Strömmer (M) vill se hårdare domar mot klimataktivister

Domarna mot klimataktivister är för milda, anser justitieminister Gunnar Strömmer (M) som vill att domstolarna ska använda sig av hela straffskalan. ”Vi behöver få domar som på ett bättre sätt återspeglar det allvar som den här brottsligheten har.”

Det är inte strafflagstiftningen som brister när det gäller påföljderna för klimataktivister som vid sina aktioner brutit mot lagen, enligt justitieminister Gunnar Strömmer (M). Problemet är att domstolarna i hög grad endast tillämpar den nedre delen av straffskalan.

– Allvaret i konsekvenserna i den typen av aktiviteter återspeglas i strafflagstiftningen, i synnerhet om man begår grova brott och det får konsekvenser i förhållande till blåljusverksamhet. Det är till och med så att man kan få livstids fängelse på dagens straffskala, sade Gunnar Strömmer i en interpellationsdebatt i riksdagen på onsdagen. Det var Tobias Andersson (SD) som ville få svar på vilka åtgärder regeringen planerar att vidta mot klimataktivister och vägblockader.

”Mer ingripande straff”

Strömmers hänvisade i debatten till den översyn av lagstiftningen för blåljussabotage som pågår samt till den översyn som görs av straffrätten i stort. I framtiden vill Strömmer se en rättstillämpning som i högre grad använder hela straffskalan än vad som är fallet i dag när klimataktivister står inför rätta.

– Det är inte bara straffskalorna på pappret, utan också den konkreta tillämpningen som är det allra mest avgörande. Därför är det viktigt för oss att både sätta ljuset särskilt just på sabotage mot blåljusverksamhet och dessutom föra in de grundläggande perspektiven även i den breda översynen straffrätten, sade Strömmer och sade även senare i debatten:

– Att se till att från lagstiftarens sida se till att det finns ännu bättre  förutsättningar att få domar som på ett bättre sätt återspeglar det allvar som den här brottsligheten har, då är det naturligtvis klokt, att som vi nu gör se över det här regelverket och ge de förutsättningarna för rättstillämpningen att döma ut ännu mer ingripande straff.

”Potentiellt sett oerhört farliga”

Justitieminister Gunnar Strömmer och SD:s rättspolitiska talesperson Tobias Andersson var påfallande eniga om att klimataktivisternas aktioner är ett växande samhällsproblem som måste hanteras.

– Det är aktiviteter som är både farliga för människor som tar sig fram i trafiken, men också potentiellt sett oerhört farliga om det dessutom är så att det är verksamhet som skulle hindra exempelvis ambulanser eller brandbilar att ta sig fram i trafiken, sade Strömmer som även återkom till att klimataktivister även är ett problem för demokratin och yttrandefriheten.

– Att ge sig på andra människors yttrandefrihet, oavsett om det är genom aktiviteter i samband med ett offentligt möte att hindra andra från att komma till tals eller om det handlar om att ge sig på konstverk som man av olika skäl inte uppskattar, så är det aktiviteter som är ägnade att begränsa det demokratiska samtalet, begränsa de fri- och rättigheter som var och en har, sade Gunnar Strömmer.

– En aktivist som ägnar åt att också hindra och begränsa andra människors yttrandefrihet är något vi inte kan acceptera i ett fritt och öppet demokratiskt samhälle. Det ytterligare betonar betydelsen av reformer på det här området, sade han vidare.

Ett försvar av yttrandefriheten

Skärpta straff mot civil olydnad handlar inte om att begränsa yttrandefriheten, betonade Tobias Andersson:

– Tvärtom är det att säkerställa att den nyttjas så som den ska göras. Den innefattar inte att man ska blockera vägar varje dag för att man tycker det är kul. Då behöver vi ha en annan lagstiftning på plats, sade han.

Enligt Tobias Anderssons uppskattning orsakar klimataktivisternas vägblockader samhällskostnader i miljardklassen varje år. Något som ytterligare understryker allvaret i att aktivister kan fira en dom eller gå direkt från en domstolsförhandling till en ny aktion, vilket enligt Andersson visar på att straffen är för milda.

– Det är viktigt att man åtminstone inte firar att man blir föremål för en tingsrättsförhandling. Eller fullständigt struntar i de lagar som jag och mina kollegor i kammaren stiftar, inte minst då förslag från regeringen.

{{toplink}}

Forrige artikel Avhoppen från sjuksköterskeutbildningen granskas Avhoppen från sjuksköterskeutbildningen granskas Næste artikel De föreslås toppa C:s valsedel De föreslås toppa C:s valsedel
Så mycket får myndigheterna

Så mycket får myndigheterna

Kriminaliteten och säkerhetsläget präglar regeringens fokus i budgeten. Försvarsmakten, Polismyndigheten och Kriminalvården är de myndigheter som får mest.