövt ekonomisk hjälp av föräldrar eller vänner under det senaste året. Det är en ganska kraftig ökning sedan förra mätningen, från 46 procent till 53 procent.

I rapporten lägger Hyresgästföreningen också fram tre förslag på hur bostadsmarknaden skulle kunna förbättras. Ett stärkt bostadsbidrag och bostadsförmedlingar som inte bar tar hänsyn till antalet ködagar skulle kunna lätta situationen på kort sikt. I ett mer långsiktigt perspektiv behövs också fler bostäder, menar de.

– Det behöver finnas förmånliga bygglov, som faktiskt ser till att de som vill bygga kan bygga, till rimliga kostnader och i större volymer. Den stora bristen är att det inte har funnits en bra statlig medfinansiering. Det har bidragit till att det byggts för lite och för dyrt.

KDU: ”Passiva förslag”

KDU:s förbundsordförande Stefan Sarmes håller med om att det mesta pekar åt fel håll, men är kritisk mot rapportens förslag.

– Rapporten pekar på ganska välkända problem, trenden är negativ och det är inget av det som överraskar. De tre kraven man sätter upp är ganska passiva och handlar mer om att mildra symtom snarare än att faktiskt lösa problemen. Jag är mer intresserad av att lösa problemen, säger Stefan Sarmes.

Det är inte byggloven som är problemet, utan att den byggbara marken är för dyr och att byggprojekt då blir olönsamma, menar Sarmes. Samtidigt förespråkar han också en annan lösning: marknadshyror.

– Jag är inte förvånad över att Hyresgästföreningen inte vill införa marknadshyror, det är ingenting som jag hade förväntat mig. Men att marknadshyror saknas är en helt uppenbar faktor som gör att det inte byggs fler hyresrätter, vilket ju är vad de önskar.

Man borde också kolla på hur kontorslokaler, som ändå står tomma i högre grad efter coronapandemin, i stället kan användas för bostäder.

KDU vill även att regeringen ska införa ett startlån för förstagångsköpare, vilket hade hjälpt unga att flytta hemifrån.

– Det skulle göra det lättare för unga, som inte har haft möjlighet att spara ihop till en kontantinsats, att ta sig in på den ägda bostadsmarknaden.

Altinget har sökt även SSU för en kommentar, som inte återkommit. 

Forrige artikel Så kan fastighetsägarna stoppa gängrekryteringen Så kan fastighetsägarna stoppa gängrekryteringen Næste artikel Ministern kallar partierna till samtal om gängen Ministern kallar partierna till samtal om gängen
Så mycket får myndigheterna

Så mycket får myndigheterna

Kriminaliteten och säkerhetsläget präglar regeringens fokus i budgeten. Försvarsmakten, Polismyndigheten och Kriminalvården är de myndigheter som får mest.