Fys-utredning vill dubbla anslagen till friluftslivet

– Vi är väldigt positiva till att man öppnar för en bred palett av rörelser och föreslår en fördubbling av stödet till friluftslivet, säger Friluftsfrämjandets gs Kristina Ljungros till Altinget.

Utredningen konstaterar i slutbetänkandet att vi aldrig har rört oss så lite i vardagen som nu. Detta leder bland annat till ökad psykisk ohälsa, fler med övervikt, samt att hälsoklyftorna ökar. Livslängden bland kvinnor med kortare utbildning ökar inte längre.

Sammantaget ökar samhällskostnaderna för sjukfrånvaro. Vården får fler fall av hjärt- och kärlsjukdomar, diabetes-typ-2, cancer och demens.   

Utredningen föreslår dels ett dubblat statligt stöd till friluftslivet, dels ett nytt statligt stöd på 100 miljoner kronor till organisationer som främjar rörelse utanför idrotten och friluftslivet.

– Vi ser att friluftslivet i dag är en socioekonomisk fråga. Vi har hälften så många medlemmar som Riksidrottsförbundet, men vi har bara fem procent av anslagen. Ska vi få ut fler så behövs en ökad grundfinansiering, säger Kristina Ljungros.

Inget besked – men lyfter fritidskortet

Socialminister Jakob Forssmed (KD) säger att han inte kan ta ställning till förslaget om ökade anslag nu.

– Men friluftslivet spelar en viktig roll. Inte minst för personer som skulle kunna vara aktiva men inte vill tävla. Jag vill också lyfta fram fritidskortet som vi inför, som innebär ett direkt stöd till barn och unga som då kan delta i till exempel friluftslivet, säger han till Altinget.

Utredningens har tagit ett brett grepp. De konstaterar att det saknas en sammanhållen nationell struktur för arbetet med att främja fysisk aktivitet. (Se faktaruta.)

Utöver en aktiv fritid pekar utredaren Per Nilsson för Altinget ut två områden till som han bedömer som allra viktigast.

• Skolor och förskolor: Ge Skolverket och Special­pedagogiska skolmyndigheten i uppdrag att verka för en ”positiv rörelsekultur”.
• Transportsektorn: Allt färre går eller cyklar. Utredningen vill att Trafikverket får ett uppdrag att leda ett arbete för hälsofrämjande transporter.

Vården måste arbeta mer förebyggande

Under presentationen nämnde Per Nilsson också hälso- och sjukvården.

– Vården måste gå mot att arbeta mer förebyggande, sade han.

Vad händer med Kommittén nu?

– Vi avslutar vårt arbete på fredag i nästa vecka, men ett av våra förslag är att det bildas ett nationellt kompetenscentrum. Vi märker att det utåtriktade arbete vi gjort har fungerat som en katalysator för främjande av fysisk aktivitet, säger Per Nilsson till Altinget.

Menar ni att ett nationellt kompetenscentrum ska fungera på samma sätt som kommittén har gjort?

– Det kan ske på olika sätt. Det kan läggas på en myndighet, högskola eller fristående aktör. Det lämnar vi till regeringen.

Per Nilsson berömmer både den nuvarande och den tidigare regeringen för att de redan har fattat en del viktiga beslut. 

– Man kan nämna fysisk aktivitet på recept, extra uppdrag och förtydligande av uppdrag till Folkhälsomyndigheten. Så de förslagen har vi inte behövt ha med i vårt slutbetänkande, säger han.

Ska beredas

Jakob Forssmed får frågan om han ser några lågt hängande frukter bland de övriga förslagen.

– Nu har vi fått ett gediget underlag som ska beredas och jag ska inte föregripa den processen. Men vi kommer att behöva arbeta med fysisk aktivitet både mer strukturerat och bredare. Mer exakt hur får vi återkomma till.

– Men det är helt klart att vi inte kan ha en situation där barn rör sig allt mindre. Det får konsekvenser för psykisk hälsa och jämlik hälsa. Det här är en gedigen utredning som vi kommer att titta närmare på och fortsätta jobba i kommitténs anda, brett och strukturerat.

Skakig inledning

Det var dåvarande socialminister Lena Hallengren (S) som tillsatte utredningen i april 2020. Men arbetet gnisslade initialt. Utredaren och den nationella samordnaren för främjande av fysisk aktivitet, Johan Holmsäter, fick silkessnöret redan samma höst.

Den tidigare Friskis och svettisgrundaren smög inte ut bakvägen.

”Jag har blivit huggen i ryggen”; ”Detta är skandalöst hanterat från socialdepartementet”; ”Det föreslogs att jag skulle säga att jag avgick på grund av familjeskäl eller hälsoskäl”, var några av citaten han bjöd Altingets läsare på.

{{toplink}}

Men nu är utredningen i mål och konstaterar: ”De största hälsomässiga vinsterna får personer som ökar sin aktivitet från mycket låg nivå till lite mer.”

Friluftsfrämjandets Kristina Ljungros skickar med en tanke till de politiska partierna.

– Alla partier har ett idrottspolitiskt program, men inget har ett friluftspolitiskt program.

anders@altinget.se