Kritik mot HFD-dom: ”Ingen rappar om svartuthyrning”

I en färsk dom konstaterar Högsta förvaltningsdomstolen att kommuner inte kan neka ekonomiskt bistånd för boende genom otillåtet andrahandskontrakt. Nu vill flera aktörer inom bostadsbranschen att socialtjänstlagen ändras så att det inte är möjligt att ge bistånd till svarta kontrakt. 

– Man måste naturligtvis ta hänsyn till de utsattas behov. Men med det sagt ligger det inte nödvändigtvis i deras intresse att vi från samhällets sida understödjer delar av bostadsmarknaden som de ofta far illa på, säger Martin Lindvall, samhällspolitisk chef, Fastighetsägarna. 

Han menar att bakom de boendealternativ som förmedlas via svarta kontrakt i praktiken kan dölja sig sängplatser i nerlagda lagerlokaler och avtal som kommer med krav på att langa knark eller förmedla sexuella tjänster. 

– Det ligger inte i den enskildes behov att få bo i en lagerlokal mot att man säljer sex. Kommunen måste vara vaksam på sådant och framför allt kunna erbjuda bättre alternativ själva, säger han och fortsätter: 

– Vi vet att delar av den organiserade brottsligheten ser affärsmöjligheter i bostadsbristen och cyniskt utnyttjar den desperata situation många befinner sig i. Det är ingen som rappar om svartuthyrning, att lura hemlösa, eller bedrägerier mot Försäkringskassan men det är en väsentlig del av intäkterna vid sidan av knarket och våldet för den organiserade brottsligheten.

Åsa Schelin, expert boendefrågor på Sveriges Allmännytta, håller med om att domen är fel. 

– Om man har en lagstiftning som är till för att hjälpa människor men som sätter dem i en utsatt situation så är det inte bra. Vi ser inte heller att det är positivt att socialtjänsten ska bidra till en verksamhet som ju faktiskt är kriminell.

Hon tycker att kommunen bör se till att de som behöver hjälp får den på rätt sätt. 

– Man hjälper människor genom att se till att de får trygga boendeformer och olovlig andrahandsuthyrning är inte en sån.

”Hemlösheten sämre”

Hyresgästföreningen tycker i motsats att domen i sig är rimlig då socialtjänstlagen ska se till den som behöver hjälp. Roger Höög, förbundsjurist, menar att alternativet att någon tvingas bli hemlös är betydligt sämre. 

– Socialtjänstlagen är en yttersta grund för den som inte klarar sin försörjning på någon annat sätt. Då ska socialtjänsten gå in och stötta och det tycker jag är centralt och grundläggande, säger han. 

Roger Höög tycker att fokus i denna fråga bör ligga på att lösa grundproblemet, att det finns en obalans på bostadsmarknaden. 

– Det viktiga här är att komma åt bostadsbristen och att göra något åt bostadsmarknaden. Detta är effekten av att många människor hamnar i problem när man inte ha en bostad, det är grundläggande för både samhället och individen, säger han. 

Roger Höög menar att man måste skilja problem på bostadsmarknaden, sociala problem och problem med kriminalitet åt. 

– För vad är alternativen? Vart ska man ta vägen? Det är det som måste lösas. Om vi har en bostadsmarknad i balans då skulle vi inte ha människor som levde med osäkra kontrakt. 

– Det är säkert så att det finns kriminella element på bostadsmarknaden men då får man hantera de sakerna. Har man begått brott då ska man lagföras och dömas för det. 

Saknas ”vita” lösningar

Även Fastighetsägarnas Martin Lindvall är inne på samma spår när det gäller det grundläggande problemet. Men han menar att målen inte helgar medlen. 

– Huvudproblemet är att det offentliga saknar tillräckligt med ”vita” lösningar. Det jag är rädd för är att vi i brist på alternativ accepterar att fortsätta göda den destruktiva verksamhet med förevändningen att den trots allt erbjuder ett tak över huvudet. Men så länge vi gör det så uteblir den gemensamma kraftsamlingen som behövs hårt för att hitta bättre lösningar.

– Vi måste sätta ner foten och säga lös det, för så länge vi hanterar symptom i stället för de grundläggande bristerna kommer vi ha samma problem. 

Krav utreds

Frågan om kommunerna ska kunna ställa krav på vissa typer av kontrakt för att ge bistånd utreds just nu inom ramen för en utredning som tillsattes av den föregående regeringen 2022. Åsa Schelin hoppas att det landar i en ändring i socialtjänstlagen. 

– Jag skulle vilja att det var möjligt för socialtjänsten att ställa krav på ett giltigt kontrakt när man söker försörjningsstöd, säger hon. 

– Det är viktigt att vi jobbar för att människor kommer in i en trygg boendeform, även de som är i behov av försörjningsstöd.

 {{toplink}}

lco@altinget.se