Oenighet om M-KD-SD-budgeten – ”Det finns ingen återvandringsmiljard”

Sverigedemokraterna har vid flera tillfällen sagt att de har fått igenom en ”återvandringsmiljard” i den budget som de har förhandlat fram med M och KD. ”Det finns ingen återvandringsmiljard,” säger KD:s ekonomisk-politiske talesperson Jakob Forssmed.

Det finns åtminstone tre otydligheter i debatten om den så kallade återvandringsmiljarden.

Den första är om det i sak är korrekt att den ens existerar. I  de tre partiernas gemensamma budget formuleras det så här: ”En miljard kronor av biståndsmedel öronmärks för återuppbyggnad av krigshärjade länder för att möjliggöra för människor att åter bo och leva i trygga samhällen och bidra till dess tillväxt.”

– Det finns ingen återvandringsmiljard. Det finns en öronmärkning av biståndsmedel till återuppbyggnad av krigsdrabbade länder. Det ska vara Dac-fähigt och det ska göra det möjligt för människor att bo och leva i trygga samhällen och bidra till återuppbyggnaden, säger Jakob Forssmed till Altinget.

Bara inom ett år

Dac står för Development Assistance Committée. Det är den kommitté inom OECD där man har satt upp kriterier för vilka insatser som får räknas som bistånd.

Här uppstår den andra frågan.

Även om SD någon gång skulle vinna gehör för att man ska ta en miljard från biståndet för att flyktingar frivilligt ska återvända, så är det ytterst tveksamt om insatsen ryms inom Dac:s definition.

När Altinget kontaktar OECD så svarar en talesperson skriftligt. Reglerna om återvandring är väldigt specifika, skriver talespersonen, och ger några exempel på vad som inte kan bokföras som bistånd enligt Dac-reglerna.

Under punkterna icke-godkända finns ”Kostnader för frivillig återvandring av flyktingar efter de första tolv månaderna.”

Vapenskrammel?

Vid SD:s landsdagar nyligen antog de ett inriktningsprogram. Där står följande: ”Delar av biståndsanslaget ska kunna användas direkt i återvandringsprogram för att stimulera personer i Sverige att återvandra till sina hemländer med bästa förutsättningar om de inte skapat samhörighet med det svenska samhället.”

En samhörighet som i så fall skulle bedömas inom tolv månader.

SD:s ekonomisk-politiske talesperson Oscar Sjöstedt satt med och förhandlade budgeten med M och KD.

Varför kallar ni detta för en återvandringsmiljard, när skrivningen rör återuppbyggnad av krigsdrabbade länder?

– Ja, det kan säkert stämma och det finns ju ett syfte med det. Vår tolkning är att det ska underlätta för återvandring för människor som haft asylskäl tidigare på grund av krig i hemlandet, säger Oscar Sjöstedt till Altinget.

I er egen skuggbudget ville ni sänka biståndet med 16,5 miljarder jämfört med regeringens budgetproposition. Är inte det här bara ett sätt att vapenskramla inför de egna väljarna, för att slippa förklara för dem att biståndets enprocentsmål ligger kvar?

– Det vi landade i är att göra en omprioritering. Den går i enlighet med Dac-reglerna. Och när det kommer till just återvandring så går det att kategorisera som bistånd. Det är enligt regelboken, så att säga. Vi säger inget om nivån, utan det är en fajt som kommer att återkomma inom mindre än ett år. Jag har svårt se enprocentsmålet ligger kvar efter valet när vi gör om det här i större skala, säger Oscar Sjöstedt till Altinget.

Jag förstår om den nuvarande skrivningen om att bygga upp krigsdrabbade länder är i enlighet med Dac-reglerna. Men OECD uppger att deras kriterier inte tillåter att man tar av biståndet till återvandring för människor som har varit här längre än tolv månader. Hur ser du på det?

– Jag är ingen expert på regelverket. Till att börja med tycker inte jag att Sverige behöver hålla sig till det regelverket över huvud taget. Men om jag har förstått det rätt får man klassa det som bistånd, även om det gäller återvandring. Prio ett är trots allt att göra det som är bra för de svenska skattebetalarna, säger Sjöstedt.

Fast om det inte följer Dac-reglerna så får pengarna inte tas från biståndsbudgeten. Varje land får göra sina prioriteringar, men då kan man inte ens i teorin ta en miljard från biståndsbudgeten?

– Ja, eller visst, men för mig låter det mer som en bokföringsfråga. Om det inte bokförs inom biståndsramarna så behöver det väl inte göra det då, men man kan fortfarande ta det från utgiftsområde sju. Det vi gör nu är att vi riktar om biståndet.

Här kommer vi in på den tredje frågan kring den nuvarande skrivningen i M-KD-SD-budgeten. Frågan gäller varför den överhuvudtaget finns med. Enligt Altingets källor är flera tjänstemän på Sida undrande. Att återuppbygga krigsdrabbade länder görs redan.

Frågan går tillbaka till Oscar Sjöstedt:

Vad tillför formuleringen?

– Ett förtydligande. Svenskt bistånd i dag spretar, det gäller mängden av projekt och mängden av mottagare. Men det här ska man inte se som något slutmål. När vi förhandlar igen i större skala efter valet, då blir det en annan typ av diskussion. För oss är frågan om enprocentsmålet helt fundamental. Det behöver minskas. Så primärt är det inte ens en fråga om att rikta om biståndet utan att minska det, säger Oscar Sjöstedt. 

KD:s Jakob Forssmed ser å sin sida inte att skrivningen innebär någon omläggning.

– Det är ingen förändring, det där är saker som redan sker. Men det var viktigt för SD att säkra att en viss mängd medel går till det här ändamålet, och det ser vi inga problem med.

– I förlängningen kan det leda till att människor i flyktingläger i närområdet eller i andra länder kan återvända. Men det finns inget i detta som syftar till att det skulle vara flyktingar från just Sverige. Det finns ingen koppling till återvandring på det sättet, säger Jakob Forssmed.

Ingrid Rydell är analyschef på Sida. Hon har svårt att ge något entydigt svar på frågan om SD:s förslag ens teoretiskt kan rymmas inom Dac-reglerna.

– Det går inte att säga på rak arm. Vi skulle i så fall först behöva se ett skarpt uppdrag till Sida eller till någon annan myndighet för att kunna avgöra det, säger hon till Altinget.

Fotnot: Altinget har sökt Moderaterna för att höra deras syn på saken, men de har inte återkommit.

Forrige artikel ”Vill inte vara alarmistiska” – Rädda barnen och kritiken mot deras rapporter ”Vill inte vara alarmistiska” – Rädda barnen och kritiken mot deras rapporter Næste artikel Miljöorganisationerna: Därför ska politiken lyssna mindre på näringslivet Miljöorganisationerna: Därför ska politiken lyssna mindre på näringslivet
Trots kritiken – myndigheter slås samman

Trots kritiken – myndigheter slås samman

Regeringen går vidare med förslaget att slå samman Myndigheten för stöd till trossamfund med Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor. Däremot kommer Konstnärsnämnden inte att inordnas i Statens kulturråd.