S i Försvarsberedningen: Märklig tvärvändning av M och L

DEBATT. Tidigare ansåg M och L att beslut om finansieringen inte var nödvändigt för vår rapport. Det är därför märkligt att partierna nu har helt andra krav och därmed hoppar av, skriver Socialdemokraterna i Försvarsberedningen

Björn von Sydow (S)
Ordförande Försvarsberedningen
Kenneth G Forslund (S)
Ordförande utrikesutskottet, ledamot i Försvarsberedningen
Niklas Karlsson (S)
Vice ordförande försvarsutskottet, ledamot i Försvarsberedningen

 

Försvarsberedningen har nu avslutat sitt arbete och i enlighet med sina anvisningar slutrapporterat till försvarsministern. Vi socialdemokrater står bakom den säkerhetspolitiska analysen, huvuddragen i den försvarspolitiska inriktningen och det behov av att förstärka det militära försvaret, som kommer till uttryck i rapporten.

Rapporten kan enligt vår mening utgöra utgångspunkten för nästa försvarspolitiska inriktningsbeslut åren 2021 – 2025. Beredningens arbete utgör en helhet när det gäller såväl det civila som militära försvaret och därför bör beslutet ha inriktningen att reformera totalförsvaret. Vi eftersträvar en bred förankring i riksdagen om den framtida inriktningen för försvarspolitiken.

M, C, KD och L:s avhopp

Försvarsberedningens arbete har pågått i två år, tre månader och 14 dagar. Naturligtvis har det funnits olika åsikter, diskussioner och till och med konflikter, men totalt sett har arbetet skett i stor enighet.

Med fyra dagar kvar och en slutrapport där samtliga åtta partier ställer upp på huvuddragen, valde Moderaterna, Centerpartiet, Kristdemokraterna och Liberalerna att hoppa av. Avhoppet manifesterades i att de inte undertecknade den slutrapport de faktiskt står bakom.

Märkliga krav

Försvarsberedningen är enig om det allt allvarligare säkerhetspolitiska läget, vilken inriktning som önskas för det framtida försvaret och vad som är prislappen på den försvarsorganisationen. Men framför allt har Moderaterna varit drivande i att Socialdemokraterna, baserat på detta, ska binda sig till den framtida finansieringen.

Det är egentligen ett ganska märkligt krav. Hela beredningen är överens om texterna i Försvarsberedningens slutrapport i det avslutande kapitlet ”Konsekvenser och förslag till anslagsförstärkningar”, alltså det kapitel som handlar om finansieringen.

Inhämta yttranden

”Försvarsberedningen betonar att de föreslagna anslagsförstärkningarna utgör grund till försvarsbudget och investeringsplan för 2021 – 2025 men att dessa hanteras inom ramen för ordinarie budgetprocess.”

Vidare skrivs i slutrapporten: ”Försvarsberedningen har inte förutsättningar att bedöma hur förslaget till tillskott ska finansieras. Det åvilar ytterst regeringen att, inom ramen för en samlad statsbudget, i försvarsbeslutspropositionen och budgetpropositioner återkomma med möjlig finansiering av de förslag beredningen lämnar i denna och föregående rapport.”

Vi vill inte upprepa misstag

Vi socialdemokrater är tydliga i vår bilaga till Försvarsberedningens slutrapport där vi skriver: ”När det gäller försvarsbeslutets ekonomiska ram är vi från socialdemokratiskt håll i dag inte beredda att binda oss vid en politisk uppgörelse.”

Vi vill helt enkelt att regeringen på traditionellt sätt ska inhämta yttranden från Försvarsmakten och Försvarets materielverk för att därigenom stämma av de ekonomiska beräkningarna. Vi vill inte upprepa dyrköpta erfarenheter med underfinansierade försvarsbeslut.

Inte kvalificerat nog

Det här borde inte vara några konstigheter för Moderaterna, Centerpartiet, Kristdemokraterna och Liberalerna. Det var det uppenbart inte när Försvarsberedningens arbete inleddes den 1 februari 2017.

Då uttryckte sig Allan Widman (L) så här: "Det här gänget är liksom inte kvalificerat nog att göra sådana bedömningar. Vårt fokus är försvar och säkerhet, säger han. Jag tror inte det är möjligt för oss att ha en sådan överblick över hur vi kan flytta pengar från skolan, från vården eller något annat." (TT 2017-02-01)

Moderaternas Hans Wallmark yttrade sig vid samma presskonferens på följande sätt om regeringens direktiv till Försvarsberedningen vad gällde ekonomi och finansiering: ”ett ok man hittat på för att kyla av stämningen i rummet”.

Stärkt försvarsförmåga

Vårt mål är att fortsätta stärka svensk försvarsförmåga. Därför är det viktigt att regeringen nu arbetar fram ett förslag till långsiktigt försvarspolitiskt beslut som håller i längden.

Ett beslut som ger Sverige ett krigsavhållande försvar, som kan tas i bred enighet och ha en solid ekonomisk grund.

Beslutskedja: Motståndskraft: Inriktningen av totalförsvaret och utformningen av det civila försvaret 2021–2025

20/12
2017
5/12
2018
12/4
2019
14/5
2019
15/5
2019
24/5
2019
24/5
2019
24/5
2019
24/5
2019
29/11
2019
20/3
2020
3/6
2020
12/6
2020
18/6
2020
28/8
2020
11/9
2020
15/10
2020
16/10
2020
16/10
2020
23/10
2020
30/10
2020
15/12
2020
15/12
2020
18/12
2020
18/12
2020
19/2
2021
19/2
2021
5/3
2021
2/7
2021
14/1
2022
1/4
2022

Forrige artikel MP: Orimligt att Försvarsberedningen ska ha makt över reformutrymmet MP: Orimligt att Försvarsberedningen ska ha makt över reformutrymmet Næste artikel M i Försvarsberedningen: S axlar inte sitt ansvar för säkerheten M i Försvarsberedningen: S axlar inte sitt ansvar för säkerheten
Så mycket får myndigheterna

Så mycket får myndigheterna

Kriminaliteten och säkerhetsläget präglar regeringens fokus i budgeten. Försvarsmakten, Polismyndigheten och Kriminalvården är de myndigheter som får mest.