Myndighetsstyrning ska in i Nylanders utredning

Regeringens ändring av Folkbildningsutredningens uppdrag får inte Christer Nylander att känna sig fastlåst vid någon slutsats. ”Det står inte att vi ska föreslå myndighetsstyrning men det ska finnas med i vår utredning”, säger han.

Christer Nylander utreder folkbildningens styrning, ett uppdrag som skulle ha redovisats i februari nästa år. Men förra veckan beslutade regeringen om ett tilläggsdirektiv till utredningen, samtidigt förlängs tiden till den 14 juni.

Bland annat ska Nylander inte längre se över om regeringen i större utsträckning bör styra statsbidraget till folkhögskolor och studieförbund, då den förändringen börjar gälla vid årsskiftet.

Under måndagen kom också beskedet att regeringen drar ner på studieförbundens anslag i höstens budget med 250 miljoner kronor. 

{{toplink}}

Påverkar regeringens besked om studieförbunden din utredning? 

– Nej, vi utgår ifrån de direktiv som ligger. Samtidigt så händer det väldigt mycket från många olika håll inom folkbildningsvärlden. Både från regeringens sida, men det händer också mycket inom studieförbunden och från folkbildningshållets sida. Vi försöker hantera mycket rörlig materia, säger utredare Christer Nylander till Altinget. 

Kritiska röster menar att regeringen rundar din utredning. Uppfattar du det så? 

– Nja, utredningen sitter ju på regeringens uppdrag och de direktiv som finns. Vi kommer utgå ifrån de frågor som ställs och de uppdrag som finns där.  

Viktig fråga

Enligt det nya direktivet ska utredningen titta på hur man kan kontrollera att pengarna används rätt i alla led. Detta efter fusk inom studieförbundens verksamheter. Utöver det ska utredningen överväga om en modell där styrningen och medelstilldelningen helt eller delvis ska hanteras av en eller flera befintliga myndigheter i stället för Folkbildningsrådet.

– Vi ska sätta oss ner och gå igenom det ordentligt i dag. Men det innebär att frågan om hur man ska dela upp det mellan folkhögskolor och studieförbund, om det ska ske av regeringen eller Folkbildningsrådet, den frågan avgörs nu av regeringen. Det har varit en viktig fråga såklart, säger Christer Nylander och fortsätter: 

– Sen oavsett om vi tycker det är den bästa idén eller inte så ska vi redovisa någon modell där myndighetsfrågan finns med. Det står inte att vi ska föreslå myndighetsstyrning men det ska finnas med i vår utredning.  

Ser du några fördelar med myndighetsstyrning? 

– Jag har ingen åsikt om det ännu.  

Finns det något man kan säga om den uppdelningen? 

– Det får ju till följd att regeringen kan göra så som man nu gör i budgeten, att man tillför pengar till folkhögskolan och drar bort från studieförbunden. Det skulle man inte kunna göra om man inte hade gjort den uppdelningen. Så från regeringens sida blir det enklare att styra var pengarna landar.  

{{toplink}}

Beslutskedja: Styrning och uppföljning av folkbildningen – vägval inför framtiden

9/6
2022
10/6
2022
28/9
2022
2/11
2022
21/12
2022
13/1
2023
29/3
2023
21/6
2023
18/9
2023
19/9
2023
20/9
2023
27/9
2023
27/3
2024
27/3
2024
3/4
2024
5/4
2024
5/4
2024
19/4
2024
13/6
2024
14/6
2024
14/6
2024
14/6
2024
9/9
2024
9/12
2024

Forrige artikel Massiv kritik när regeringen kapar studieförbundens anslag Massiv kritik när regeringen kapar studieförbundens anslag Næste artikel Kritiken: Sammanslagna myndigheter kan leda till kompetenstapp Kritiken: Sammanslagna myndigheter kan leda till kompetenstapp
Så mycket får myndigheterna

Så mycket får myndigheterna

Kriminaliteten och säkerhetsläget präglar regeringens fokus i budgeten. Försvarsmakten, Polismyndigheten och Kriminalvården är de myndigheter som får mest.