Statsbidragen till etniska organisationer kan ryka
Efter Liberalernas utspel om att ta bort stödet till etniska föreningar så är det inte otroligt att detta framöver blir regeringspolitik. Tidigare har Sverigedemokraterna och Moderaterna framfört liknande förslag, och när Altinget försöker nå Kristdemokraterna är det locket på.
Liberalernas partiledare Johan Pehrson sade i förra veckan till TT att han vill flytta över biragen till de etniska föreningarna till andra delar av civilsamhället.
– Antingen fokuserar man på aktivitet för alla, oavsett var du kommer ifrån. Eller så fokuserar man på etnicitet. Liberalerna tror inte på att ett fokus på etnicitet bidrar till integration, säger Johan Pehrson till Altinget.
Press på KD
SD vill sedan länge avskaffa bidragen till etniska föreningar, Moderaterna har lagt liknande förslag. I helgen krävde migrationsminister Maria Malmer Stenergard och oppositionsborgarrådet i Stockholm Christofer Fjellner (båda M) i en debattartikel att politiker på statlig och kommunal nivå måste ”strypa bidragen till separatistiska eller etniska föreningar och begränsa deras tillgång till offentliga resurser”.
När budgeten förhandlas skulle det därmed krävas att Kristdemokraterna satsar av sitt förhandlingskapital för att försvara de etniska föreningarna. Vare sig på ministernivå eller på riksdagskansli har det gått att få tag på någon som vill säga något, när Altinget har försökt få svar från KD om vilken linje de kommer att driva.
Flera borgerliga ledarsidor välkomnar Pehrsons utspel. Barometern varnar dock för att demonisera civilsamhället.
Men Liberalerna har nu bytt spår, även om de överväger ett undantag för nationella minoriteter.
Om man tittar på svenskar i utlandet så söker de sig ofta också till det som är bekant, och så kan det bli en sorts språngbräda för att underlätta integrationen i arbetslivet?
– Att människor som kommer från Turkiet, Bosnien eller Chile träffas och gör saker tillsammans är jättebra. Det gör svenskar i Spanien och Amerika och så har det alltid varit, säger Johan Pehrson.
– Men när vi ger statligt stöd med svenska skattepengar – oavsett om det är från kommunen, staten eller Allmänna arvsfonden – då ska det här fokuseras på aktiviteter där vi gör saker tillsammans.
I år ger MUCF 19 miljoner kronor till 42 etniska organisationer. Är de pengarna värda att bråka om?
– Nej, de pengarna är inte avgörande. Men generellt sett så har kommuner och det offentliga stött olika former av kulturföreningar med betydligt större belopp genom åren. Jag ser inte detta som en del av integrationen. Snarare blir det en del av segregationen, säger Pehrson.
V: ”Jättekritiska”
Vänsterpartiets kulturpolitiska talesperson Vasiliki Tsouplaki reagerar negativt på Liberalernas utspel.
– Vi är jättekritiska. Det här är organisationer som i flera fall har funnits i decennier, och som på många sätt bidrar till integrationen och till att människor behåller och utvecklar språk och kulturell identitet, säger hon till Altinget.
Hur då?
– Man kan få stöd med språk och koder av landsmän som har kommit till Sverige tidigare. Sedan kan det också vara en hjälp för andra, tredje och fjärde generationen att få ta del av förfädernas kultur och språk, säger Vasiliki Tsouplaki.
Ser ni något behov av att skärpa tillsynen av vilka som får del av pengarna?
– Det finns redan demokratikriterier, och både den förra och den nuvarande regeringen har lovat en översyn av dem. Det finns redan en möjlighet att med dagens regelverk stoppa utbetalningar.
Vasiliki Tsouplaki säger att Liberalerna har ministerposter inom såväl arbetsmarknad som utbildning, och att de där kan göra viktigare insatser för integrationen.
– Det är inte de här pengarna som är problemet. Liberalerna kan avskaffa det segregerande friskolesystemet till exempel, de kan stärka SFI och få bort vinstintresset därifrån.
Billström i Norge: Sverige tänker bli Natos mönsterelev
Ministern: Informationsplikten nödvändig, men svår fråga
