Debatt: Vi behöver nya idéer för ekonomin efter pandemin
DEBATT. Pandemin sätter djupa spår och ekonomin kommer att förändras i grunden. Sveriges måste ta sig an ett uppdämt reformbehov och formulera en tillväxtpolitik som är proaktiv, skriver två forskningsledare vid Entreprenörskapsforum.
Forskningsledare, Entreprenörskapsforum
Enrico Deiaco
Forskningsledare, Entreprenörskapsforum
För att motverka spridningen av det nya coronaviruset har nationer runt om i världen infört allt starkare restriktioner som får hela ekonomin att stanna upp. Varslen hopar sig och pandemin sätter djupa spår: Ekonomin kommer inte bara att försvagas, den kommer att förändras i grunden.
Nu krävs långsiktighet i samhällsdebatten med nya reformidéer, därför samlar Entreprenörskapsforum in policyförslag för ekonomin efter pandemin.
"Stort utrymme för reformer"
Redan innan pandemin bröt ut stod Sverige inför en omfattande strukturomvandling som präglats av globalisering, urbanisering och teknisk utveckling. Dessa megatrender har förändrat de förutsättningar som svensk tillväxtpolitik bygger på.
Samtidigt som svenska företag har dragit nytta av möjligheterna som megatrenderna fört med sig har politiken halkat efter och blivit en bromskloss. Särskilt inom tre områden ser vi ett stort utrymme för reformer:
- Digitalt entreprenörskap och experiment i välfärden
Digitaliseringen erbjuder flera exempel på hur politiken bromsar nyttan med teknisk utveckling. Det entreprenörskap som ligger bakom digitala vårdtjänster och Educational technology (edtech) har behandlats styvmoderligt.
Men med stängda gymnasieskolor har det blivit tydligt att digitala verktyg skapar nya möjligheter för undervisning som inte bara handlar om att arbeta på distans. Nätläkare är långt mer än ett videosamtal, det är en ny logik för hur delar av vården kan organiseras. Digitala alternativ kan både ersätta och komplettera funktioner i skola och vård.
Det som sker ger en fingervisning om den latenta potential som redan finns i den svenska ekonomin. En av de största utmaningarna ligger i att skapa utrymme för lärande, experiment och nya organisationsformer med digitala lösningar inom välfärden. Dessa har förutsättningar att bli en svensk exportframgång om tjänsterna tillåts utvecklas.
- Små och medelstora företags konkurrenskraft
En andra utmaning för tillväxtpolitiken är bättre förutsättningar för att små och medelstora bolag ska bevara sin konkurrenskraft. Entreprenörskap är en knapp men livsviktig resurs i den ekonomiska återhämtningen.
Den svenska ekonomin kommer inte per automatik att återgå till sitt normaltillstånd. Det betyder att företagen behöva rusta sig för en ny ekonomisk verklighet. Deras anpassningsförmåga påverkas av hämmande arbetsmarknadsregler, oklara regler för offentlig upphandling och bristande förutsättningar för att investera i kompetensutveckling. Utöver detta finns goda skäl för att underlätta företagsrekonstruktioner och konkurser så att entreprenörer enklare kan få en andra chans.
- Svensk konkurrenskraft i globala värdekedjor
De stora multinationella företagens verksamheter har fragmenterats i globala värdekedjor som håller på att slitas isär. Nu konkurrerar allt fler länder om den mest flyktiga länken: kunskapsintensiv innovations- och utvecklingsverksamhet.
Om Sverige inte förmår stärka sin konkurrenskraft kommer kunskapsintensiv verksamhet att flytta till andra länder. Det slår hårt mot små och medelstora svenska underleverantörer och tunnar ut den svenska näringslivsdynamiken. Efter krisen måste Sverige ha förmågan att stärka sin position i globala värdekedjor.
Uppdämt reformbehov
I kölvattnet av coronaviruset blir det än viktigare att ta sig an Sveriges uppdämda reformbehov och formulera en tillväxtpolitik som är proaktiv i förhållande till pågående strukturomvandling. Vägen dit går via politiskt fokus på ovanstående tre områden liksom fler policyförslag för reformer av ekonomin efter pandemin. Här har du chans att bidra.
TU: Vårt åtgärdsprogram för stärkt journalistik – regeringen måste agera
Akavia: Regeringen missar rättsväsendets stora utmaningar
