Tolv universitetsrektorer: En kraftfull forskningssatsning – viktigare än nånsin

Af Tolv rektorer på några av Sveriges största universitet
Se undertecknarna i rutan nedan

Denna vecka skulle många av oss ha medverkat i intensiva diskussioner och överläggningar i Almedalen. Där skulle vi bland annat ha fört fram nedanstående fem skäl till att Sverige i dagens läge mer än någonsin behöver en kraftfull satsning på forskning och innovation.

Säkra Sveriges roll

De senaste månadernas pandemi har haft dramatiska och genomgripande effekter på samhällsliv, näringsliv och ekonomi. SARS-CoV-2 forcerar utfasningen av mogna produktionsmetoder, varor och tjänster. För att säkra Sveriges roll som en ledare för en ny generation av innovativa lösningar krävs en förstärkt satsning på forskning, nyttiggörande och innovationsutveckling.

Vi vill lyfta fem skäl

Forskningsfinansiärer, lärosäten, företag och organisationer inkom under 2019 med omfattande underlag och inspel till arbetet med höstens forsknings- och innovationsproposition. Här ska vi inte upprepa eller addera nya förslag till dessa inspel utan i stället lyfta fram fem skäl till att den aktuella pandemin ökat behovet av en generellt kraftfull statlig forsknings- och innovationssatsning, med tunga satsningar redan från och med hösten 2020.

1. Globala värdekedjor och nätverk stöps om – stark forskning skapar attraktivitet

Forskning i världsklass som tar fram data, metoder, resultat och kunskaper kopplade till aktuella utmaningar är en förutsättning för att vara relevant i regionala, nationella och internationella nätverk. En stark och balanserad satsning mellan grundforskning, tillämpad forskning och innovationsstöd är av yttersta vikt om Sverige även fortsatt ska vara ett ledande forsknings- och innovationsland. En sådan satsning är avgörande för vår konkurrenskraft, välfärd och vår omställning för hållbar tillväxt.

I pandemins kölvatten ser vi hur globala produktionssystem, leverantörskedjor och innovationsnätverk stöps om. Investeringar i ny kapacitet görs enligt ny logik och skapar ett nytt ekonomiskt landskap. Tidigare upparbetade värdekedjor samt kraven på leverantörer och producenter förändras och behovet av nya innovationsnätverk ökar.

De större företagen ser över investeringar i forskning och produktion och gör avvägningar angående lokaliseringen av framtida satsningar. Var finns de rätta förutsättningarna och var ska produktion förläggas? De länder som satsar på forskning och utveckling av kreativa miljöer, testbäddar och infrastrukturer, kommer ha möjlighet till framtida investeringar från globala företag. För att positionera sig i detta landskap är det viktigare än någonsin att Sverige är en attraktiv forsknings- och innovationsmiljö.

2. Privata FoU-investeringar och näringslivets kris

Pandemin har försatt stora delar av näringslivet i kris, och många företag som normalt investerar mycket i forskning och utveckling (FoU) brottas med akuta problem. Därför måste vi räkna med att näringslivets investeringar i forskning och utveckling kommer att sjunka under kommande år. Staten behöver i detta läge möta upp med ökade investeringar i forskning och utveckling. Det krävs både för att behålla nivån av FoU-investeringar och för att stimulera ytterligare privata investeringar, både från företag som redan finns här och för företag som vi attraherar till Sverige.

3. Stötta innovationsföretag i tidigt skede

Att förbättra möjligheten för tidiga innovationsföretag att under längre tid växa i Sverige blir viktigt för att skydda värdet av våra forskningsinvesteringar. Förstärk de system som stödjer innovativa företag inom exempelvis nya material, energilagring, life science och digitalisering. Fokus bör här även läggas på forskning och innovation för teknologier, affärsmodeller och systemlösningar för socialt och miljömässigt hållbara värdekedjor.

Många unga kunskapsintensiva företag riskerar att abrupt slås ut i den aktuella krisen, då tillgången på riskvilligt kapital har minskat i och med covid-19. Dessa företag saknar förutsättningar att lösa likviditetsproblemen via lån. Att skapa omedelbar tillgång till ägarkapital eller bidrag är troligen enda sättet att rädda många av företagen från konkurs eller att köpas upp i ett för tidigt skede av intressenter som inte värnar den långsiktiga utvecklingen i Sverige. Kommersialiseringsbara forskningsresultat, som kommit fram från forskning finansierad med mångmiljonbelopp av offentliga medel, riskerar att omintetgöras och Sveriges innovationskraft riskeras att allvarligt hämmas.

4. Avkastningsstiftelser försvagas temporärt

Avkastningsstiftelser, det vill säga stiftelser som stödjer svensk forskning med stora belopp och som finansierar detta stöd med näringslivets aktieutdelningar, betyder mycket för svensk forskning. Flera av dem är särskilt avgörande för den grundläggande forskningens långsiktiga utveckling och för yngre forskares möjlighet att utvecklas. Som ett resultat av inställda eller minskade aktieutdelningar till följd av pandemikrisen är risken överhängande att dessa stiftelser kommer ha reducerad kapacitet att finansiera forskning under kommande år. Här behövs en statlig forskningssatsning för att överbrygga nedgången och hindra att en generation unga forskare slås ut.

5. Nutida satsningar säkrar framtidens kompetensförsörjning

En kraftfull statlig forsknings- och innovationssatsning nu säkrar vår framtida kompetensförsörjning via den nationellt välutbyggda strukturen för högre utbildning som under årtionden byggts upp och nu finns redo att användas.

En viktig grund för svensk konkurrenskraft är den höga utbildningsnivån med en starkt forskningsanknuten högskoleutbildning i strategiskt utvalda områden. I tider av omställning blir behovet av ny kompetens i näringslivet än viktigare, både bland unga som gör debut på arbetsmarknaden och bland de redan yrkesverksamma.

Behövs offensiv politik

Sammanfattningsvis, när pandemins akuta skede går över behöver vi en offensiv forsknings- och innovationspolitik som bidrar till Sveriges attraktivitet och rustar oss för både långsiktig ekonomisk konkurrenskraft och hållbar utveckling.

debatt@altinget.se