Replik: Akelius skrämde bort kapitalet från Academedia
Roger Akelius visade med all önskvärd tydlighet att elever kan köpas och säljas över börsen. Därmed satte han ett stort problem med det svenska skolsystemet i blixtbelysning: En skola kan över en natt få en ny ägare med en annan pedagogisk idé, skriver Johan Enfeldt, välfärdsutredare LO, i en replik.
I vad som ser ut som krishantering skriver Friskolornas riksförbunds vd Ulla Hamilton i Altinget om miljardären Roger Akelius inhopp i Academedia som om det vore något som skulle stärka friskolebranschens sak. Förutom att det framstår som rent önsketänkande är flera av hennes påståenden felaktiga.
Friskolor sållar fram elever
Ulla Hamilton skriver att Sverige är unikt genom att samma lagstiftning och krav på verksamheterna gäller för både kommunala och fristående skolor. Det stämmer inte. Den kommunala skolan har till skillnad från fristående skolor ett lagstadgat ansvar att erbjuda alla elever plats och dessutom vid en skolenhet nära hemmet.
En fristående skola väljer själv var och när den etablerar sig. En fristående skola väljer själv när lönsamheten motiverar nedläggning. En kommunal skola måste ofta starta innan elevunderlaget egentligen är tillräckligt stort och måste också finnas kvar eller lösa frågan om skolplatser även när elevunderlaget minskar.
{{toplink}}
Ulla Hamilton skriver att det är förbjudet för friskolor att välja sina elever. Formellt sett är det så, men i praktiken har friskolorna stora möjligheter att sålla fram ett önskat elevunderlag. En skola med kö kan till exempel välja vilka bostadsområden de marknadsför sig i för att öka andelen elever med viss bakgrund. Utöver det så sköter friskolorna själva, helt utan insyn för föräldrar och allmänhet, urvalet av elever. Vi kan alltså inte med säkerhet veta att det går rättssäkert till.
Begränsad insyn i friskolor
Roger Akelius visade dessutom med all önskvärd tydlighet att elever kan köpas och säljas över börsen. Ett tydligare sätt att välja elever på är svårt att tänka sig. Föräldrars och elevers möjlighet att påverka vem som köper skolan de valt är såklart helt obefintliga.
Ulla Hamilton upprepar också den till höger populära tesen att skolpengen följer eleven. Så är det inte. Ingen enskild elev har ”rätt” till sin egen skolpeng. Skolpeng är ett sätt att finansiera skolor, inte enskilda elever. Bidraget som friskolorna får från kommunerna beräknas visserligen utifrån antalet elever, men hur pengen används är upp till varje enskild huvudman.
En skattebetalare kan inte kontrollera att de pengar en enskild huvudman får faktiskt används i just den friskolan eleven har valt, och inte flyttas till någon annan kommun eller till och med någon annan verksamhet. Friskolornas riksförbund har jobbat stenhårt för att stoppa insynen.
”Tänk om politikerna valt Akelius modell”, frågar Hamilton retoriskt apropå att han föreslog skolavgifter. Ja, eller tänk på vad Almega, den arbetsgivarorganisation som de stora friskolorna tillhör, svarade när likvärdighetsutredningens förslag var på remiss: ”En svår etisk fråga är om elever till föräldrar som bidragit till att finansiera välfärden ska tvingas stå tillbaka för elever till föräldrar som inte bidragit till att finansiera välfärden, eller som till och med är en kostnad för välfärden.” Det blåste till och svaret drogs tillbaka – men det visade att Akelius inte är unik.
Skolsystemet sattes i blixtbelysning
Ulla Hamilton avslutar med att säga att Akelius insats breddade perspektivet. Det är möjligt, men den stora effekten var nog att han satte ett stort problem med det svenska skolsystemet i blixtbelysning: En skola kan över en natt få en ny ägare med en annan pedagogisk idé.
Den här gången var det inte bara en enskild skola utan Academedia, en koncern med över 100 000 barn och ungdomar i förskolor, grundskolor och gymnasier. Det var inte heller vilken ägare som helst som sålde. Academedias huvudägare Mellby gård har beskrivit sitt tidsperspektiv när det gäller ägande med orden ”evig horisont”. Att de utan förvarning sålde skapade stor osäkerhet bland investerarna.
De sista effekterna av det har vi nog inte sett än, men där ligger kanske Akelius viktigaste insats. Han visade på hur skakig grund den svenska marknadsskolan vilar.
Småföretagarna: Dags att tänka om, Sverige
Du måste lära barnen trafikvett, Joakim Malmström
