Så ser partierna på kommuners roll i arbetsmarknadspolitiska insatser

Reaktionerna har varit starka efter beskedet från Arbetsförmedlingens jurister: De ser inte att kommunerna kan utföra arbetsmarknadspolitiska insatser med ersättning från myndigheten. Altinget har frågat riksdagspartierna om de vill se en förändring.

– Arbetsförmedlingen kan inte träffa överenskommelser med kommuner inom områden där vi har upphandlade tjänster då det skulle strida mot upphandlingslagstiftningen, sade John Nilsson, enhetschef på Arbetsförmedlingen, till Altinget efter beskedet. 

Det gäller insatser som kan tillgodoses genom upphandlade tjänster som till exempel Rusta och matcha, Steg till arbete eller Arbetsintegrerade övningsplatser.

{{toplink}}

SKR krävde att kommunernas roll inom arbetsmarknadspolitiken klargörs. 

– Kommunerna måste få ett tydligt uppdrag och ersättning för det jobbet man gör. Arbetsmarknadspolitiken är ju statlig, men får tydliga lokala konsekvenser, sade Roy Melchert, chef för arbetsmarknadssektionen på Sveriges Kommuner och Regioner (SKR).

Altinget har ställt två frågor till partiernas ledamöter i arbetsmarknadsutskottet. Alla utom Centerpartiet har svarat.

  1. Vill ni se en förändring, och i så fall vilken?
  2. Tänker ni gå fram med ett förslag?

Leila Ali Elmi (MP).

1. Ja. Arbetsförmedlingen har ansvaret, men vi anser att det är viktigt att kommunerna ska kunna ha en roll när det är befogat att komplettera arbetsförmedlingens insatser. Inte minst eftersom lokal närvaro från Arbetsförmedlingen saknas i många kommuner. 

I den statliga utredning som har tittat på frågan kom man fram till att det inte fanns några hinder för kommuner att kunna utföra olika arbetsmarknadsinsatser på uppdrag av och med ersättning från Arbetsförmedlingen. Ett förtydligande av lagen har därefter också gjorts om att sådana överenskommelser är möjliga. Arbetsförmedlingen gör nu en annan bedömning. 

Så länge regelverket är otydligt riskerar det drabba många människor som är i behov av att få insatser och personligt stöd, särskilt långtidsarbetslösa med komplex problematik. Vi anser att en lagändring behövs för att förtydliga regelverket som uppenbarligen tolkas olika för närvarande och skapar förvirring. 

2. Vi kommer bevaka utvecklingen. Arbetsmarknadsministern har uttryckt att regeringen har stort fokus på frågan och att en dialog förs med Arbetsförmedlingen och SKR. Om oklarheten kvarstår framöver kommer vi återkomma med förslag till riksdagen om en uppmaning till regeringen att ändra lagen på lämpligt sätt.

Teresa Carvalho (S).

1. Arbetslösheten ökar nu till följd av regeringens handlingsförlamning. Alla goda krafter behövs för att fler ska komma i jobb, och det behöver säkerställas en gång för alla att även kommunerna kan medverka på ett ändamålsenligt sätt. 

2. Vi tänker inte sitta med armarna i kors och vänta på bättre tider på det sätt som regeringen gör. Under tiden som Johan Pehrson pratar om att ”analysera” och ”följa noga” ökar arbetslösheten.

Magnus Persson (SD).

1. AF är en myndighet som hela tiden granskas och som ska utvecklas för att möta framtidens behov och hur det kommer se ut är för tidigt att säga.

2. I dagsläget fokuserar vi på regleringsbreven och dess utformning.

Camilla Mårtensen (L).

1. Vi vill minska utanförskapet, få fler i arbete och stärka Sverige. Arbetsförmedlingen behöver bli effektivare och renodlas till att satsa fullt ut på att förmedla jobb. Arbetsförmedlingen har fått tillskott för att hantera både en förväntad ökning i arbetslöshet under nuvarande lågkonjunktur samtidigt som dess arbete effektiviseras.

Vi vill att alla aktörer ska kunna bidra utan att någon står i motsatsförhållande till varandra. Alla har en roll att spela, det inkluderar Arbetsförmedlingen, kommunerna och matchningstjänsterna. Liberalerna vill se en större samverkan mellan arbetsförmedlingen, kommunerna och de privata matchningstjänsterna. Ofta finns stark kännedom om de unikt lokala utmaningarna hos kommunerna, det är kunskap som vi i större utsträckning vill ta tillvara.

