Efter läxhjälpsfusket – så vill Skolverket stoppa bidragsfiffel
Skolverket vill ha tydligare mandat att stoppa utbetalningar av statsbidrag. Myndigheten uppmanar nu regeringen att förtydliga regelverket så att Skolverket kan neka utbetalningar när verksamheten har skulder till staten eller när Skolinspektionen larmar om oegentligheter.
Varje år betalar Skolverket ut cirka 25 miljarder i statsbidrag. I dagsläget kan myndigheten vanligtvis inte neka verksamheter när oegentligheter, eller misstankar om oegentligheter, föreligger. Pengarna betalas ut i förväg och så länge villkoren i statsbidragsförordningarna är uppfyllda är enda kravet att huvudmannen har tillstånd från Skolinspektionen att bedriva verksamhet.
Inte heller tidigare skuld till Skolverket är tillräcklig grund för att neka en ny utbetalning, menar Jonas Krantz, avdelningschef på Skolverket.
– Nuvarande system är otydligt. Vi har inte tillräckligt tydliga möjligheter att faktiskt hålla in en utbetalning om det inte uttryckligen står i de förordningar som styr bidragen, säger han till Altinget.
Han fortsätter:
– När det gäller Läxhjälpsbidraget så kunde vi inte hålla inne pengar även om vi såg att det fanns skulder till Skolverket eller till staten. I det fallet lämnade vi in en hemställan till regeringen och reglerna ändrades i just det bidraget. Vi ser gärna att vi har den möjligheten generellt sett, oavsett bidrag.
Svårt att upptäcka
Skolverket vill också kunna stoppa bidrag till en verksamhet om Skolinspektionen eller Säpo ser en risk att pengarna inte går till eleverna.
– Vi får ju ibland beslut från Skolinspektionen när de drar in tillståndet för att man misstänker till exempel att huvudmannen slussar pengar från Sverige till utlandet, eller samröre med våldsbejakande extremism. Där ser vi att vi skulle behöva få bättre möjligheter att hantera statsbidragssidan som vi ansvarar för, säger Jonas Krantz.
För att bättre kontrollera att statsbidragen används på rätt sätt behöver det bli enklare att dela information mellan myndigheter, menar Krantz, och syftar främst på Skatteverket, MUCF och Skolinspektionen.
{{toplink}}
– Om man tar det här arbetet som vi gjorde med de här läxhjälpsorganisationerna, så hade det ju varit väldigt bra om vi hade kunnat fått direkttillgång till information från Skatteverket om de till exempel har betalat arbetsgivaravgifter, säger han och fortsätter:
– Det skulle varit väldigt bra om vi hade kunnat mer otvunget byta information med MUCF kopplat till vilka bidrag får de här organisationerna i övrigt. Det är väldigt svårt att upptäcka de här sakerna utan att dela informationen med andra.
Forssmed: Arvsfondens ordförande kommer inte att få förlängt
Uppfostringsresorna ska stoppas med rapporteringssystem
