Sänk inte klimatambitionerna, Pourmokhtari

Sverige har goda förutsättningar att skapa gröna innovationer, men det krävs att regelverket gynnar klimatsmarta alternativ. Det skriver Frida Lawenius, förbundsdirektör Naturvetarna.

Utredaren John Hasslers klimatrapport har kritiserats för att sänka Sveriges ambitioner på klimatområdet. Många höjde också på ögonbrynen när rapporten inte skickades på remiss. I stället bad klimat- och näringslivsdepartementet i ett inlägg på X (tidigare Twitter) om inspel via mejl.

Ge näringslivet långsiktiga spelregler

Det har Naturvetarna tagit fasta på. Här är vårt medskick till klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtari (L):

Sverige är i dag ledande inom den gröna omställningen där naturvetare spelar en avgörande roll i utvecklingen. Genom att ha högt satta nationella miljö- och klimatmål skapas incitament för grön innovation.

Naturvetarna vill understryka vikten av att förvalta Sveriges klimatledarskap på den internationella arenan. Genom att ligga i framkant av klimatomställningen kan vi påverka och inspirera andra länder. Sänks i stället ambitionerna går den möjligheten förlorad.

Samhällets aktörer och inte minst näringsliv som ställer om eller står i begrepp att ställa om processer och produktion behöver långsiktiga, stabila spelregler och tydliga mål. Naturvetarna menar att signalen om att satta mål inte ligger fast riskerar att underminera aktörernas incitament för omställning, och därmed Sveriges möjligheter att ligga i framkant internationellt i klimatsmart innovation och produktion.

Sätt inte käppar i hjulet

Det finns flera goda förslag och förbättringsmöjligheter i rapporten, men det viktigaste framöver är att regeringen underlättar, och inte sätter käppar i hjulet för pågående omställningsprocesser. Utredningens förslag som höjer ambitionsnivån för omställningen behöver faktiskt bli en del av regeringens klimatpolitiska handlingsplan. Det behövs reformer och spelregler som är brett politiskt förankrade och hållbara på sikt.

Regeringen får inte glömma bort att naturvetenskaplig expertkunskap är ett av de viktigaste verktygen för att nå målen både i dag och 2050.

Låt klimatarbetet kosta

Naturvetarna vill särskilt poängtera:

  • Sverige har gott om naturvetenskaplig och teknisk kompetens och därmed goda förutsättningar att skapa gröna innovationer, men det krävs att regelverket gynnar klimatsmarta alternativ. Det finns ett stort behov av omställningsstudievillkor, med kompetensstödjande och utvecklande insatser.
  • Regeringen behöver satsa långsiktigt på naturvetenskaplig utbildning. Sverige behöver säkerställa att det finns rätt kompetens även om 25 år, för att tackla den tidens utmaningar. Även satsningar på naturvetenskaplig forskning är en förutsättning för klimatarbetet.
  • Behåll ledartröjan på. Låt Sverige gå före och visa att den gröna omställningen är möjlig. Ambitionsnivån för Sveriges klimatarbete måste vara hög, men den kommer att sänkas om Sverige går från att sälja till att köpa utsläppsrätter, samt avstår från att införa nationella konsumtionsbaserade utsläppsmål, vilket Hassler föreslår.
  • Att återinföra ett klimatkabinett, som leds av statsministern och finansministern, är en god idé. Men se till att ta hjälp av experterna inom naturvetenskap så att besluten grundar sig på fakta och vetenskap. Samma princip som ovan ska gälla för den särskilda myndighet som ska identifiera trösklar och flaskhalsar i omställningen.

Slutligen vill vi lyfta att regeringens klimatarbete även måste synas i budgeten. Ansvariga myndigheter, såsom Naturvårdsverket, bör få ökade anslag för att kunna bedriva sitt arbete på bästa sätt. Bland annat för sitt arbete med kortare tillståndsprocesser.

Forrige artikel ”Socialdemokraterna vägrade ta debatten om antisemitism” ”Socialdemokraterna vägrade ta debatten om antisemitism” Næste artikel Är inte brott mot mänskliga rättigheter ett problem för regeringen? Är inte brott mot mänskliga rättigheter ett problem för regeringen?
Så mycket får myndigheterna

Så mycket får myndigheterna

Kriminaliteten och säkerhetsläget präglar regeringens fokus i budgeten. Försvarsmakten, Polismyndigheten och Kriminalvården är de myndigheter som får mest.