Massiv kritik när regeringen kapar studieförbundens anslag

Budgeten på onsdag blir inledningen på en kraftig minskning av de statliga pengarna till studieförbunden, vilket SVT var först med att rapportera.

– Det är både väldigt ledsamt och väldigt historielöst, säger Amanda Lind (MP), tidigare kultur- och demokratiminister, till Altinget.

Tar över fördelning

Regeringen aviserade i en promemoria före sommaren att den framöver vill besluta hur stor del av folkbildningsanslaget som ska hamna hos folkhögskolor respektive studieförbund. Häromdagen gick regeringen ut med att de skjuter till 100 miljoner till folkhögskolorna, men nu dras mer än så från studieförbunden.

{{toplink}}

– De verkar gå vidare med förslaget om att regeringen ska bestämma hur mycket som ska gå till folkhögskolor och hur mycket som ska gå till studieförbund – trots den massiva kritiken i remissvaren. Jag tycker det är anmärkningsvärt att man rundar folkbildningsutredningen på det här sättet, säger Amanda Lind.

Centerpartiets Anders Ådahl är ”nästan lite chockad”.

– Det här är inga små summor. Om vi ska bygga ett starkt Sverige så måste vi ha ett starkt civilsamhälle, vi kan inte bara satsa på repressiva åtgärder. Studieförbunden är ett samhällskitt som bygger bildning, som i sin tur bygger tillit. Om vi börjar skära där så är det långsiktigt oerhört riskabelt, säger han till Altinget.

”Ett dråpslag”

Han tillägger att hans parti visserligen välkomnar att regeringen vill satsa mer på yrkesutbildningar.

– Men att i princip lägga ner eller skära kraftigt i studieförbunden för att det finns problem på vissa håll är passivt. Kräv förändringar i stället, är Ådahls uppmaning.

Studieförbunden har redan tidigare varnat för att inflationen har gröpt ur drygt 28 procent av värdet på deras statliga anslag, som stått stilla sedan 2016.

– Det här är inget annat än ett dråpslag mot den sammanhållna folkbildningen i Sverige. För studieförbunden och folkhögskolorna hänger ihop. Nu sker radikala neddragningar som får stora konsekvenser för enskilda människor och för folkbildningen i stort, säger Johan Fyrberg, ordförande för Studieförbunden. 

Han räknar upp de människor som drabbas i olika utsatta grupper.

– Jag talar inte främst om våra förbund, utan om människor som flytt från Ukraina, eller äldre som lämnades i ensamhet under pandemin, människor med funktionshinder eller de som står långt från arbetsmarknaden. Här var vi på gång att arbeta oss tillbaka efter pandemin, och då kommer regeringen med det här beskedet. Det är inget annat än ett dråpslag.

I april kom Riksrevisionen med skarp kritik mot statens stöd till civilsamhället, något som regeringen också anför. Riksrevisionens huvudsakliga slutsats var att myndigheternas bidragsgivning inte var tillräckligt effektiv och att kontrollen behövde stärkas.

{{toplink}}

När du ser tillbaka, finns det någonting som ni hade kunnat göra annorlunda för att hindra den här utvecklingen?

– Både ja och nej. Ja: Vi har haft fel och avvikelser – men fusk håller jag inte med om. Vi borde ha bottnat i kvalitetsarbetet för ett par år sedan.

– Men nej: Frågan om kvalitet har politiserats. Regeringen ser inte kraften i folkbildningen. Studieförbund och folkhögskolor är inga stora lobbyorganisationer. Vi gör mest skillnad i närhet till människor, och här behövs en finkänslighet från en regering för att förstå de mekanismerna. Men regeringen ser inte det värdet.

Studieförbunden: Kommer nå färre

Han säger att folkbildningen inte kommer att sluta fungera, men att de kommer att nå färre människor.

– Nu blir det en riktning mot politisk styrning och uppdragsverksamhet. Det är inte vår styrka och det är här som finkänsligheten saknas, säger Johan Fyrberg.

Socialdemokraternas Magnus Manhammar lyfter också att färre kommer att nås.

– Studieförbunden kommer att få stora problem i många delar av landet. I många kommuner kommer de antagligen inte att kunna vara aktiva längre, säger han till Altinget.

Han kallar politiken för kontraproduktiv.

– Neddragningarna rimmar väldigt illa med regeringens egna uttalade ambitioner gällande integration och att få människor i arbete. Nu drar man undan mattan för just sådan viktig verksamhet, som bidrar till det. Det är uppenbart kontraproduktivt mot den politik de säger sig vilja bedriva, säger Magnus Manhammar.

I en intervju med SVT säger utbildningsminister Mats Persson (L):

– Många politiker har historiskt sett lovat allt till alla men det fungerar inte nu när vi har tuffa tider och då måste vi prioritera och då prioriterar vi utbildningar som leder till riktiga jobb.

Amanda Lind är förvånad över att en liberal utbildningsminister ”tar så lätt” på folkbildningen.

– Han säger att de vill stärka utbildningar som ger jobb, men folkbildningen handlar om så mycket mer: samhällsgemenskap, om individens växt och om kulturens förutsättningar i hela landet.

– Man ger folkhögskolorna ett litet tillskott. Men det täcker inte för kostnadsökningar eller neddragningar när de tillfälliga stöden togs bort i förra budgeten. Totalt sett är det här ett hårt slag mot folkbildningen.

Altinget söker utbildningsminister Mats Persson för en intervju.

{{toplink}}

anders@altinget.se