Sverige vill bryta dödläge i EU-långbänk om antidiskriminering

­Efter snart 15 års politisk blockering är en av EU:s äldsta långbänkar åter uppe på EU:s dagordning. Sverige vill under vårens EU-ordförandeskap få fart i förhandlingarna om EU:s antidiskrimineringsdirektiv.

– Frågan har legat på bordet alldeles för länge och vi hoppas kunna föra diskussionen framåt så långt som möjligt under ordförandeskapet, sade EU-minister Jessika Roswall (M) när direktivet var uppe för diskussion i EU-parlamentet i Strasbourg förra veckan.

Anpassningar och krav

Det var i juli 2008 som EU-kommissionen lade fram ett lagförslag som ska motverka diskriminering i EU på grund av religion eller övertygelse, funktionshinder, ålder eller sexuell läggning. Direktivet är tänkt att fylla upp luckor i EU:s antidiskrimineringslagstiftning, genom att förbjuda diskriminering på dessa grunder även utanför arbetslivet.

Det kan handla om olika typer av handikappanpassningar för att ”säkerställa faktisk tillgång för personer med funktionshinder till socialt skydd, sociala förmåner, hälso- och sjukvård, utbildning samt tillgång till och tillhandahållande av varor och tjänster som är tillgängliga för allmänheten, inklusive bostäder”. 

Kravet på anpassningar handlar inte bara om den fysiska miljön, som i tillbyggnad av ramper eller liknande, utan det kan också handla om att tjänster ska erbjudas på alternativa sätt, kanske genom tolkning eller annat. Men till förslaget hör också reglering av annan möjlig diskriminering, som att man inte ska få neka homosexuella att boka ett gemensamt hotellrum, neka en pensionär att hyra bil eller neka en kvinna betjäning på café för att hon bär slöja. 

Kräver enighet

För att direktivet ska bli lag krävs enhällighet mellan medlemsländerna samt parlamentets samtycke.

Redan 2009 antog EU-parlamentet sin ståndpunkt i frågan. Men bland medlemsländerna i ministerrådet körde förhandlingarna fast direkt – och sedan dess har frågan blivit liggande.

En handfull länder har av olika anledningar inte velat stödja direktivet.

Länder som Ungern och Polen hävdar att direktivet är ett hot mot det nationella självbestämmandet. Tyskland och Danmark bromsar av kostnadsskäl, med hänvisning till att en anpassning till lagstiftningen skulle bli för dyrt för näringslivet med bland annat obligatorisk handikappanpassning.

De här argumenten förkastas av svenska EU-parlamentarikern Alice Bah Kuhnke (MP). Hon är sedan 2019 parlamentets huvudförhandlare för direktivet och var dessutom tidigare Sveriges förhandlare för direktivet i ministerrådet, i egenskap av kultur- och demokratiminister i den tidigare röd-gröna regeringen.

– Mänskliga rättigheter kan vi inte förpassa till nationell kompetens utan det är något som EU ska arbeta för och främja. Argumentet som Tyskland för fram, att de inte har råd att göra samhället fritt från diskriminering, är rent skamligt, säger hon till Altinget, och hänvisar till att det svenska näringslivet har klarat av att anpassa sig till svensk antidiskrimineringslagstifting.

Ser en öppning

Att Sverige nu lyfter frågan under ordförandeskapet välkomnas av Alice Bah Kuhnke som därmed ser en möjlighet till att sätta fart på frågan på nytt.

Hon har i kontakter med det den spanska regeringen, som i juli tar över EU-ordförandeskapet efter Sverige, fått garantier på att även de ska driva på i frågan.

Därtill hoppas hon på en förskjutning i Tysklands inställning – som i egenskap av stort land också kan vara avgörande för andra länders inställning – när nu det tyska miljöpartiet ingår i regeringen.

– De tyska gröna gör allt vad de kan i regeringen för att få upp den här frågan på förhandlingsbordet, säger Alice Bah Kuhnke.

Att direktivet fortfarande behövs, trots att det sedan 2008 på många håll blivit omsprunget av annan lagstiftning, är hon övertygad om.

– Direktivet slår fast den botten vi menar att alla EU-medborgare ska ha vad gäller skydd enligt lag mot diskriminering. Det är under all kritik att vi idag har vissa medborgare i EU som har skydd enligt lag och andra medborgare som inte har det, säger hon.

Medan lagstiftning mot diskriminering gått framåt i flera medlemsländer de senaste åren har det stått still, och till och med gått bakåt, i vissa andra. Resultatet är ett splittrat skydd för utsatta grupper inom EU.

– För Sveriges del skulle direktivet inte innebära någon förändring eftersom vi redan har lagstiftning på plats. Men för människor i exempelvis Polen skulle det innebära väldigt mycket, säger Alice Bah Kuhnke.

Tonar ner förväntningar

Sverige ska under de kommande veckorna ta upp frågan för diskussion på tjänstemannanivå bland medlemsländerna och siktar på att frågan står på dagordningen när EU:s jämställdhetsministrarna träffas i juni.

Flera försök att väcka liv i förhandlingarna har dock gjorts under andra ordförandeskap genom åren och EU-minister Jessika Roswall tonade under debatten i EU-parlamentet ner förväntningarna.

– Ordförandeskapets analys är att ett avgörande genombrott inte är troligt inom den närmsta framtiden. Jag inser att det här budskapet inte är det som ni skulle vilja höra men faktum är att så ser situationen ut, konstaterade hon inför ledamöterna.

Alice Bah Kuhnke håller med om att utmaningarna är stora, men ser ändå att steg nu tas framåt.

– Att det nu står på EU:s agenda innebär att då måste i alla fall Ungern och Polen och andra som är motvalls stå för det ännu en gång. Tyskland kommer att ännu en gång behöva upprepa att det inte är värt priset att skydda tyska medborgare mot diskriminering. Och då får vi en chans att synliggöra det och att ställa dem till svars, säger hon.

charlotta@altinget.se