Hon utreder vårdgarantin: ”Glad att få tillbaka bollen”

Någon som förstår sig på medicinska bedömningar och som vet hur man utreder. Så såg sjukvårdsminister Acko Ankarberg Johanssons önskelista ut för vårdgarantiutredningen i en intervju med Altinget i mars. 

Svaret: Anna Nergårdh.

– Hon har dels egen medicinsk kompetens, dels erfarenhet både som ledare och i sin roll som läkare men också erfarenhet av att driva en stor utredning. Då tyckte jag att det inte kan finnas en bättre person, säger Acko Ankarberg Johansson (KD) till Altinget.{{toplink}}

Anna Nergårdh har utrett vårdgaranti tidigare, men då gällande primärvården. Ändringen av tidsgränsen från sju dagar till tre för en medicinsk bedömning inom primärvården fanns ursprungligen med i Göran Stiernstedts utredning Effektiv vård, men analyserades vidare i det första delbetänkandet i hennes utredning om god och nära vård, som pågick under fyra år.

– Den här gången är det ju specifikt så att vi inte ska titta på vårdgarantin vad gäller primärvården. Men jag tycker att det alltid är roligt när de saker man gör får hänga ihop på ett fint sätt. Det vi skrev den gången i våra förslag som sedan togs vidare vad gäller vårdgarantin i primärvården var ju just att man kan fundera över hela konstruktionen. Så det känns väl som en alldeles utmärkt fortsättning då att faktiskt få titta på det nu, säger Anna Nergårdh. 

Du fick tillbaka bollen, kan man säga?

– Och jag är glad att få tillbaka den.

Frågan om att leda utredningen kom ”ganska nyligen” och hon tillträder formellt den 1 juli, men har ett kansli klart. 

– Jag tänker så här om utredningar: Man är en liten grupp människor som jobbar tillsammans för att leverera på det uppdrag man har fått, nämligen direktiven. Så då ska man ju bygga det teamet med olika kompetenser som man behöver. Jag är på väg att göra det och har kommit en bra bit på väg. Det känns jättefint att ha ett antal medarbetare som jag vet att jag kommer att få med mig i det här, säger Anna Nergårdh.

Ett första delbetänkande ska lämnas i januari kring en statlig engångsinsats för att korta köerna. Vad blir det första ni behöver ta tag i för att hinna?

– Där tänker jag att mycket av det kommer att handla om vad det finns för lösningar. Vad ser olika människor och vad är hindren för att det ska kunna genomföras? Det här måste jag och mina medarbetare förstås sätta oss in i och se vad vi kan ta vidare på det sätt som efterfrågas enligt direktiven.

Inspirationen till utredningen har hämtats från Danmark. Där presenterades nyligen flera möjliga scenarion för hur sjukvårdssystemet ska kunna stöpas om. Den danska regeringen ska komma med sina förslag efter sommaren.

– Vi kommer att följa det arbetet och den processen. Men jag tänker att man inte ska gå över ån efter vatten heller. Det finns också många svenska initiativ och vi behöver lägga pusslet utifrån allt som pågår. Jag föreställer mig att vi kommer ha nära kontakt med Vårdansvarskommittén, säger Anna Nergårdh. {{toplink}}

Utredningsuppdraget är på heltid och hon tänker också fortsätta i Friluftsfrämjandet, där hon är nyvald ordförande. Redan i den förra utredningen fördes resonemang kring hur civilsamhället skulle kunna bidra i omställningen till nära vård.

– Det är faktiskt också en del i prioriteringsdiskussionen. Hälso- och sjukvården ska göra det som är hälso- och sjukvårdens uppdrag. Men det finns många andra saker i närmiljön som människor kan ha bekymmer med och där tror jag mycket på samverkan mellan hälso- och sjukvården, civilsamhället och föreningslivet.

Hela utredningen ska vara klar i maj 2026.

linda@altinget.se