Trots kritiken – nu ska Riksbanken följa ny lag

Det har varit en lång lagstiftningsresa, med gott om kritik längs vägen. Men från årsskiftet börjar den nya riksbankslagen gälla, med förändringar både för Riksbanken och för fullmäktige. ”Vissa organisatoriska förändringar har redan genomförts”, säger vice riksbankschef Anna Breman till Altinget.

Processen med att få en ny riksbankslag på plats har tagit tid. Det började med att en utredning tillsattes år 2016. Därefter har tusentals sidor utredningstext stötts och blötts. Men i höstas gick lagstiftningsarbetet i mål.

Den 1 januari 2023 är den nya lagen på plats.

Bland de mest högljudda kritikerna under resan har varit Riksbankens direktion, det vill säga riksbankschefen och de vice riksbankscheferna. I remissrundan skrev direktionen bland annat att den nya riksbankslagen ”bör präglas mer av principiella bestämmelser och mindre av detaljreglering”.

Regeringen svarade dock att det är av ”avgörande betydelse för legitimitet, ansvarsutkrävande och kontroll att det finns en överensstämmelse mellan Riksbankens faktiska handlande å ena sidan och bankens lagstadgade mål, uppgifter och befogenheter på olika ansvarsområden å andra sidan.”

Nöjda med förändringar

Men sedan dess har saker skett och nu är det annat ljud i direktionsskällan.

– Vi har haft kritiska synpunkter på vissa delar i lagförslaget. Vi har dock haft en bra och konstruktiv dialog med lagstiftaren och vissa förändringar av lagen har gjorts sedan slutbetänkandet, vilket har förbättrat förutsättningarna för ett snabbt, flexibelt och effektivt agerande, säger förste vice riksbankschef Anna Breman till Altinget.

Ny gränsdragning

En nyhet i lagen är gränsdragningen i Riksbankens ansvar för å ena sidan penningpolitik, å andra sidan finansiell stabilitet. En uppdelning som enligt direktionen i remissrundan ”inskränker den penningpolitiska verktygslådan”.

Direktionen är fortfarande inte helt nöjd men får nu gilla läget.

– Det är väldigt svårt att särskilja vad som är penningpolitik respektive finansiell stabilitet när Riksbanken vidtar generella likviditetsstödjande åtgärder i en finansiell kris. Om Riksbanken vidtar åtgärderna för att öka stabiliteten på de finansiella marknaderna i syfte att penningpolitiken ska fungera, det vill säga att de penningpolitiska åtgärderna ska få förväntat genomslag på de finansiella marknaderna, är åtgärderna då penningpolitiska eller finansiella stabilitetsåtgärder?

Anna Breman fortsätter:

– Nu har riksdagen dock bestämt att Riksbanken ska bedöma syftet med en generell likviditetsåtgärd, och vi har därför analyserat de ekonomiska och juridiska förutsättningarna för hur denna gränsdragning bör göras, så att vi vet vilka bedömningar som behöver göras när det blir aktuellt.

Nya uppgifter för fullmäktige

Även riksbanksfullmäktiges arbete förtydligas i lagtexten och vissa nya uppgifter tillkommer. Bland annat ska beslut om fastställande av balansräkning, resultaträkning och vinstdisposition fattas av riksbanksfullmäktige i stället för av riksdagen.

Vidare ska granskningen av direktionens arbete vidgas.

– Innan har det mer varit inriktat på direktionsledamöternas enskilda arbete men nu ska samarbetet granskas, säger Bo Broman (SD), Riksbanksfullmäktiges ordförande, till Altinget.

Den delen är direktionen positiv till.

– Riksbankens verksamhet kommer även att granskas och utvärderas i större utsträckning framöver. Detta välkomnar vi då vi sedan lång tid tillbaka eftersträvat en god öppenhet och transparens om vår verksamhet, säger Broman.

Rutiner ska komma på plats

Det blir också tydligare att det ligger på Riksbanksfullmäktige att hålla finansutskottet underrättat ”om frågor av större betydelse”. Exakt vilka frågor det är och hur den ”briefingen” ska ske är inte klart än.

– I januari ska jag ha en sittning i finansutskottet och diskutera det. Rutinerna är inte helt klara. Men helt klart är att vi ska dit och informera, säger Breman.

Förstatligande

En förändring i den nya riksbankslagen jämfört med den förra är att Riksbanken får ett mer omfattande ansvar för kontanthantering. Myndigheten kommer att öppna kontantdepåer i Märsta, Jönköping och Umeå vid årsskiftet. Senast om tre år ska ytterligare två depåer finnas på plats.

– Delar av den depåstruktur som i dag drivs av Bankomat kommer alltså att förstatligas. Men marknadsaktörer kommer även fortsättningsvis att kunna bedriva egen depåverksamhet om de anser att de har behov av det, säger Anna Breman.

En annan förändring handlar om att Riksbankens ansvar för beredskapsfrågor ökar. Riksbanken ska se till att allmänheten kan göra betalningar under fredstida krissituationer och höjd beredskap.

– De största förändringarna rör beredskapsarbetet och kontanthanteringen. På dessa områden har redan vissa organisatoriska förändringar genomförts, vilka delvis beror på den nya lagen. Till största delen fortsätter vår verksamhet som tidigare, då mycket av det som tydliggjorts i lagen är en kodifiering av praxis, säger Breman.

En tredje är att Riksbanken nu också ska ”ta realekonomisk hänsyn” i penningpolitiken.

Färre ledamöter

En praktisk konsekvens av den nya lagen är att antalet ledamöter i direktionen minskas till fem ledamöter från dagens sex. Det systemet kommer dock att fasas in succesivt i och med att mandatperioder för riksbankscheferna löper ut. Övergången kommer vara genomförd först 1 januari 2029.

Beslutskedja: Översyn av det penningpolitiska ramverket och riksbankslagen

22/12
2016
22/12
2016
9/5
2017
7/6
2018
11/6
2018
21/11
2018
5/2
2019
31/5
2019
20/6
2019
1/10
2019
21/11
2019
21/11
2019
28/11
2019
29/11
2019
29/11
2019
17/12
2019
18/12
2019
16/4
2020
18/5
2020
28/5
2021
2/11
2021
21/12
2022

Forrige artikel Regeringen lägger ner utredning om statligt fastighetsbolag Regeringen lägger ner utredning om statligt fastighetsbolag Næste artikel Fossilfria stålet smuttar på fördrinken – men väntar med champagnen Fossilfria stålet smuttar på fördrinken – men väntar med champagnen
Så mycket får myndigheterna

Så mycket får myndigheterna

Kriminaliteten och säkerhetsläget präglar regeringens fokus i budgeten. Försvarsmakten, Polismyndigheten och Kriminalvården är de myndigheter som får mest.