Sluten process när staten går i god för 50 miljarder

Regeringen har hunnit dra på sig kritik från KU för hanteringen kring de statliga gröna kreditgarantierna. Det var kommunikationen mellan miljödepartementets statssekreterare Eva Svedling och Preems vd Magnus Heimburg kring den förestående budgetsatsningen som fick KU-ledamöterna att reagera, både på innehållet och på tonen.

När budgetsatsningen nu ska sjösättas – i form av tio miljarder i kreditgarantier till "stora industriinvesteringsprojekt" för 2021 med start under första halvåret – finns inga planer på att låta förslaget till förordning att gå ut på remiss.

"Viktigt med bred förankring"

Det får Vänsterpartiets klimatpolitiska talesperson Jens Holm att reagera.

– Det är nästan som om man försöker smussla ut det, med argumentet att man ska få ut det så fort som möjligt. Då borde man istället ha förberett det tidigare, man har haft tid, eftersom de var överens redan förra året, säger han med syftning på januaripartierna och fortsätter:

– Det är klart det bästa är om förslaget går ut på remiss. Ju fler som får se det, desto bättre kan resultatet bli. Det är också viktigt för att få en bred förankring. Det är mycket pengar det handlar om.

Förslaget har nu skickats ut från finansdepartementet till de två andra januaripartierna, Liberalerna och Centern. Centerns energipolitiska talesperson Rickard Nordin vill ännu inte uttala sig om förslaget, utan skriver till Altinget att det spänner över flera områden och inte är synkat internt. Frågan om fler än januaripartierna ska få tycka till om utformningen eller ej hänvisar han till regeringen.

Från finansmarknadsminister Åsa Lindhagens (MP) stab lyder svaret att det inte är brukligt att skicka ut motsvarande förslag på remiss, så som sker med utredningar.

L: Kärnkraften en kandidat

Liberalernas närings- och klimatpolitiska talesperson Joar Forssell vet inte hur diskussionen kring behovet av en remissrunda har gått.

– Jag är lite osäker på vad vi har sagt i förhandlingarna. Men remiss är egentligen alltid bra, säger han.

Vad gäller grundfrågan om att staten ska gå in och vara garant för investeringar med hög risk, så är det något Liberalerna länge haft på sin energiagenda. I grunden ligger det ett landsmötesbeslut om kreditgarantier till ny kärnkraft, förklarar Joar Forssell.

– Sedan har det breddats till att bli teknikneutralt och gälla större gröna projekt. Vi har graviterat från kärnkraft till fossilfri energi kan man säga, säger han.

Liberalerna tycker att de gröna kreditgarantierna kan ställas ut för ny kärnkraft?

– Det är ingen skillnad på fossilfria energislag. Det är inte politiker som ska bedöma det. Det måste vara upp till marknaden. Vem och vilken teknik är inte en politisk fråga. Vår uppgift är att få en struktur på plats, inte att avgöra vilken teknik garantierna ska gå till, säger Joar Forssell.

Det viktiga, enligt Joar Forssell, är att kriterierna är teknikneutrala och att kraven på växthusgasutsläpp är "väldigt tuffa". Exportkreditnämndens planer att använda sig av EU:s taxonomi för att avgöra vilka investeringar som är gröna tycker han  är bekymmersamma. Taxonomins krav är för slappa och bör inte bli en allmän standard för vad som är grönt, enligt Joar Forsell.

Om risk för miljardnota

Statliga kreditgarantier innebär i praktiken att staten kan bli sittandes med en miljardnota om investeringar går fel. Men kreditgarantierna är nödvändiga, enligt Forssell, eftersom behovet av grön el kommer vara mycket stort framöver.

– Jag är fine med att staten tar en del av risken. Även om jag som liberal i grunden anser att det inte ska behövas kreditgarantierna, utan att marknaden skulle hantera det, säger han.

Vänsterpartiets Jens Holm suckar över att Liberalerna lyfter fram kärnkraften. 

– Jag önskar man kunde ha lämnat kärnkraftsdiskussionen bakom sig i det här. Jag trodde inte ens Liberalerna vill att staten ska gå in och ta den risken, för att bygga ny kärnkraft. En grön investering ska ju omfatta alla miljömål, inte bara klimatmålet, säger han.

Oklart kring gröna kriterier

Vilka kriterier som ska sättas upp i den nya förordningen för vad som är en grön investering är ännu oklart, det vill säga som Riksgälden ska utgå från i sin bedömning. Altinget har inte fått någon intervju med finansmarknadsminister Åsa Lindhagen (MP). En politisk tjänsteman på departementet nämner klimatramverket och miljömålen som exempel på möjliga verktyg, men att man återkommer om detaljerna.

Riksgälden fick i slutet av förra året ett uppdrag från regeringen att förbereda att kunna ställa ut de statliga gröna kreditgarantierna. Myndigheten har sökt efter en "senior miljöexpert" som ska "hantera beslutsprocessen samt analysera miljömässigheten i olika investeringar och projekt som kan bli föremål för en grön kreditgaranti. I arbetet ingår att engagera och hantera externa konsulter." Ansökningstiden till projektanställningen gick ut i slutet av april.

Holm: Risk för miljömålskrock

Jens Holm anser att det finns uppenbara svårigheter och risker kring att dra gränser för vad som är gröna industriinvesteringar.

– Med regeringens politik, med ökad reduktionsplikt och inblandning i flygbränsle och andra förslag, kommer användningen av biobränslen att öka med 70 procent till år 2030. Man kan inte gå in med statliga kreditgarantier för biobränslesatsningar som strider mot andra miljömål. Det måste syfta till att alla miljömål nås, framför allt måste klimatet och den biologiska mångfalden gå i hand i hand, säger han.

johanna@altinget.se