S vill ha regemente i Kiruna – svalt intresse från regeringen

Av | | Skriv ut

Socialdemokraterna tänker driva frågan i försvarsberedningen om att återupprätta ett regemente i Kiruna, enligt Peter Hultqvist (S). Men försvarsminister Pål Jonson (M) är tveksam. “Jag tycker det är viktigt att Försvarsmakten i första hand växer på befintliga platser.“ säger han.

Socialdemokraterna tänker driva i försvarsberedningen att Kiruna återigen får ett regemente, genom att I22 återupprättas. Det sade Peter Hultqvist (S), tidigare försvarsminister och numera ordförande i riksdagens försvarsutskott, vid Folk och försvars rikskonferens i Sälen.

– Vi föreslår det nu därför att försvarsberedningen är i början av sitt arbete och då vill vi naturligtvis tydliggöra den här ståndpunkten, säger Hultqvist till Altinget.

Det finns en lång rad anledningar till att Kiruna bör ha ett regemente, enligt Hultqvist som bland annat räknar upp Malmbanan, gruvbrytningen, gränssamarbete med Norge och Finland samt Hemvärnets Lapplandsjägargrupp.

– Det finns både en grundstruktur att bygga på, men också ett strategiskt läge. Samtidigt så är ju spänningsläget i Arktis under uppgång, säger Peter Hultqvist.

Försvarsministern hoppar inte högt

Men försvarsminister Pål Jonson (M) är tydligt sval inför förslaget. Han påpekar att Försvarsmakten inte efterfrågar ett nytt regemente i Kiruna.

– Försvarsmakten har föreslagit i första hand att det ska handla om ett detachement utanför Kiruna, snarare än ett regemente. Försvarsmakten pekar på en del risker som är kopplade när det kommer till överbyggnad, när det kommer stabsfunktioner och så vidare. Det här får bli en sådan sak som försvarsberedningen får arbeta vidare med, säger Pål Jonson till Altinget.

Samtidigt anser Pål Jonson, precis som Hultqvist, att den militära närvaron i norra Sverige och Finland behöver stärkas. Men att det kanske inte behöver ske i formen av ett regemente, utan som ett detachement, det vill säga en styrka som hör till ett befintligt regemente på annan ort.

– Rent principiellt så tycker jag att vi fattade beslut om många organisationsenheter vid förra försvarsbeslutet, närmare bestämt sex stycken. Jag tycker det är viktigt att Försvarsmakten i första hand växer på befintliga platser och bygger ut verksamheten där, säger Pål Jonson.

Forrige artikel Lärosätenas skydd av forskningsdata ska granskas av Riksrevisionen Lärosätenas skydd av forskningsdata ska granskas av Riksrevisionen Næste artikel Aldrig mer Nord Stream: EU och Nato förnyar samarbete och pekar ut yttre fiender Aldrig mer Nord Stream: EU och Nato förnyar samarbete och pekar ut yttre fiender
Så mycket får myndigheterna

Så mycket får myndigheterna

Kriminaliteten och säkerhetsläget präglar regeringens fokus i budgeten. Försvarsmakten, Polismyndigheten och Kriminalvården är de myndigheter som får mest.

Försvarsmyndigheternas jakt på folk

Inte bara Försvarsmakten ska växa, utan också de övriga myndigheterna på försvarsområdet. Att hinna rekrytera är en utmaning, även om både FOI och Plikt- och prövningsverket säger sig vara populära arbetsgivare. ”Vi lyckas ganska bra”, säger FOI:s Jens Mattsson.

Miljardförstärkning av Regeringskansliet: ”Krävs resurser”

300 miljoner kronor extra till Regeringskansliet föreslås i budgeten nästa år för att fullfölja regeringens reformagenda. Under mandatperioden kommer regeringen ha ökat budgeten för den egna myndigheten med nära 30 procent. ”Det finns behov inom många områden”, säger Elisabeth Svantesson (M).