Försäkringskassan: Fritidskortet kräver 160 heltidstjänster

I sin delredovisning bedömer Försäkringskassan att kostnaderna för att införa och förvalta ett utförarregister för fritidskortet kommer att ligga på 265 miljoner kronor för 2025. Året därefter beräknar myndigheten kostnaden till 272 miljoner kronor, för att 2027 landa på 258 miljoner.

Med andra ord skulle bara själva utförarregistret ta runt en tredjedel i anspråk av vad regeringen har budgeterat för reformen. Under 2024 har man avsatt 731 miljoner kronor, och prognosen från och med 2025 och framåt är det 792 miljoner kronor per år.

Varnade för risker

I oktober förra året varnade Sara Persson, brottsförebyggande expert på Ekobrottsmyndigheten, för att reformens ambition – enkel att använda och starkt skydd för den personliga integriteten – medför vissa faror.

– Det är omständigheter som gör att man, enligt vår erfarenhet, inte bygger in tillräckliga möjligheter att förebygga felaktiga utbetalningar och kontrollmöjligheter, sade hon till Altinget.

{{toplink}}

Även Försäkringskassan ser sådana risker:

”Trots en hög kontrollambition ser Försäkringskassan att bland annat utformningen av befintligt regelverk för ideella föreningar innebär en hög risk för kriminellt utnyttjande”, skriver myndigheten.

Vidare lyfter Försäkringskassan tidsaspekten. Varje enskild utförare kommer att behöva granskas innan de godkänns, om registret ska bli korrekt. ”Dock kan det konstateras redan nu att vid införandet av ett fritidskort skulle denna ordning kunna innebära stora utmaningar att hinna fatta beslut om anslutning för alla föreningar inom en rimlig tidsperiod.”

Kostnadsdrivande

Nils Öberg är generaldirektör för Försäkringskassan.

– Det här är de kontrollnivåer som vi bedömer att en sådan här förmån föranleder. Vi har vinnlagt oss om att vara så specifika och detaljerade som vi kan. Om det är dyrt eller inte säger vi inte något om, säger han till Altinget.

Ni bedömer att uppgiften kräver 160 årsarbetare från år två? Det låter omfattande?

– Det är inte en försumbar uppgift, det är mycket pengar som ska ut. Huvuddelen av personalbehovet handlar om att genomföra adekvata kontroller. Att förvalta utförarregistret är den del som är mest kostnadsdrivande.

Varför?

– Det handlar om ideella föreningar, och precis som med elstödet är detta en ny målgrupp för Försäkringskassan. De är inte underställda samma kontrollregim som andra aktörer. En adekvat nivå förutsätter manuella kontrollinsatser, de går bara i liten utsträckning att kontrollera automatiserat.  

Undanträngningseffekter

Myndigheten varnar också för att det omfattande uppdraget riskerar att tränga undan andra uppgifter. ”Dessa undanträngningseffekter kan inte elimineras men de kan minskas genom att Försäkringskassan först rekryterar och introducerar ny personal, alternativt köper in personalresurser i god tid innan utveckling påbörjas.”

– Vi behöver nya pengar, annars finns risken för undanträngningseffekter. Det var tydligt från första början, även när vi tog på oss elstödet, att när vi tar på oss nya uppdrag så får det inte ske på bekostnad av socialförsäkringen, säger Nils Öberg.

– Det finns inga marginaler vi kan ta av för att påbörja nya uppdrag. I det läge vi befinner oss i så har vi ett omfattande besparingsprogram i gång. Det träffar även våra egna utvecklingsambitioner. Vi drar ner på vår egen utveckling, även på it. Vi behöver dra ner på våra kostnader.

Ni ser en risk för att kriminella utnyttjar systemet?

– Vi ser att det finns sådana risker och det är därför det behövs rigorösa kontroller, säger Nils Öberg.  

Två interpellationer

Socialdemokraterna Azadeh Rojhan och Sofia Amloh har båda interpellerat om fritidskortet. Debatten sker i kammaren under fredagen.

– Det är enorma resurser Försäkringskassan menar att de behöver för att genomföra fritidskortet. De första åren skulle de till och med behöva cirka 700 miljoner kronor. De skulle behöva öka med 160 årsarbeten, säger Azadeh Rojhan till Altinget.

– Samtidigt pågår det en stor debatt om sjuka och utförsäkrade, man pratar om att återinföra stupstocken, fortsätter hon.

I en intervju med Alinget sade Forssmed om Socialdemokraterna: ”Först var man emot fritidskortet och sade att det hade drag av fattigvård. Sedan var man för fritidskortet i sin budget, vilket jag tycker är väldigt bra. Och nu går man ut och kritiserar fritidskortet (...).”

Han tyckte att det var ambivalent.

– Vi säger i vår budget att vi följer arbetet och att vi lyfter farhågorna, svarar Azadeh Rojhan.

Och var står ni i dag?

– Jag ser det som att våra farhågor har besannats, fritidskortet blir kostsamt och de stora frågorna hanteras inte. Idrottsrörelsen ska kunna ta emot fler och nå ut till fler. Då behöver de både ledare och anläggningar. När inte det finns, så kan man inte ta emot ungdomarna. Folk köar men det finns inte träningstider. Fritidskortet är en god tanke, men det kommer inte att lösa frågan för barn och unga.

Så ni kommer att dra tillbaka reformen om ni vinner nästa val?

– Det jag kan säga är att det är en god tanke, men det kommer inte att ge den effekt som regeringen önskar. Man gör inte de generella satsningarna på grund av att pengarna går hit. Det behövs en generell strategi för anläggningarna och satsningar för att idrotten ska kunna nå fler barn och unga.

Men om ni menar att reformen inte fungerar så är väl den logiska följden att ni kommer att avskaffa den?

– Idén är god, men då den ser ut att bli väldigt kostsam så är det svårt att tro att den verkligen kommer att lösa de problem som finns. Därför kommer vi att prioritera andra satsningar. Det här att börja i fel ända, säger Azadeh Rojhan.

Försäkringskassans delredovisning av uppdraget ska följas upp med en slutredovisning till Socialdepartementet senast den 1 oktober 2025.

Altinget har sökt socialminister Jakob Forssmed (KD) som inte hade möjlighet att göra intervju i tid för publiceringen. Han har dock lovat att återkomma.

anders@altinget.se