MP: Orimligt att Försvarsberedningen ska ha makt över reformutrymmet

DEBATT. Det är orimligt att borgerliga partierna vill ge Försvarsberedningen makt över budgetprocessen och reformutrymmet kommande år, skriver Miljöpartiets Karolina Skog och Elisabeth Falkhaven.

Karolina Skog (MP)
Riksdagsledamot och ekonomiskpolitisk talesperson
Elisabeth Falkhaven (MP)
Riksdagsledamot och försvarspolitisk talesperson

 

Nu är Försvarsberedningens arbete med att gemensamt ta fram förslag för totalförsvarets långsiktiga utveckling och svensk säkerhetspolitik färdigt. Majoriteten av partierna i riksdagen står bakom förslagen i rapporten. Miljöpartiet står också bakom huvuddelen av rapporten.

Vi behöver brett förankrade beslut i säkerhetspolitiska frågor och det är därför tråkigt att de borgerliga partierna i slutskedet valde att hoppa av. För oss är det självklart att medel som ska fördelas inom svenska statens budget fördelas i budgetprocessen. Hur ska de som har ansvar för hela statens budget annars ha en möjlighet att ta det ansvaret?

Ingen isolerad ö

Det vore inte hållbart att en grupp försvarspolitiker själva får bestämma över en så stor del av reformutrymmet framåt. Inte ens under borgerliga regeringar har en sådan ordning varit gällande.

Utöver behov för utbyggt totalförsvar finns det andra stora behov för till exempel sjukvård, miljö, skola och flera andra områden. En ordinarie budgetprocess tar hänsyn till alla områden – det är i den processen avvägningarna måste ske, inte i Försvarsberedningen. Vilka fler sakpolitiska grupper tycker de borgerliga partierna ska ha sådan makt över budgetprocessen?

Försvaret kan inte heller ses som en isolerad ö, utan som en del av samhället. Även om försvaret i ett krisläge ska kunna fungera utan essentiella samhällsfunktioner så behöver även Försvarsmakten vägar att köra på, rent vatten och mat.

En bred säkerhetspolitik

Genom sitt beklagliga agerande cementerar de borgerliga partierna uppfattningen att försvarsfrågan enbart är en fråga om pengar till militärt försvar och materiel. Försvars- och säkerhetsfrågor är mycket bredare än så.

Säker tillgång till rent dricksvatten, förebygga och hantera torka och bränder, samt minska beroende av att importera så kallade insatsvaror som olja och gödningsmedel till matproduktionen är högaktuella frågor som vi ser som naturliga delar av en bred säkerhetspolitik.

När vi betraktar det oroliga läget i vår omvärld är det faktum att svensk matproduktion är beroende av insatsvaror från instabila länder något som behöver bemötas med kraftfulla åtgärder. Även om de frågorna ligger under näringspolitiken så är det säkerhetspolitik. Arbetet mot desinformation kommer på motsvarande sätt delvis ske inom kulturpolitikens område. Det är inte mindre viktigt för säkerheten för det.

MP delar bilden

För att göra en ansvarsfull förstärkning av säkerhet och försvarsförmåga måste vi bredda säkerhetsfrågan. Ett decentraliserat elsystem, ökad matproduktion, skydd av dricksvatten och en aktiv politik för att stärka demokratin, det fria ordet är exempel på frågor som vi menar måste ingå.

Miljöpartiet har deltagit fullt ut i Försvarsberedningens arbete och delar bilden att totalförsvarsförmågan behöver stärkas. Det handlar om höjda anslag, men också att vi breddar synen på säkerhet och försvar för att inte riskera att vara oroväckande oförberedda inför framtidens hot.

Beslutskedja: Motståndskraft: Inriktningen av totalförsvaret och utformningen av det civila försvaret 2021–2025

20/12
2017
5/12
2018
12/4
2019
14/5
2019
15/5
2019
24/5
2019
24/5
2019
24/5
2019
24/5
2019
29/11
2019
20/3
2020
3/6
2020
12/6
2020
18/6
2020
28/8
2020
11/9
2020
15/10
2020
16/10
2020
16/10
2020
23/10
2020
30/10
2020
15/12
2020
15/12
2020
18/12
2020
18/12
2020
19/2
2021
19/2
2021
5/3
2021
2/7
2021
14/1
2022
1/4
2022

Forrige artikel V i Försvarsberedningen: V i Försvarsberedningen: "Onödig oro och en upptrissad hotbild" Næste artikel S i Försvarsberedningen: Märklig tvärvändning av M och L S i Försvarsberedningen: Märklig tvärvändning av M och L
Så mycket får myndigheterna

Så mycket får myndigheterna

Kriminaliteten och säkerhetsläget präglar regeringens fokus i budgeten. Försvarsmakten, Polismyndigheten och Kriminalvården är de myndigheter som får mest.