KU-kritiken: Ministrarna dröjer med svar

Fler än fyra av tio interpellationssvar försenades under det senaste riksdagsåret. Det konstaterar konstitutionsutskottet i en granskning som debatteras i riksdagen i dag.

– Den siffran är för hög. En interpellation utgår ofta från att det hänt någonting i samhället och att man vill ha svar på hur regeringen hanterar det. Då är det olyckligt om en sådan fråga blir fördröjd, säger Ida Karkiainen (S), ordförande i konstitutionsutskottet. 

Förra våren uppmärksammades att riksdagsledamöter fått vänta i över två månader på att få svar från finansminister Elisabeth Svantesson (M).

Av granskningen framgår det att hon står för störst andel försenade svar. Knappt var femte gång har Svantesson svarat inom tidsfristen på två veckor, och sex av tio gånger har det dröjt mer än dubbelt så lång tid innan hon kommit till riksdagen. 

Justitieminister Gunnar Strömmer (M) har även han haft utmaningar att hinna med och har dröjt med svar i sju av tio fall.

Erik Ottoson (M), vice ordförande i konstitutionsutskottet, pekar på att både Svantesson och Strömmer har mycket på sitt bord och betonar att andelen förseningar totalt sett är mindre än föregående år. Finansministern själv har sagt att det svenska ordförandeskapet ledde till en ”exceptionell vår”.

– Målbilden är att alla ska komma in i tid. Men vi förstår ju också att det finns saker som kan komma emellan. Ministrar kan inte heller bli gisslan hos riksdagen och inte kunna göra något annat, säger Ottoson till Altinget.

Men Ida Karkiainen är kritisk. 

– Det finns regelverk som man behöver följa trots att man har en aktualitet i sina frågor. Det är kanske till och med ännu viktigare att stå i riksdagen och debattera de frågorna just precis för att de är aktuella, säger hon.

– Det är klart att EU-ordförandeskapet har inneburit ett större tryck på regeringens kalendrar. Men i slutändan kokas det ned till prioriteringsfrågor. Hur prioriterar man sin tid? Det är ju till syvende och sist ett ansvar som varje minister har. 

S-baksmälla?

Även den tidigare regeringen hade svårigheter med att få tiden att räcka. Magdalena Andersson hade, under sin tid som finansminister, förseningar som vissa år uppgick till 80 procent av interpellationerna. Tidigare justitieminister Morgan Johansson står för störst andel fördröjda svar sedan 2014 (85 procent, riksdagsåret 2017/2018).

– Det fanns en bild hos vissa partier, kanske främst i Socialdemokraterna, att den här regeringen är särskilt dålig på detta. Det menar jag ändå att den här granskningen motbevisar, säger Erik Ottoson.

– Regeringen är snäppet bättre än den förra såhär långt. Och man kan konstatera att även om de är försenade så är det sällan det drar ut väldigt långt på tiden.

Flest förseningar skedde 2014/2015. Då dröjde mer än hälften av S- och MP-regeringens interpellationssvar (54 procent). 

– Vi socialdemokrater har inte haft en bild av att vi skulle ha varit fläckfria på det här området, utan vi vet att det här är ett problem som är återkommande. Det är därför det är viktigt att vi följer den här frågan, säger Ida Karkiainen. 

Konstitutionsutskottet skriver i sitt betänkande att de förutsätter att regeringens arbete med att motverka förseningar fortsätter tills att alla interpellationer besvaras i tid.

För att underlätta för ministrarnas planering har riksdagen sedan 2015 schemalagt tillfällen för interpellationssvar i kammaren, vanligtvis tisdagar och fredagar. Men sedan dess ligger förseningarna i princip kvar på samma nivå. 

Ida Karkiainen tycker att statsministern kan uppmana statsråden att prioritera interpellationer. 

– Riksdagen har gjort ett stort arbete för att möta statsrådens tunga kalendrar. Vi har all respekt för att de har mycket att göra, och vi förutsätter att den respekten också finns på motsatt sida.

Altinget har sökt finansminister Elisabeth Svantesson. 

miol@altinget.se