Socialstyrelsens chef om hoten under LVU-kampanjen: ”Förändrat mitt liv”

Olivia Wigzell låser dörren även om hon bara ska gå ut i trädgården. Men Socialstyrelsens tidigare generaldirektör har inte blivit avskräckt av hoten mot henne under LVU-kampanjen. Nu hoppas hon på en ny chefspost.

Olivia Wigzell kommer gående i korridoren några minuter efter avtalad tid. Ett av hennes sista möten som generaldirektör för Socialstyrelsen drog över. ”Jag satt precis i överlämning med Karin”, säger hon till Altinget.

Karin heter Tegmark Wisell i efternamn och är den som hon ska efterträda som tillförordnad generaldirektör för Folkhälsomyndigheten samma vecka. Någon längre ledighet är det inte tal om.

– Jag får i alla fall en natt emellan, säger hon. 

Det har gått nio år sedan hon tillträdde som Socialstyrelsens högsta chef. En flyktingkris, en pandemi och en internationell desinformationskampanj mot socialtjänsten senare är det en annan slags myndighet som hon lämnar.

Olivia Wigzell beskriver det som att det var en myndighet som definitivt hade möjlighet att förbättra relationerna till omgivningen och samarbetet med alla andra aktörer inom hälsosektorn.

– Dialogen var inte helt utvecklad mellan myndigheterna och alla de aktörer som vi i dag samarbetar med, säger hon.

Hon hade också ett tydligt uppdrag från dåvarande socialminister Gabriel Wikström (S) om att korta väntetiderna för att få yrkeslegitimation, framför allt för dem som utbildat sig utanför Europa. Sedan dess har också hundratusen ansökningar om skyddad yrkestitel från undersköterskor tillkommit.

– Det låter lite konstigt nu men det var ett viktigt medskick från regeringen, att fokusera på bra service för att få ut personer i arbete. Service, digitala tjänster och bra dialog har varit ett stort fokus faktiskt, säger Olivia Wigzell.

Inne på myndigheten talades det också om att Socialstyrelsen sågs som en borg, som kastade ut saker utan att vara ute i verksamheten.

Fanns det en bild av Socialstyrelsen som lite rigid och fyrkantig?

– Ja, det tror jag. Det fanns nog en bild av att Socialstyrelsen bestämde, men att man i vissa avseenden inte hade den största förståelsen för hur det såg ut i det verksamhetsnära arbetet. Vad var villkoren, vad var behoven, vad var prioriteringarna?

2015 hade också myndigheten fått lämna ifrån sig flera tunga ansvarsområden till nya myndigheter som Inspektionen för vård och omsorg (Ivo) och den nybildade Folkhälsomyndigheten som fick smittskyddsfrågorna.

– Regeringen hade helt enkelt styckat upp stora delar av Socialstyrelsen. Jag fick ett tydligt medskick i att nu när Socialstyrelsen har lämnat ifrån sig mycket verksamhet vill vi ha Socialstyrelsen som ett nav i kunskapsstyrningen i hela hälsomyndighetsfamiljen, hälsa, vård och omsorg.

Snabbare och öppnare

Det första Olivia Wigzell fick göra som ny generaldirektör var att återkalla en redan beslutad föreskrift om hur arbetet med vårdskador skulle bedrivas. Redan innan hon tillträdde fick hon brev från regionerna om att stoppa föreskriften, eftersom myndigheten enligt kritikerna hade landat helt fel.

– Det är en jättetuff start. Men det gick inte, en föreskrift som ingen tror på och som det är så massiva protester kring, det blir inte en bra föreskrift.

Första dagen innebar också ett möte om den annalkande flyktingkrisen och en begäran om snabb hjälp från myndigheten. En utmaning som inneburit en tydlig förflyttning för myndigheten.

– Snabbt är ju ofta inte en paradgren hos myndigheter och det är kanske inte en kvalitetsdimension heller alltid. Men nu har vi arbetat upp möjligheten att vara snabba. Det handlar ju dels om att läsa av omvärlden väldigt snabbt, kunna tolka och förstå den, men också att ställa om praktiska saker. Hur ställer man om resurser? Hur skaffar man snabbt kompetens och hur ändrar man organisationen? Nu skulle jag säga att vi är mycket snabbare i att svara mot behovet, säger Olivia Wigzell.

