Trots protester vid omröstning: EU får en gemensam migrationspolitik

Det rådde en viss spänning när Europaparlamentet skulle rösta om den historiska asyl- och migrationspakten då det in i det sista rådde tvekan kring resultatet. Alla tio lagtexter i överenskommelsen röstades dock igenom med hygglig marginal och efter omröstningen uttryckte flera ledamöter stor lättnad.

– Det är ett historiskt beslut och ett stor framsteg för Sverige, sade Tomas Tobé (M) som lett parlamentets arbete med en av de centrala lagtexterna i överenskommelsen.

– Vi får nu på plats mer kontroll av den yttre gränsen och kommer att få en minskad invandring till Europa och till Sverige.

Pakten kommer att innebära ett mer enhetligt EU-system för hur asylsökanden ska tas emot, hur snabbt deras ansökan ska hanteras och införa en ”screening” vid EU:s gränser där asylsökanden ska genomgå identitetskontroller och hälsoanalyser.

Den inför också en solidaritetsmekanism som är tänkt att lätta på trycket för de länder vid EU:s gränser som tar emot majoriteten av de asylsökande, det vill säga främst länderna vid Medelhavet. I och med pakten blir andra EU-länder tvungna att antingen ta emot asylsökande som omfördelas, bidra ekonomiskt, med 20 000 euro per asylsökande eller bistå med operativt och tekniskt stöd.

Protester under omröstning

Omröstningen i parlamentet fick stoppas i flera minuter när aktivister skrek från läktaren: ”Denna pakt dödar, rösta nej.”

Men att överenskommelsen är omstridd blev uppenbart redan i tisdags vid en presskonferens med parlamentets huvudförhandlare där flera gav uttryck för att de trots att de skulle rösta för, är starkt kritiska till delar av överenskommelsen.

– Jag firar inte, sade nederländska liberalen Sophie in t’Veld.

– Jag känner att vi måste visa medborgarna att Europa kan leverera men vi måste erkänna att det finns väldigt rättfärdig oro över detta paket. För allting hänger på implementeringen, sade in t’Veld.

Ska kunna utvisas till tredjeland

En av de mest omstridda bestämmelserna i pakten är att det fastslås att medlemsstaterna ska ha möjlighet att ogiltigförklara en ansökan när ett land utanför EU anses vara ett första asylland eller ett ”säkert tredjeland för den sökande”. Det kan innebära att den sökande har familj eller har bott i ett land utanför EU som av EU eller det specifika medlemslandet bedöms som säkert.

Detta är något som redan görs av en del medlemsstater idag – syrier som kommer till Grekland kan till exempel skickas tillbaka till Turkiet som anses vara ett säkert tredjeland för dem.

Malin Björk (V), som har varit parlamentets ansvariga för lagtexten om mottagande av kvotflyktingar, sade till Altinget att detta gör att asylrätten urholkas.

– Nu kommer det sättas i system att applicera säkert tredjeland. Jag tror att det kommer bli betydligt fler ogiltigförklarade asylansökningar som inte kommer att behandlas.

Ylva Johansson, som i egenskap av EU:s inrikeskommissionär har varit en av de ansvariga för pakten från EU-kommissionens sida, håller inte med och sade till Altinget efter omröstningen att det inte blir någon skillnad mot dagens läge.

– Idag har medlemsländerna möjlighet att utse säkra tredjeländer och de gör det. Så det är ingenting nytt. Det som är nytt är att vi också inför möjligheten att ta beslut på EU-nivå om vad som är ett säkert tredjeland.

Fler i förvar?

Överenskommelsen fastslår också ett snabbspår för vissa asylsökande som anses ha mindre möjligheter att få asyl och vars ansökan därför ska behandlas inom 12 veckor. Dessa får inte komma in i landet utan ska hållas kvar vid gränsen.

Kritiker, såsom asylrättsorganisationer, har varnat för att dessa kommer att hållas inlåsta och att även barnfamiljer kommer kunna frihetsberövas. Ylva Johansson menar även här att lagen i princip kommer vara samma som idag.

– När det gäller möjligheten att ha människor i förvar så är det som dagens regler: man har inte rätt att ta någon i förvar bara för att personen är asylsökande men precis som idag är det möjligt att ta ett individuellt beslut ifall det görs en bedömning att den här individen kommer att försvinna om man inte tar ett beslut om förvar. Och de nya reglerna ser ganska lika ut som de vi har idag.

Men Malin Björk menar att fler asylsökande kommer sättas i förvar.

– Nu ökar man de möjligheterna. Man gör att det ska bli en mer systematisk hantering för de som ska komma in i det här snabbspåret. De ska man sätta i förvar.{{toplink}}

 SD: Inte tillräckligt tufft

Det finns också en kritik mot hela pakten från ytterhögern i Europaparlamentet. Charlie Weimers (SD) röstade emot av helt andra skäl än Björk.

– Nu återstår att se om löftena från förespråkarna om minskad migration kommer att besvaras. Vi Sverigedemokrater befarar att så inte blir fallet utan att det krävs en betydligt tuffare migrationspolitik än den som beslutades idag, sade Weimers.

På en fråga om vad det skulle innebära svarade han:

– Vi måste ta konkreta steg för att flytta hela asylprocessen utanför EU annars kommer inte den illegala migrationen att upphöra.

Ännu återstår nu ett formellt godkännande av medlemsländerna i rådet för att asyl- och migrationspakten ska vara slutligt antagen.

natacha@altinget.se