Ulla Hamilton lämnar Friskolornas riksförbund: ”Inte en lugn stund”
Ulla Hamilton slutar som vd för Friskolornas riksförbund i juni. I en avgångsintervju med Altinget berättar hon om förbundets beslut som får henne att lämna och om vad hon vill göra nu.
Efter över nio år som vd för Friskolornas riksförbund lämnar Ulla Hamilton posten den sista juni, berättar hon för Altinget. Anledningen är den omorganisation som förbundet står inför.
På förbundets årsmöte fattades beslut om att ansluta sig till Almega för att samla bransch- och arbetsgivarfrågor, något som kommer ske tidigast den 1 juli.
– Jag är inte intresserad av posten som förbundsdirektör, säger Ulla Hamilton till Altinget och fortsätter:
– Omorganiseringen innebär ju att rollen som jag har i dag kommer bli helt annorlunda. Därför har jag valt att sluta. Jag meddelade styrelsen att ”då får ni rekrytera en ny förbundsdirektör”.
Kvar i debatten
Arbetsgivarfrågor och förhandlingar lockar inte Ulla Hamilton, som hellre vill jobba med opinionsbildning och lobbyingfrågor. Hon har inga planer på att lämna skoldebatten och kan tänka sig att fortsätta jobba med de politiska frågorna som konsult.
– Vi håller på att diskutera hur jag kan samarbeta med den nya organisationen framöver. Det finns ju ett antal viktiga utredningar som pågår och de har ju jag mest koll på. Friskolornas riksförbund är ett litet kansli. Vi är bara sex personer.
När Ulla Hamilton fick frågan om att bli vd för Friskolornas riksförbund i slutet av 2014 hade hon precis slutat som borgarråd för Moderaterna i Stockholm. Dessförinnan var hon ledamot i kommunfullmäktige i samma kommun.
– Jag hade haft en ganska bred portfölj. Då var jag lite tveksam till om det här skulle vara ett alldeles för smalt uppdrag eller för smalt frågeområde. Men ganska omedelbart tillsattes Reepaluutredningen. Det har inte varit en lugn stund i princip.
– Så att det skulle vara smalt och tråkigt, det blev det inte!
Svårt att nå ut
Bland höjdpunkterna under sin tid som vd nämner Ulla Hamilton flera vinster för friskolorna. Bland annat att Ilmar Reepalus förslag inte blev av och att det sattes en kvot för hur många asylsökande friskolorna skulle ta in 2016. Hon är också nöjd över att en betygsutredning tillsatts.
Den största utmaningen har varit att nå ut i debatten, menar Hamilton.
– Vi är en liten organisation men det hävdas att vi har hur mycket pengar som helst och det är inte alls sant. Vi kan ju inte ha stora annonskampanjer eller liknande.
Hur ser du på ditt eget och Friskolornas riksförbunds bidrag till debatten?
– Vi har ju gjort så gott vi har kunnat. Framförallt på senare tid så har det ju varit väldigt svårt att komma ut i till exempel debattartiklar. Det har varit väldigt lätt för motståndarna mot friskolorna att få höras, säger Hamilton.
– Jag tror att det finns en mediebild att vi är en stor stark organisation. Att det är Davids kamp mot Goliat medan det i själva verket är precis tvärtom. Det är ju kommunerna som är mäktiga och stora.
Besviken på regeringens politik
På senare tid upplever Ulla Hamilton även att Friskolornas riksförbund varit ganska ensamma i debatten.
– Mycket tack vare att den nuvarande skolministern och Liberalerna lagt om sin retorik i väldigt stor utsträckning på ett sätt som vi tycker är väldigt tråkigt eftersom det inte stämmer överens med hur verkligheten ser ut. Det slår ju mot våra medlemmar.
Hamilton menar att friskolorna ofta blir anklagade för fel som i grunden är systemproblematik.
– Vad gäller betygssystemet till exempel har vi länge framhållit att det i grunden är ett systemfel där man har otydliga betygskriterier som gör att man kan anklaga verksamheter för att sätta glädjebetyg.
– Sen är det tråkigt att det finns friskolor som inte sköter sig. Det skadar hela branschen.
En annan vanlig missuppfattning i debatten om friskolor är enligt Ulla Hamilton att det är lätt att starta friskola.
– Den politik som har bedrivits under de här nio åren som jag har varit vd har varit inriktad mot att det ska bli svårare att starta friskolor. De som tycker det är synd att det har blivit många koncerner och att det borde vara fler små friskolor har samtidigt drivit en politik som driver bort möjligheterna för de små friskolorna att starta. Med den här logiken kommer vi få se fler och fler större verksamheter.
Vad ser du för utmaningar för friskolorna framöver?
– Utmaningarna ligger ju väldigt mycket i de här utredningarna som ligger nu. Skulle det bli ett vinstförbud tror jag att det blir väldigt svårt att få andra aktörer att gå in och investera i skolverksamheten. Sen handlar det ju också om skolpengen och hur man utformar den eftersom det är den enda intäkten som friskolorna har.
Ännu en vattenkraftspaus – men myndigheter och miljörörelse säger stopp
SD:s toppnamn om Tidöpartiernas kritik: ”Skådespeleri”
