Glöm inte järnvägen i framtidens digitalisering

Debatt | Skriv ut

DEBATT. Nyansera tågdebatten genom att flytta fokus till digitaliseringen, skriver Erik Mossberg, Förändringsexpert på PA Consulting Group. 

Av: Erik Mossberg

Förändringsledningsexpert, PA Consulting Group

Höghastighetstjärnväg ligger många år fram i tiden, och vi måste underhålla dagens spår. Men Sverige behöver öka transportkapaciteten redan nu, och resenärerna kräver höga miljöambitioner. För att nyansera tågdebatten bör fokus flyttas till digitaliseringen, som kan skapa kostnadseffektiva och snabba lösningar på många av järnvägens problem. 

Persontrafik väntas öka med 50 procent

Sverige satte på sig ledartröjan i klimatkampen när vi i fjol lovade att bli helt utsläppsneutrala till år 2050. Den ambitionen innebär stora förändringar på många håll, men kanske mest för transportbranschen. Järnvägen behöver spela en större roll i Sveriges transportmix, eftersom tåg är det mest utsläppseffektiva transportmedlet för långa avstånd. I Trafikverkets senaste basprognos väntas både persontrafiken och godstrafiken på räls öka med över 50 procent fram till år 2040.1 Mer resor och fler varor innebär större variation, rikare liv och ökat materiellt välstånd för Sverige, framförallt om transporten sker på miljövänliga tåg.

Digitalisering skapar ökad kapacitet direkt 

För att framtidens utveckling ska kunna bli verklighet måste järnvägen kunna låta fler tåg gå. Ett sätt att öka kapaciteten är att bygga mer. Under det senaste året har höghastighetsjärnvägen debatterats flitigt och passionerat, och med goda skäl - prislappen räknas i hundratals miljarder kronor och det kommer att ta decennier innan arbetet är färdigt. Men där höghastighetsjärnvägen ger ökad kapacitet på sikt, skapar digitalisering ökad kapacitet redan imorgon. Därför måste digitaliseringens möjligheter lyftas fram även för järnvägen.

Baksidan: belamrat nät

Med ökade förväntningar på fler tågtransporter kommer också baksidan: ökad risk för förseningar och inställda resor när järnvägsnätet blir belamrat. Genom att dra nytta av framstegen inom autonoma fordon, artificiell intelligens, automatisering och digital kommunikation kan vi få ut mer av de spår och stationer som redan ligger där.

Automatisering- snabbare information 

Några exempel: Det skrivs mycket om självkörande bilar, men relativt lite om autonoma intelligenta tåg. Med självkörande uppkopplade tåg som kommunicerar med varandra skulle tågtrafiken kunna köra med ökad täthet. Artificiell intelligens kan ge järnvägens trafikledning bättre möjligheter att koordinera trafiken. Automatiserade processer kan ge oss snabbare och mer fullständig trafikinformation, och digitala gränssnitt kan se till att alla i trafiken har samma bild, vilket underlättar effektiv kommunikation för att lösa störningar som uppstår. 

Initiativ på gång 

Sverige har flera initiativ inom digitalisering på gång som kommer stärka järnvägen. Det handlar om att digitalisera tågplanering och data om spår och växlar, samt skapa ett nationellt digitalt tågledningssystem - utmärkta initiativ som förväntas ge påtagliga förbättringar för järnvägen de kommande åren. Och fler digitala utvecklingsmöjligheter finns.

Flytta fokus i debatten 

Järnvägen är ett komplext system, så alla förändringar tar lång tid. Men digitala projekt mäts oftast i år, inte i decennier. Och prislapparna räknas i miljarder kronor, inte hundratals miljarder. En ny höghastighetsjärnväg skulle stärka Sverige, men digitalisering erbjuder snabbare effekter till mindre kostnader. Flytta därför fokus till digitaliseringen av järnvägen, och låt oss ägna mer tid åt att diskutera hur vi kan utnyttja de möjligheter som därigenom erbjuds.

Sett i ljuset av debatten om höghastighetsjärnväg, och färdigställandetiden för denna, kan framtiden för Sveriges transportkapacitet se avlägsen ut. Det är den inte, och därför är det viktigt att potentialen genom teknisk utveckling lyfts fram. Digitaliseringen av svensk spårtrafik måste ta mer plats i debatten.

Forrige artikel MED: Mindre riksdag – starkare ledamöter MED: Mindre riksdag – starkare ledamöter Næste artikel Replik: Mindre riksdag – minskad representation Replik: Mindre riksdag – minskad representation
Miljardförstärkning av Regeringskansliet: ”Krävs resurser”

Miljardförstärkning av Regeringskansliet: ”Krävs resurser”

300 miljoner kronor extra till Regeringskansliet föreslås i budgeten nästa år för att fullfölja regeringens reformagenda. Under mandatperioden kommer regeringen ha ökat budgeten för den egna myndigheten med nära 30 procent. ”Det finns behov inom många områden”, säger Elisabeth Svantesson (M).

Statskontoret avvecklas – namnet blir kvar

Regeringen och SD har bestämt sig. Statskontoret ska avvecklas i januari 2026. Myndighetens verksamhet ska i stället in i Ekonomistyrningsverket som byter namn – till Statskontoret.