Utredare varnar: Hyreslagstiftningen kan bli en kassako
Regeringen har inte tagit till sig av utredningen om andrahandsmarknaden och företagsbostäder som presenterades förra året. Det menar den tidigare utredaren Elin Olsson som ser stora risker med ytterligare ett led som ska tjäna pengar på bostadsmarknaden.
Företagsbostadsbolagen har sedan tidigare flaggat för att något måste göras åt situationen för företagsbostäder efter domen i Högsta domstolen 2022. Domen har ställt till det för de företag som har uthyrning av företagsbostäder som huvudsyssla och Företagsbostadsbolagens krav har varit tydliga.
”Regeringen måste omedelbart ta tag i frågan om blockhyresavtal, en räddningsplanka för arbetsgivare som nu riskerar att halas in till följd av domen i Högsta domstolen”, har de tidigare framfört i en debattartikel i Altinget. De menar att möjligheten att hyra ut företagsbostäder till personal är avgörande för både näringsliv och offentlig sektor.
Regeringen har lyssnat och går nu vidare med frågan genom att ge utredare Thomas Edling i uppdrag att se över situationen.
Fick skarpa medskick
Men alla är inte nöjda. Elin Olsson, tidigare utredare och statssekreterare hos Märta Stenevi, som förra året presenterade en kartläggning över andrahandshyresmarknaden (SOU 2023:65) är kritisk.
I sitt betänkandet uppmanade hon lagstiftarna att se över systemet med blockuthyrningar och så kallade företagsbostäder. När regeringen nu gör just det tycker hon inte att de lyssnat.
– Av utredningsdirektivet så kan jag konstatera att man tagit ganska lite intryck av den kartläggning som vi lade fram, säger hon till Altinget.
I stället tycker hon att regeringen haft ett alltför lyhört öra till mellanhandsbolagen och den lösning de vill se.
– Som jag läser det så är tilläggsdirektivet något av en partsinlaga.
Stick i stäv
I kartläggningen från förra hösten konstaterar Elin Olsson att företagsbostäder som hyrs ut av ett mellanhandsbolag blivit ett sätt att runda hyreslagstiftningen. I flera fall hyrs bostäderna ut till villkor som strider mot hyreslagen och med hyror som är allt för höga sett till hyresläget.
Mellanhandsbolagen har i praktiken verkat under den så kallade blockuthyrningslagen, lagen som exempelvis gör det möjligt för kommuner att hyra bostäder för sociala åtgärder. Men i december 2022 fällde Högsta domstolen ett avgörande som innebär att mellanhandsbolagen inte längre kan verka under blockuthyrningslagen då deras enda syfte är att vara mellanhand.
I direktivet som regeringen nu gett pekar man på möjligheten att mellanhandsbolagen ska få fortsätta att verka under blockuthyrningslagen, rakt i motsats till det som Elin Olsson föreslagit i sin utredning.
– Det riskerar att göra blockhyreslagstiftningen till en kassako och i förlängningen undergräva hyreslagstiftningens skyddsmekanismer. Det står ingenting om de negativa konsekvenser som mellanhänderna för med sig, säger hon.
{{toplink}}
”Oseriösa ska inte tillåtas”
Företagsbostadsbolagen menar å sin sida att oseriösa aktörer som missbrukar och systematiskt kringgår skyddsreglerna för boenden inte ska tillåtas. Men att de rättsliga instanserna bör ha förmåga att skilja på skyddsvärd och icke skyddsvärd uthyrning till juridiska personer.
Regeringen poängterar i direktivet att det är viktigt att ”reglerna inte används av oseriösa aktörer och att de bör utformas så att de ger ett grundläggande skydd för den som bor i lägenheten”.
Men Elin Olsson tycker att man bättre måste analysera vad det innebär att tillåta att det byggs upp ytterligare ett led som ska tjäna pengar på bostadsmarknaden. Och även vilka effekter det får att inkludera mellanhandsbolagen i ett system med svagare skydd för den boende, vilket blockuthyrningslagen innebär.
– Att ha mellanhandsbolag som ska skära emellan och göra stora pengar på det här kan jag tycka att man måste se riskerna i, säger hon.
– Det finns en risk att man bygger upp en ganska stor bostadssektor med väldigt höga hyror, som helt enkelt inte kan prövas på ett rimligt sätt.
Behov av flexibilitet
Samtidigt flaggar företag, inte minst i norr där det sker en snabb expansion, för att bostadsbristen gör det svårt för dem att rekrytera och att det finns behov av mer flexibla lösningar än vad som finns i dag.
– Det är viktigt för svensk arbetsmarknad och svenska företags konkurrenskraft, sade justitieminister Gunnar Strömmer (M) i samband med att uppdraget presenterades.
I de direktiv Elin Olsson fick ingick inte att presentera några konkreta lösningar eller lagförslag och hon vill därför inte gå in på vilka exakta alternativ hon ser. Olsson håller med om att det behövs nya lösningar för att hantera matchningen på bostadsmarknaden så att företagens behov av flexibla och kortare kontrakt kan mötas.
– Men jag tycker att man gör det lite väl enkelt för sig i det här tilläggsdirektivet. Jag hoppas att utredaren tar med sig av den systemproblematik och de missförhållanden som vi tagit upp i kartläggningen, säger hon.
Altinget har sökt regeringen för en kommentar angående kritiken. De har inte återkommit vid publicering.
{{toplink}}
Nytt stödpaket till Ukraina på 4,6 miljarder kronor
Chockförslaget: Massiv investeringsplan för att rädda EU från utländsk konkurrens
