Recension: Wow! Vilken dunderbok om underbara och besvärliga Europa

Af David Trads
journalist och författare

Det finns böcker som är bra; böcker som är riktigt bra; Böcker som är utmärkta. Och så finns det de mycket sällsynta som spränger skalan.

En sådan är ”Homelands”, den brittiske journalisten och historikern Timothy Garton Ashs fenomenala bok om Europa. Aldrig har jag läst en bättre bok om Europa och européerna. En kärleksförklaring till kontinenten.

350 sidors insikter i hela kontinenten – från 40 år av outtröttliga och ständigt nyfikna resor från Tallinn till Tirana, från Warszawa till Walsall, från Aten till Amsterdam, från Berlin till Paris. Garton Ash talar tyska, polska och franska – förutom engelska. Och som han skriver så blir man lite mer europé för varje nytt språk man talar.

Garton Ash använder sina språkkunskaper för att tala tryggt med högt och lågt – från Margaret Thatcher till Lech Walesa, Helmut Kohl, Václav Havel, Romano Prodi, Angela Merkel till alla möjliga, vanliga européer.

Boken är inte ”bara” en reportagebok – även om författaren är en utmärkt reporter – nej, den är också en intellektuell prestation av rang.

Garton Ash, som alltid har delat sina ansträngningar mellan i huvudsak professurer i historia vid Oxford, journalistik vid The Spectator och The Guardian, samt en rad aktuella böcker, har en unik överblick. Man känner verkligen att han har ”varit där” – mitt i berättelsen. Från studier i Östberlin och resor till Gdansk under Solidaritets första demonstrationer i början av 1980-talet, ända fram till samtal och möten med alla nyckelpolitiker under krigt i Ukraina i dag.

Ödmjukhet ersatt av hybris

Den kanske största bedriften med ”Homelands” är den djupa förståelsen att Europa efter andra världskriget är mer än Västeuropa och mer än Europeiska unionen. Författarens Europa omfattar 850 miljoner människor. Östeuropa är en naturlig del av Europa. Detta gäller även de länder som inte är en del av Europeiska unionen.

Mauerfall – murens fall 1989 – och de efterföljande åren av Natos och EU:s utvidgning är förstås bokens och författarens höjdpunkt. Beskrivningen av dessa år är så närvarande att klichén ”som att själv vara på plats” verkligen betyder något denna gång. Den kärlek som författaren känner för ”frihet” är såpass smittande.

Tyvärr, konstaterar han, drabbades Europa av arrogans på 1990-talet. Ödmjukhet ersattes av hybris. I stället för att lyssna på andra uppträdde eliten triumfatoriskt.

Den kombinerade arrogansen (till exempel mot fattiga områden i Europa; mot människor som varnade för att kapitalismen löpte amok) och inkompetens (till exempel genom för stort fokus på islamisk terror, och för lite på Kina och Ryssland) ledde till finanskris, invasion av Ukraina, populism.

I toppen av eliten, symboliserad av Davos, trodde man att man var det nya Rom.

Ingen kan se Europa som Garton Ash

Garton Ash är en politisk liberal. Ingenting är viktigare än individen. Inget mer centralt för demokratin än yttrandefriheten. Skarpa kapitel om attackerna mot yttrandefriheten – Jyllands-Postens Muhammedteckningar, terrorn mot Charlie Hebdo, mordet på den franske skolläraren Samuel Paty – påminner oss om att vi aldrig får låta våldsverkarens veto vinna.

Garton Ash grämer sig svårt över Brexit – och lika mycket över liknande tendenser i till exempel Polen och Ungern – men han förstår och förklarar den halva av befolkningen som är skeptisk.

EU är ”en gåta av gemenskap och mångfald” – och ledarna bör erkänna båda ingredienserna:

”Tryck på för hårt för enighet och den påtvingade unionen kommer att börja falla sönder. Tryck på för hårt för mångfald och européerna kommer att börja slåss med varandra.”

När man, liksom Garton Ash förstår – verkligen på djupet förstår – skillnaden mellan att se Europa från Pristina eller Frankfurt så inser man också både hur underbar och hur komplicerad vår kontinent är. Inte minst av detta skäl borde alla politiker läsa den här boken

En stor europé

Boken är indelad i fem huvuddelar: 1. Förstörelsen – efter andra världskriget. 2. Divisionen – under kalla kriget. 3. Löftet – 80-talets frihetskamp. 4. Triumfen – efter murens fall. 5. Skalven – från finanskrisen till Ukraina.

Vi kan inte förstå och begripa kontinenten utan att börja med Andra världskriget. Gång på gång flätas berättelser om människor som led under Förintelsen och sedan kommunismen samman. Polske Bronislaw Geremek, vars far dog i Auschwitz, och som liten pojke flydde från Warszawas judiska getto, är kanske bokens största hjälte.

Under kommunismen fängslades han som dissident, men när friheten kom blev han en av de nya, fria Polens och Europas starkaste politiker – sitt lands utrikesminister och ledamot av Europaparlamentet:

”Jag har alltid drömt om Europa. Kanske för att det också är vettigt: stora projekt ska drivas av drömmar som väcker viljan att agera.”

Geremek, en historiker och aktivist som dog 2008, är helt enkelt Europa självt, betonar Garton Ash. Själv skulle jag också vilja tillägga att den brittiske författaren är detsamma: en stor europé.

Ta med dig ”Homelands” på semestern i år – för vart du än reser i Europa kommer alla insikter, all kärlek och all förtvivlan som befolkar vår kontinent att berusa dig. Njut av det!

Artikeln är översatt från danska och tidigare publicerad på Altinget.dk.