Vi har tillsatt en utredning som ska titta på hur kommuner och Arbetsförmedlingen samarbetar, förhoppningen är att övergången från arbetslöshet till studier på komvux ska förbättras. Den bästa arbetsmarknadspolitiken är trots allt en bra utbildningspolitik, därför har Liberalerna arbetat extra hårt för stora satsningar på skolan i årets budget. Vi vill ta tillbaka kontrollen över klassrummen, minska skärmtiden och öka lästiden. Det är att ta ansvar för arbetsmarknaden på lång sikt.

Vad gäller frågan att låta kommuner utföra insatser med ersättning från Arbetsförmedlingen så är det myndigheten som måste bedöma vad som är möjligt och lämpligt utifrån gällande lagstiftning i dessa frågor.

2. I nuläget går vi inte fram med förslag. Det pågår en utredning vars arbete går ut på att se över för- och nackdelarna med nuvarande ansvarsfördelning mellan staten och kommunerna för långtidsarbetslösa. Vi ser fram emot att ta del av utredningens betänkande.

Viktor Wärnick (M).

1. Regeringen har tillsatt en utredning som bland annat ska analysera och redovisa för- och nackdelar med nuvarande ansvars­fördel­ning mellan staten och kommuner, för att långtidsarbetslösa ska komma i arbete. Kommunerna bedriver idag insatser och verksamheter som på olika sätt underlättar arbetssökandes inträde på arbetsmarknaden. Kommunerna fyller här en viktig funktion som samarbetspart med Arbetsförmedlingen.

2. Den pågående utredningen ska redovisas i december 2024. Det är viktigt att invänta det som framkommer i utredningen, innan vi uttalar oss kring konkreta förslag i frågan.

Ciczie Weidby (V).

1. Ja. Vänsterpartiet anser att kommunerna ska kunna utföra arbetsmarknadsinsatser mot ersättning från Arbetsförmedlingen. Kommunerna fyller en mycket viktig funktion i arbetsmarknadspolitiken. De utgör ett komplement till Arbetsförmedlingen och de privata aktörerna. Arbetsförmedlingens bedömning, ”att det saknas juridiska förutsättningar för att ge kommuner i uppdrag att genomföra arbetsmarknadspolitiska insatser”, är en följd av den kaosprivatisering av Arbetsförmedlingen som genomfördes mot bakgrund av Januariavtalet. Arbetsförmedlingen har gjort liknande ”bedömningar” vad gäller idéburna aktörers möjlighet att erbjuda arbetsträning och förstärkt arbetsträning. Det här är två tydliga exempel på att kaosprivatiseringens effekter. Vänsterpartiet anser att Arbetsförmedlingen ska tas tillbaka i statlig kontroll. De privata utförarna ska fasas ut. Arbetsmarknadsinsatser ska utföras i statlig regi. Kommuner och idéburna aktörer ska fungera som komplement där staten inte räcker till.

2. Vänsterpartiet har inte för avsikt att gå fram med något förslag i nuläget, men vi ser över möjligheterna. I sammanhanget kan nämnas att Vänsterpartiet har lyft frågan om Arbetsförmedlingens kaosprivatisering sedan projektet sjösattes av Januaripartierna våren 2019. Vi har lagt fram en mängd förslag i riksdagen och försökt påverka processen för att motverka de effekter vi nu ser. Vi kan konstatera att övriga partier i riksdagen inte har visat något som helst intresse för att återta kontrollen över arbetsmarknadspolitiken. De verkar nöjda med sakernas tillstånd. Vi välkomnar att Socialdemokraterna, som drev igenom kaosprivatiseringen, verkar ha kommit till insikt om att kaosprivatiseringen var ett misstag. Det är i senaste laget, men bättre sent än aldrig.

Magnus Jacobsson (KD).

1. Frågan bör ses över. Sverige har stora grupper som står långt ifrån arbetsmarknaden. Då är det viktigt att samverkan mellan Arbetsförmedlingen och kommunerna fungerar, och att man kan ta tillvara på både fristående leverantörer och kommunernas insatser. Många arbetslösa behöver dessutom insatser från båda parallellt.

2. Se svar ovan.

Beslutskedja: Öka drivkrafter och möjligheter till arbete i försörjningsstödet och bryta långvarigt biståndsmottagande

19/7
2022
11/5
2023
16/5
2023
7/12
2023
7/8
2024
1/12
2024
1/12
2024

Forrige artikel Ett halvår till EU-valet: Klimatfrågan viktigast för svenskar Ett halvår till EU-valet: Klimatfrågan viktigast för svenskar Næste artikel Politikerna bakom årets största tweets Politikerna bakom årets största tweets
Så mycket får myndigheterna

Så mycket får myndigheterna

Kriminaliteten och säkerhetsläget präglar regeringens fokus i budgeten. Försvarsmakten, Polismyndigheten och Kriminalvården är de myndigheter som får mest.