M i Försvarsberedningen: S axlar inte sitt ansvar för säkerheten

Beatrice Ask (M)
Ordförande i försvarsutskottet, ledamot i Försvarsberedningen
Hans Wallmark (M)
Vice ordförande utrikesutskottet, ledamot i Försvarsberedningen
Karin Enström (M)
Ordförande i konstitutionsutskottet, ledamot i Försvarsberedningen

 

Försvarsberedningen har nu presenterat sin slutrapport. Det är en gedigen produkt på sammanlagt 355 sidor av säkerhetspolitisk analys och en lång rad bra och konkreta förslag hur Sveriges försvar kan stärkas. Det ska beredningens ledamöter och sekretariat ha all heder av.

Problemet är bara att Socialdemokraterna i sista stund meddelade att de inte kunde binda sig vid att finansiera den ekonomiska ramen. Därför kunde Moderaterna inte skriva under beredningen.

Tvungen att lämna

Rapportens olika delar – den säkerhetspolitiska analysen, förslagen för att stärka försvaret och den ekonomiska ramen – utgör en odelbar helhet. Det går inte att ta bort en del utan att helheten faller.

Socialdemokraterna gjorde just detta och ville inte gå med på ett försvarsanslag på 1,5 procent av BNP år 2025, vilket ledde till att beredningen sprack och de borgerliga partierna var tvungna att lämna den.

Centralt underlag

I sak är rapporten den mest genomarbetade, realistiska och tydligt kostnadsberäknade slutprodukt som Försvarsberedningen lämnat ifrån sig i modern tid. Försvarsberedningens rapport utgör ett centralt underlag inför det kommande försvarsbeslutet och det vore mycket illa om förslagen i rapporten inte genomförs i sin helhet.

Stora brister

Den säkerhetspolitiska analysen som ligger till grund för rapporten konstaterar att säkerhetsläget är instabilt och oförutsägbart och att Sveriges militärstrategiska läge har försämrats på grund av den politiska utvecklingen i Ryssland och den ökade ryska militära förmågan.

Dagens svenska krigsorganisation har stora brister och begränsningar och är inte utformad för att kunna möta den hotbilden.

Alla försvarsgrenar stärks

Därför föreslår Försvarsberedningen att en ny organisation införs från och med 2021. Det innebär en utökning av antalet sammanlagda befattningar från dagens 60 000 till 90 000 på sikt, vilket betyder att antalet grundutbildade med totalförsvarsplikt måste fördubblas upp till 8 000 per år.

Stora investeringar måste också göras i vidmakthållande av befintlig materiel och anskaffning av ny materiel, särskilt mängdmateriel som ammunition, fordon och personlig utrustning.

Utökningen av krigsorganisationen innebär också att nya förband måste upprättas. Beredningen pekar bland annat ut mellersta Norrland, Uppsala och Göteborg som nya regementsorter. Alla försvarsgrenar stärks. Det handlar till exempel om ytterligare en ubåt, robotluftvärn till Visbykorvetterna, utökat antal armébrigader, renovering och uppgradering av samtliga stridsvagnar och stridsfordon samt att ett flertal av dagens Jas Gripen behålls längre än planerat.

Natomedlemskap

Dessa förslag ligger mycket nära det som Moderaterna föreslog i vår försvarsrapport från juni 2018 och som vi har drivit i Försvarsberedningen och i riksdagen sedan dess. Våra förslag går hand i hand med Moderaternas mål att försvarsanslaget år 2028 ska uppgå till två procent av BNP. Den av riksdagen antagna M/KD-budgeten och tillskotten till försvaret är ett första steg på den trappan.

Vid sidan om ett starkare nationellt försvar är Moderaternas andra huvudprioritering ett svenskt Natomedlemskap.

Vi är garanterna

Sverige måste säkras i en allt mer orolig omvärld. Moderaterna kommer därför tillsammans med Centerpartiet, Kristdemokraterna och Liberalerna att verka för att Försvarsberedningens förslag och ekonomiska ram realiseras genom ett försvarsbeslut år 2020.

Det är vi som är garanterna för en stärkt svensk försvarsförmåga i en orolig tid när dagens socialdemokrati inte förmår att axla sitt ansvar för Sveriges säkerhet.

debatt@altinget.se