26 punkter ska reformera yrkesutbildningen

Svenskt näringsliv vill se en maktförskjutning från det offentliga till näringslivet vad gäller gymnasial yrkesutbildning. Organisationen har formulerat en reformagenda som ska ge branscherna större inflytande och lösa yrkesutbildningens huvudproblem. 

Under onsdagen presenterade Svenskt näringsliv ett reformpaket som innehåller 26 punkter om hur gymnasial yrkesutbildning kan reformeras för att bättre passa arbetsmarknadens behov. 

Magnus Wallerå är avdelningschef för näringslivets kompetensförsörjning på Svenskt näringsliv. 

– Kompetensförsörjning är företagens största tillväxthinder just nu. Ska arbetsmarknadens efterfrågan på arbetskraft lösas så behöver vi gå från ett läge där 30 procent av en årskull börjar på ett yrkesprogram till att 40 procent tar examen, säger han till Altinget. 

Ökat branschinflytande

Om branscherna får det avgörande inflytandet över yrkesutbildningens innehåll och kvalitetssäkring skulle det ge en bättre utbildning. Utbildningen måste också i högre utsträckning styras av arbetsmarknadens efterfrågan, menar Magnus Wallerå. 

– Där branscherna tar stort ansvar ökar också intresset att söka utbildningen. 

Enligt Therese Guovelin, första vice ordförande för LO, har Svenskt näringsliv och LO en bred samsyn här. Hon tror liksom Svenskt näringsliv att det behövs en maktförskjutning så att dimensioneringen av yrkesutbildningarna på ett bättre sätt kan spegla arbetsmarknadens behov. 

– Unga är överrepresenterade bland olyckor på arbetsplatsen. Det beror till stor del på att de inte är utbildade till jobbet de utför, säger Therese Guovelin på ett seminarium. 

Attraktionskraft

Det andra stora problemet är enligt Magnus Wallerå att för få vill gå en yrkesutbildning. Han får medhåll från Monica Sonde, chef för utbildning och arbetsmarknad på SKR, som menar att programmens attraktionskraft behöver öka. 

– Helt avgörande är att det finns motivation för utbildningen. Vi måste få ut information till de som går yrkesutbildningar om yrkesvägarna. Det krävs en nationell kraftsamling, säger hon på ett seminarium. 

Samtidigt menar hon att vissa delar i reformförslagen behöver bli mer rättvisande. Bland annat tycker hon inte att arbetsmarknaden ska få för mycket inflytande över utbildningarna.

– Branschen ska inte styra i ämnesformer, säger Monica Sonde. 

Högskolebehörighet

Ett av förslagen som ska locka fler elever till yrkesprogrammen är att återinföra grundläggande högskolebehörighet. I stället ska eleverna ha möjlighet att välja bort behörigheten. 

– Det finns en bred och stark uppslutning med bland annat Svenskt näringsliv, LO och Sveriges elevkårer som ställer sig bakom förslaget, säger Magnus Wallerå.

Nästa vecka presenterar regeringen en proposition med samma mål.

– Vi hoppas och tror att det kommer finnas en riksdagsmajoritet för detta förslag, säger Magnus Wallerå. 

Beslutskedja: Ökade möjligheter till grundläggande behörighet på yrkesprogram och ett estetiskt ämne i alla nationella program

13/6
2018
20/1
2022

Forrige artikel Övre km-gräns i regeringens nya reseavdrag möter motstånd Övre km-gräns i regeringens nya reseavdrag möter motstånd Næste artikel Överblick: MSB presenterar ny prioriteringslista för provtagning och regeringens elprisstöd är klart Överblick: MSB presenterar ny prioriteringslista för provtagning och regeringens elprisstöd är klart
Kritiken: Regeringen saknar krisinsikt

Kritiken: Regeringen saknar krisinsikt

Det blir ingen extra höjning av de generella statsbidragen till kommuner och regioner nästa år. ”Jag är lite fundersam när det gäller kommunernas investeringbehov”, säger Annika Wallenskog, SKR:s chefsekonom.