Lärdomarna från flyktingkrisen togs med in i arbetet med pandemin, som gav ytterligare drivkraft i att fortsätta arbetet med att bli mer snabbfotad och öppnare som myndighet. Bland annat användes upphandlingsresurser hos Försvarets materielverk för att kunna upphandla respiratorer och sjukvårdsutrustning. Dessutom flyttade ett 70-tal militärer in i myndighetskorridorerna.

– Vi gick från att vara halvårsoperativa till att vara minutoperativa. Två gånger om dagen skulle vi göra en bedömning av hur behoven av skyddsutrustning såg ut. Försvarsmakten hjälpte oss med hela beslutssystemet med behovsbedömning, analys, tilldelning och logistik. Det blev en form av krigsplanering.

Det fanns också tidigt en medvetenhet om att skapa uthållighet och tydlig internkommunikation. Som generaldirektör spelade Olivia Wigzell in dagliga filmer till medarbetarna med budskap om läget och om vad som gjordes.

– Det har jag förstått på andra myndigheter att det kom först något senare. Men där kan vi säga att en del är ju att man tänker rätt. En del är att man också råkar hamna rätt.

Två veckor mellan kriserna

Vintern 2022 kom så den kris som fått personliga konsekvenser för Olivia Wigzell. Den internationella desinformationskampanjen om att svensk socialtjänst kidnappar barn slog till med full kraft, samtidigt som Rysslands invasion av Ukraina.

– Vi fick två veckors paus mellan att pandemiåtgärderna avslutades och invasionen. Det är ju berikande med Socialstyrelsen, det finns alltid någon parallell kritisk situation att hantera, säger Olivia Wigzell med ett leende, men blir snabbt allvarlig.

– Det var ett tillfälle under desinformationskampanjen då ingen ville gå ut i intervjuer. Det var ett väldigt tryck och mycket hot. Då bestämde jag att ”då går jag ut”. Efter det har jag alla dörrar låsta hemma, även när jag går ut i trädgården. Så det har förändrat mitt liv, ganska radikalt.

Hon fick hot riktade mot sig och myndigheten.

– Men jag fick så mycket tack från kommuner och från andra berörda för att jag gick ut och gav intervjun och förklarade. Och det huvudsakliga budskapet var ju att barn kan fara illa om man undviker att ta kontakt med socialtjänsten.

Hotbilden liggen inte kvar i dag, men det gör en ny insikt om att hon behöver skydda sig själv.

– Det kanske ligger kvar i en slags latent oro eller tanke om att mycket kan hända. Jag låser dörrarna och jag tittar mig om över axeln.

I samband med att intervjun publicerades i Dagens Nyheter diskuterades också det faktum att hennes svar finns kvar långt efter att hon avslutat sitt formella uppdrag. En av Rysslands största bloggare lyfte upp hennes intervju och vred den till att hon stod på Rysslands sida.

– Det blev helt twistat. De rycker loss citat och sätter dem i en annan kontext. Så det gäller att man tänker sig för. Det är viktigt att vara öppen och att vara proaktiv och finnas där och det är viktigt att göra säkerhetsbedömningar. Du ska inte vara troskyldig helt enkelt. Du måste skydda medarbetare också.

Vill ha nytt chefsuppdrag

Förordnandet på Folkhälsomyndigheten som inleddes den 15 augusti är tillfälligt och det blir en rivstart. Redan första arbetsdagen står hon på en pressträff tillsammans med socialministern och statsepidemiologen om ett nytt internationell hälsohot. Samma scen som upprepades många gånger under pandemin.

Men det har inte avskräckt Olivia Wigzell från tunga chefsuppdrag. 

– Jag skulle gärna fortsätta som generaldirektör i staten. Och det beror ju mycket på att jag har haft de här totalt sett nu tio år på myndighet som har varit så spännande, roliga och lärorika. Så jag skulle ju gärna vilja fortsätta i en sådan position. {{toplink}}

Forrige artikel Busch duckar EU-kraven: Står för att utsläppen ökar Busch duckar EU-kraven: Står för att utsläppen ökar Næste artikel Pandemibidrag till kommuner och regioner ska granskas Pandemibidrag till kommuner och regioner ska granskas
Så mycket får myndigheterna

Så mycket får myndigheterna

Kriminaliteten och säkerhetsläget präglar regeringens fokus i budgeten. Försvarsmakten, Polismyndigheten och Kriminalvården är de myndigheter som får mest.