Skolverket: Fyra förslag till ett gemensamt skolval

Av Rebecka Prahl | 12 september 2023 kl. 4:00 | Skriv ut

Det krävs en utredning innan ett gemensamt skolval kan komma på plats, menar Skolverket, som samtidigt lägger fram fyra olika lösningar för hur systemet kan organiseras.

I utredningen om en mer likvärdig skola föreslås Skolverket ansvara för ett gemensamt skolval till kommunala och fristående grundskolor. Myndigheten fick därför i uppgift från förra regeringen att se över hur det skulle kunna genomföras.

Skolverket menar att ett gemensamt antagningssystem i enlighet med den modell som föreslagits i betänkandet inte är möjligt, men lämnar också förslag på hur det skulle kunna organiseras.

Jenny Kallstenius på Skolverket är ansvarig enhetschef för uppdraget.

– Det behövs att man gör en ordentlig juridisk genomlysning. Det är så pass stora frågor att vi bedömer att det här är någonting som man behöver tillsätta en ny utredning om. Innan de frågorna är fullt utredda så är det väldigt svårt, om inte omöjligt för oss som myndighet att ta ställning till vilka konsekvenser det skulle få, säger hon till Altinget.

Bland annat behöver en utredning kolla på hur statens ansvar för skolplacering kan förenas med kommuners och enskilda huvudmäns ansvar över utbildningen samt hur ansvarsfördelningen ska se ut mellan stat, kommun och huvudman, menar Skolverket.

– Det är också en väldigt politisk fråga, hur man vill att skolan ska styras, säger Jenny Kallstenius.

Fyra tillvägagångssätt

Samtidigt bedömer myndigheten att ett gemensamt skolval skulle kunna minska segregationen och öka likvärdigheten i svensk skola. Man lägger fram fyra alternativ på hur ett skolvalssystem skulle kunna se ut.

– Vi tror att det finns stora fördelar med att utreda de här frågorna ytterligare. Det som våra jurister landade i var att förutsättningarna inte finns på plats än, så det handlar om att man måste göra en ännu mer djupgående utredning och fatta ett politiskt beslut om hur man vill att det ska vara, säger Jenny Kallstenius.

Utredningen om en mer likvärdig skola föreslog ett nationellt skolvalssystem i kombination med ett tydligare regelverk. Skolverket har även utrett ett andra tillvägagångssätt som innebär ett nationellt skolvalssystem utan förändringar i regelverket. Men man kommer fram till att ett skolvalssystem utan tydligare regelverk inte har samma möjligheter att stärka likvärdigheten.

Man pekar också ut ett tredje möjligt tillvägagångssätt, som är att införa ett tydligare nationellt regelverk utan att införa ett gemensamt skolvalssystem på nationell nivå. Samt ett fjärde sätt vilket är att bygga ut ett nationellt utformat stöd till skolväsendet utan genomförande av varken ett gemensamt skolvalssystem eller förändringar i regelverket.

– Vi tar inte i dagsläget ställning och förordar det ena eller det andra, utan mer att man kan tänka på frågan på olika sätt, säger Jenny Kallstenius och fortsätter:

– Både regeringen, vi och många andra hade säkert önskat att vi skulle hitta lösningen, men det som våra jurister såg ganska snabbt var att det är så pass många utredningsbitar kvar innan vi kan se hela bilden. Vi skickar vidare det här till regeringen med förhoppning om att det ska bidra till en fortsatt bra beredningsprocess.

Hur skulle ett gemensamt skolvalssystem påverka huvudmännen?

– Om systemet bygger på att Skolverket ska fatta beslut om skolplacering, så behöver huvudmännen rapportera in till oss hur många platser man bedömer att man kommer ha på en specifik skolenhet.

Det finns också en oro för att det ska leda till mindre flexibilitet, berättar Jenny Kallstenius.

– I dag kan huvudmän lokalt vara lite mer snabbfotade än när det blir något som ska organiseras centralt. Det är en farhåga som har lyfts till oss. Och vi vet ju inte hur det skulle kunna bli eftersom vi inte vet hur regelverket skulle kunna utformas, säger hon och fortsätter:

– Det är många praktiska frågor som dyker upp, till exempel skolskjutsar och urvalskriterier. Hur bestämmer man vem som får en skolplacering eller inte. Detta har huvudmännen bra koll på. Det finns en oro om vad som kommer hända om detta ska hanteras centralt. Det skulle kunna leda till mer transparens, men det skulle också kunna leda bli mindre flexibelt.

Skolverket hade också i uppdrag att ange en tidsuppskattning för hur lång tid det kan ta att införa ett gemensamt skolval men har inte redovisat någon sådan, men pekar på att det tog UHR omkring sex år att utveckla antagningssystemet för högskolan, vilket ger en indikation.

Altinget söker skolminister Lotta Edholm (L).

Beslutskedja: Ökad likvärdighet genom minskad skolsegregation och förbättrad resurstilldelning

KOMMITTÉDIREKTIVKommittédirektiv: Ökad likvärdighet genom minskad skolsegregation och förbättrad resurstilldelning

Regeringen har tillsatt en utredning.

Det krävs en utredning innan ett gemensamt skolval kan komma på plats, menar Skolverket, som samtidigt lägger fram fyra olika lösningar för hur systemet kan organiseras.

Fyra tillvägagångssätt

Beslutskedja: Ökad likvärdighet genom minskad skolsegregation och förbättrad resurstilldelning

Läs utbildning gratis i 14 dagar

Få en politisk överblick gratis