Olika syn på anmälningsplikten i EU

Att den svenska regeringen vill införa anmälningsplikt av irreguljära migranter har inte gått obemärkt förbi inom EU. Förra veckan skickade 30 ledamöter från vänstergrupperna i EU-parlamentet – varav svenska ledamöter från S, V och MP återfanns bland signaturerna – ett brev till EU:s migrationskommissionär, svenska Ylva Johansson, där hon uppmanas att ”inleda en dialog med den svenska regeringen med målet om att stoppa införandet av den nya lagen”.

Men Sverige är inte ensam i EU om att gå den här vägen.

– I EU-länderna finns det i vissa fall lagar som förbjuder vissa myndigheter att dela uppgifterna med migrationsmyndigheter, men i de flesta fall finns det inga sådana skyddsåtgärder – det finns till och med ibland en skyldighet för vissa myndigheter att rapportera papperslösa personer till immigrationsverket, säger Louise Bonneau som är talesperson för Picum, en plattform för internationellt samarbete kring papperslösa migranter.

Enligt Picum är informationsutbytet framför allt ganska vanlig mellan brottsbekämpande myndigheter och migrationsmyndigheter. Hittills har det dock varit ovanligt att andra offentliga myndigheter har en uttrycklig skyldighet att rapportera eller dela data med migrationsmyndigheter.

Exakt hur lagstiftningen ser ut kring anmälningsplikt i medlemsländerna är svårt att kartlägga – länderna har olika system inom hälsa, utbildning och arbetsmarknad som gör det svårt att jämföra reglerna rakt av. Hur lagstiftningen ser ut skiljer sig också åt mellan olika sektorer, förklarar Louise Bonneau.

– Detta betyder inte att datadelning inte sker informellt eller ad hoc i andra medlemsstater, utan bara att det inte nödvändigtvis finns en rättslig skyldighet att göra det, eller skydd mot att göra det, säger hon. 

Tysk anmälningsplikt inom vård

I Tyskland finns det uttryckligen en skyldighet för vissa myndigheter att anmäla papperslösa till immigrationsverket, med utbildning som enda undantag.

Exempelvis ska socialkontoren enligt tysk lag rapportera till migrationsmyndigheter när papperslösa kontaktar dem för att begära sjukvårdsersättning. Den här lagen har dock den tyska koalitionsregeringen lovat att ta bort – ett förslag på detta är på väg.

Enligt Louise Bonneau på Picum skulle Sverige med sitt lagförslag gå längre än Tyskland genom att inte bara införa en bred anmälningsplikt, utan att det har potential att expandera bortom offentliga myndigheter till andra yrkesverksamma.

Finsk helomvändning

I grannlandet Polen finns det ett officiellt samarbetsavtal som gör yrkesinspektörer skyldiga att rapportera papperslösa migrantarbetare till gränspolisen. Detta innebär att migrantarbetstagare vars status är beroende av sin arbetsgivare, eller som är papperslösa, riskerar att utvisas om de lämnar in ett klagomål till yrkesinspektionen eller identifieras under en inspektion.

Ett av de mer färska och närliggande exemplen på mer restriktiva regler är Finland. Senast i början av året tog landet steg mot att utvidga skyddet av papperslösa som söker vård. Efter vårens riksdagsval, där den socialdemokratiska regeringen ersattes av en högerkoalition, har landet gjort en helomvändning i frågan.

I en plan för de kommande fyra regeringsåren som presenterades under sommaren lade den finska regeringen bland annat fram förslag på olika förändringar i sin migrationspolitik och lagar. Ett förslag är att dra tillbaka den nya lagen om tillgång till vård för papperslösa.

– Så Finland föreslår en lag som går i samma riktning som Sverige. Det är väldigt oroande, säger Louise Bonneau på Picum.

Går åt motsatt håll

Trenden är dock inte entydig i hela EU – flera länder har tagit steg i motsatt riktning genom att i sin lagstiftning ge undantag för anmälningplikten i vissa sektorer.

Nederländerna har exempelvis en policy som syftar till att skydda brottsoffer och som tillåter papperslösa migranter att gå in på en polisstation för att rapportera ett brott och sedan gå därifrån utan ingripande av migrationsmyndigheten.

I grannlandet Belgien går lagstiftningen på tvären med Polens dito: om en papperslös arbetare lämnar in ett klagomål till arbetsinspektionen, kommer arbetsinspektionen att upprätthålla yrkeshemligheten och inte dela personuppgifter med migrationssmyndigheten.

Och i Irland meddelande myndigheterna under pandemin att papperslösa personer kunde få tillgång till covid-19-relaterad vård utan risk för att uppgifterna delas med migrationsmyndigheter. Även flera andra EU-länder öppnade för vaccination för papperslösa utan risk för att bli rapporterade till migrationsmyndigheter.

Brottsofferskydd på EU-nivå

På EU-nivå har utvecklingen de senaste åren gått mot skärpningar av migrationspolitiken inriktad på att tvinga papperslösa migranter att lämna EU.

Samtidigt, inom andra områden som brottsoffers rättigheter och våld mot kvinnor, har steg tagits mot att öka skyddet av papperslösa.

Redan i dag finns ett grundläggande skydd för brottsoffers rättigheter, som inkluderar alla brottsoffer oavsett uppehållstillstånd. I juli lade EU-kommissionen fram ett förslag på översyn av direktivet, där man bland annat vill stärka skyddet för att papperslösa genom att begränsa överföringen av information om ett brottsoffers uppehållsstatus mellan myndigheter.

– Det är ganska intressant att se. Det visar att det finns ett visst övervägande om hur rapporteringsmekanismer för alla offer, inklusive de med en osäker uppehållsstatus, kan förbättras, säger Louise Bonneau på Picum.

Förhandling om skydd för våldsutsatta kvinnor

Förslaget ligger i linje med ett annat som kommissionen lade fram 2022, nämligen direktivet om våld mot kvinnor. Den innehöll samma förslag kring att införa skyddsåtgärder för säker rapportering.

Europaparlamentet har stöttat förslaget och vässat det ytterligare för att stärka skyddet av papperslösa mot överföring av information om deras uppehållsstatus mellan myndigheter.

Parlamentets tillägg är dock något som medlemsländerna i ministerrådet inte vill se.

Förhandlingarna mellan de två lagstiftarna om en slutlig lag har just inletts. Sverige, som nyss har lämnat över ordförandeklubban för ministerrådet till Spanien, sitter inte vid förhandlingsbordet men har sitt att säga till om när de ger den spanske förhandlaren sitt förhandlingsmandat.

Svenskt förslag oroar

Utvecklingen i Sverige oroar plattformen för samarbete kring papperslösa, Picum, som är kritiska till det svenska förslaget med anmälningsplikt som de anser strider mot grundläggande rättigheter. 

– Att sätta upprätthållandet av immigrationsregler före människors grundläggande rättigheter hindrar många från att få tillgång till grundläggande tjänster. Den mänskliga kostnaden av en sådan politik för individer, familjer och samhället i stort kan vara förödande, säger Louise Bonneau.

charlotta@altinget.se