Stadsmissionen: ”Definitionen av vem som är hemlös måste breddas”

Stadsmissionen konstaterar att det finns ett stort mörkertal i statistiken för hemlösa. I sin nya hemlöshetsrapport slår de fast att den definition som Socialstyrelsen har är alltför snäv och att den måste uppdateras. 

– Vi möter dagligen många människor som saknar både långsiktiga och trygga bostadskontrakt och bostäder. Men som ändå inte finns med i statistiken för hemlöshet som Socialstyrelsen har, säger Åsa Paborn, direktor för Stockholms Stadsmission och talesperson för hemlöshet i Riksföreningen Sveriges stadsmissioner till Altinget. 

Kvinnor och våldsutsatta

De som hamnar utanför är de som av olika anledningar inte har ett hem, men som inte kvalificerar sig för en bostad genom socialtjänsten för att de har en tillfällig eller kortsiktig lösning.

Har man en stabil inkomst, genom pension eller jobb, men ändå inte lyckas få en permanent egen bostad är exempel på människor som inte syns i statistiken. 

– Det kan vara kvinnor som är våldsutsatta och som tvingas bo kvar hos förövaren, det kan vara pensionären som har en betalningsanmärkning och som få flytta runt hos bekanta, säger Åsa Paborn.

Ett annat exempel som lyfts i rapporten är flyktingparet som fått hjälp med bostad när de kom till Sverige, men som efter två år har arbete och därmed ses som för stabila för att få fortsatt hjälp.

De räknas inte in i statistiken eftersom de har en inkomst och anses ha möjlighet att skaffa sig en bostad.

– Det tycker vi är ett problem. Socialstyrelsens definitioner av hemlöshetssituationer är för snäva och innefattar inte alla de människor som lever utan tillgång till en lämplig bostad. Den behöver uppdateras så att den också speglar verkligheten.

Förebyggande fokus

En viktig del i att minska hemlösheten handlar om att jobba vräkningsförebyggande, menar Åsa Paborn. 

– När man väl är vräkt så är det otroligt svårt att komma tillbaka till bostadsmarknaden. Det är få som tar in en person som har vräkning i bagaget. Det kan tyvärr ofta leda till både psykisk ohälsa, arbetslöshet och andra problem. Snarare än att det är tvärtom som man ibland tror, att det är de problemen som leder till hemlöshet.

Men trots att Kronofogden och andra myndigheter fått uppdrag att minska vräkningar har antalet ökat de senaste åren enligt Kronofogdens statistik. 

Här behöver kommunernas insatser komma tidigare och kommunerna behöver även göra mer än vad de gör idag. Dels genom att använda sig av metoden Bostad först. Men också genom att tydligare ställa krav på vilka typer av bostäder man vill ska byggas redan i kommunens markanvisningar. 

– Att låta socialtjänsten vara med och planera hur det ska se ut. Att man avsätter en del av den kommunala marken till socialt hållbara bostäder och att man på så sätt ger incitament till fastighetsägare när de bygger. 

”Ingen verkstad”

Stadsmissionen är positiva till att det sedan 2022 finns en hemlöshetstrategi på plats. 

– Men vi har inte sett så mycket verkstad av den. Det saknas fortfarande ett nationellt grepp på den här frågan. Både att det behöver göras mer, både från statligt håll men också på ett kommunalt håll.

Nyligen gick regeringen vidare med några av de förslag som Karolina Skog presenterade 2022 i utredningen om en socialt hållbar bostadsförsörjning (SOU:2022:14). Stadsmissionen ser positivt på att regeringen tar förslagen om att kommuner i högre utsträckning ska tillhandahålla hyresgarantier till barnfamiljer och förslaget om förturer vid bostadsförmedling vidare.

– Generellt sett tycker vi att det är många positiva förslag i hennes utredning. Vi ser att det också behövs många fler förslag för att lösa bostadsproblematiken såsom förturer i bostadskön, hyresrabatter och en permanent höjning av bostadsbidraget.

– Hon pratar också om en socialt hållbar bostadssektor där man samarbetar mellan stat, kommuner och fastighetsägare. Det välkomnar vi också.

Om ett par veckor ska Socialstyrelsen presentera sin en ny rapport om hur situationen för hemlösheten ser ut. En rapport som Stadsmissionen väntat på. 

– Vi undrar ju varför den inte kommer ut. Vad det är som gör att man inte släpper den när den är genomförd under första kvartalet 2023. Vi har fortfarande inte sett den.

lco@altinget.se