Forssmed: Arvsfondens ordförande kommer inte att få förlängt

”Vi kommer att byta ordförande för arvsfondsdelegationen”, säger socialminister Jakob Forssmed (KD) till Altinget. Detta efter Riksrevisionens skarpa kritik mot Allmänna arvsfonden i en ny granskning.

Regeringen har tagit del av Riksrevisionens granskning av Allmänna arvsfonden och socialminister Jakob Forssmed är den som har ansvaret. Han säger att det finns reformer att göra såväl på kort som på lång sikt. 

– Förordnandet för Allmänna arvsfondens nuvarande ordförande löper ut i maj, och det är inte aktuellt med en förlängning. Behovet av ökad kontroll kommer att tas med i profilen för en ny ordförande, säger han till Altinget.

Nuvarande ordförande är Gunilla Malmborg som haft rollen sedan juni 2022.

Avgörande

I sin rapport konstaterar Riksrevisionen allvarliga brister och föreslår att Allmänna arvsfonden avvecklas. Jakob Forssmed kallar rapporten för ”viktig” och säger att det är avgörande att säkerställa att Allmänna arvsfondens medel fördelas effektivt och med god kontroll.

– Vi har redan tidigare sett att Allmänna arvsfonden behöver reformeras, men nu kommer vi att närmare analysera och återkomma till riksdagen i en skrivelse. {{toplink}}

Har Kammarkollegiets kritik mot Riksrevisionens slutsatser nått dig?

– Jag vet att de har en del synpunkter och det är naturligtvis något som vi också kommer att ta in i analysarbetet. Men det är bedrövligt med kriminella som kan tillskansa sig medel som ska gå till hjälpbehövande. Allmänna arvsfonden och Kammarkollegiet behöver bli bättre på kontroll. Vi har gett dem resurser för ökad kontroll, säger Jakob Forssmed.

{{toplink}}

Regeringen har också tillsatt en arvsrättsutredning, där frågan om kusinarv finns med, precis som i Tidöavtalet. Kommer ni att vänta in med reformer av Allmänna arvsfonden, eller kommer ni att agera på Riksrevisionens rapport tidigare?

– Det finns långsiktiga och kortsiktiga reformer. Vi har påbörjat arbetet med Allmänna arvsfonden, där vi har skjutit till medel för ökad effektivitet och kontroll. Vi kommer att byta ordförande för arvsfondsdelegationen. Vi bereder en central databas för alla myndigheter och vi ser över sekretessen mellan olika myndigheter, för att ge dem bättre möjlighet att utbyta relevant information. Sedan får vi återkomma till de andra rekommendationerna från Riksrevisionens rapport.

Riksidrottsförbundet: Mer medel behövs

Reaktionerna på förslaget om att lägga ner Allmänna arvsfonden är negativ från en bred palett av civilsamhällesaktörer. För Riksidrottsförbundets (RF) medlemmar betyder lokalstödet mycket, och det stödet undersöktes inte i Riksrevisionens granskning. Bristen på nya anläggningar, och behovet av att renovera de redan existerande, är en av RF:s prioriterade frågor.

{{toplink}}

– Givetvis ska skattemedel användas på ett korrekt sätt och det är bra att löpande granska och utvärdera olika verksamheter. Lokalstödet har inte ingått i Riksrevisionens granskning men om det togs bort skulle vi få sämre tillgång till idrottsanläggningar. Vi ser snarare att behoven är så stora att mer medel behövs, säger RF:s ordförande Anna Iwarsson i ett pressmeddelande.

Forum: Förödande för utsatta

Hannah Kroksson är ordförande för Forum – idéburna organisationer med social inriktning.

– Arvsfonden delar årligen ut omkring en miljard kronor till viktiga sociala investeringar i Sverige. I en tid av eskalerande psykisk ohälsa, ofrivillig ensamhet och social utsatthet vore det förödande om dessa satsningar gick om intet, säger hon i ett uttalande på Forums webb.

Kroksson tillägger att man naturligtvis ska adressera allvarliga oegentligheter i all hantering av bidrag och stöd.

– Men vägen dit är stärkta förutsättningar för myndighetsutövningen, till exempel när det kommer till ansökningsförfarandet, handläggningskapaciteten, transparens och uppföljning – inte nedläggning, säger Hannah Kroksson.

Fremia: Stryper finansiering

Fremias civilsamhällessamordnare Patrik Schröder skriver på deras webbsida att rapporten ligger i linje med ”regeringens agenda att strypa finansieringen till civilsamhället”.

– Riksrevisionen har i andra granskningar kommit fram till liknande slutsatser; att lagstiftaren behöver förändra regelverken för att möjliggöra ökade kontroller för myndigheter. Det är rimliga slutsatser. Men vem ska lastas för att det inte i dag finns lagstöd för att göra delar av det som revisorn önskar? Knappast myndigheten och absolut inte de organisationer som får förtroendet att omsätta medlen i verksamhet, säger han.

Altinget har sökt ordförande Gunilla Malmborg som avböjer kommentar. 

Forrige artikel Kammarkollegiets kritik: Riksrevisionen borde ompröva sina slutsatser Kammarkollegiets kritik: Riksrevisionen borde ompröva sina slutsatser Næste artikel Efter läxhjälpsfusket – så vill Skolverket stoppa bidragsfiffel Efter läxhjälpsfusket – så vill Skolverket stoppa bidragsfiffel
Så mycket får myndigheterna

Så mycket får myndigheterna

Kriminaliteten och säkerhetsläget präglar regeringens fokus i budgeten. Försvarsmakten, Polismyndigheten och Kriminalvården är de myndigheter som får mest.